<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072</id><updated>2011-08-02T09:34:31.009+08:00</updated><category term='Hari2Ku'/><category term='Hobi'/><category term='Cakes N Cookies'/><category term='Memilih Pelaburan'/><category term='Kisah2 Cikgu'/><category term='Famili'/><category term='Makanan Tradisi'/><category term='Keluarga MRSM'/><category term='Melaka'/><category term='Motivasikan DiriMu'/><category term='Corat Coret'/><category term='Doa'/><category term='Emas'/><category term='Penulisan'/><category term='Komunikasi'/><category term='Dari Hati'/><category term='MERCY Malaysia'/><category term='Kisah2 Zaman Muda'/><category term='Buku'/><category term='Sajak'/><category term='Kisah2 MRSM'/><category term='JibunsyiKu'/><category term='Palestine'/><category term='Philately'/><category term='Training'/><category term='Video'/><category term='Taman'/><category term='Cuti-cuti'/><title type='text'>KerjayaKu Sebagai Perunding Domestik</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>112</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-4522583864378466760</id><published>2011-01-28T19:15:00.003+08:00</published><updated>2011-02-09T20:45:09.925+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Corat Coret'/><title type='text'>Selamat Kembali!</title><content type='html'>Assalammualaikum dan salam sejahtera kepada pengunjung blog ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Setelah begitu lama menghilangkan diri, entri ini adalah yang pertama sejak lebih setahun yang lalu.&amp;nbsp;Alhamdulillah, saya sudahpun menghantar thesis PhD saya bagi proses pemeriksaan dan viva. Setelah begitu lama, saya lega kerana berjaya menamatkan pengajian saya. Saya fikir saya adalah pelajar &lt;em&gt;doctorate&lt;/em&gt; yang paling lama di IPT berkenaan.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Secara rasminya juga tajuk blog ini ditukar daripada 'My Salad Life' kepada 'Kerjayaku Sebagai Perunding Domestik'. Tajuk ini sesuai kerana&amp;nbsp;kini saya seorang surirumah sepenuh masa, sambil menumpukan kepada kerja-kerja &lt;em&gt;freelance&lt;/em&gt;.&amp;nbsp;Saya suka juga memanggil diri saya seorang perunding domestik, dan&amp;nbsp;ingin berkongsi cerita-cerita harian saya dan pengalaman saya yang tidak seberapa agar dapat dimanfaatkan oleh pembaca, InsyaAllah.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;em&gt;This is a turning point in my life where I start my journey as a fulltime domestic consultant, overseeing the properties of my husband (the kids, the house, the fish, Me, etc.). Along the way, I hope to share my stories and experiences with you, and hopefully to learn from them.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Welcome back to my world!&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-4522583864378466760?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/4522583864378466760/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=4522583864378466760&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4522583864378466760'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4522583864378466760'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2011/01/selamat-kembali.html' title='Selamat Kembali!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2257547156141269916</id><published>2009-04-04T12:52:00.025+08:00</published><updated>2011-02-09T20:20:23.896+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Psst...!!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Assalammualaikum! Hey, I’m still here! Wow! Sudah sebulan lamanya blog ini tak berasap. Dahsyat2. Saya terpelanting ke dalam keadaan yang menggawatkan. House work, office work,&amp;nbsp;final exam preparation, midterm exam preparation, invigilation, PIBG, PhD, grant, classes. Aduh, letih…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sehinggakan&amp;nbsp;sekarang saya ada masalah pernafasan pula. Bila menarik atau menghembus nafas, terutama semasa&amp;nbsp;tidur malam, paru-paru macam tidak cukup kuat. Secara otomatik, otot pada bahagian tengkok (atau&amp;nbsp;bahagian mana saya&amp;nbsp;pun tak tahu) akan bergerak sendiri (&lt;em&gt;spasm&lt;/em&gt;). Semacam sawan sahaja&amp;nbsp;bila bernafas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seringkali juga saya dilanda &lt;em&gt;anxiety attack&lt;/em&gt; apabila banyak benda hendak disiapkan&amp;nbsp;pada satu masa. Mujur ada kaunselor in-house,&amp;nbsp;tempat&amp;nbsp;mengadu, tumpang bahu untuk menangis (&lt;em&gt;shoulder to cry on&lt;/em&gt;&amp;nbsp; :p). &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada masa cuti sekolah lepas, saya&amp;nbsp;sempat balik kampung jumpa emak, kakak-kakak, adik, dan anak saudara. Hanya&amp;nbsp;Mik, Oci, dan JJ sahaja yang ikut sekali. Juwaidi dan ayahnya tidak ikut sama&amp;nbsp;kerana mereka masih ada kelas. Seronok sungguh balik kampung. Kakak sulong saya menyewa kereta buat&amp;nbsp; kami bawa jalan-jalan. Dia bijak menyewa kereta Unser kerana dia tahu saya boleh pandu kereta tu. Keluar&amp;nbsp;saja dari lapangan terbang saya terus sahaja dinobatkan menjadi pemandu. Saya harap dia tidak menyesal kerana&amp;nbsp;dari Keningau ke Kota Kinabalu mengambil masa 2 jam sahaja.&amp;nbsp;Saya&amp;nbsp;merempit di atas jalan Banjaran Crocker.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alahai, seronok dapat jumpa emak. Saya dapat baring di sebelahnya semasa dia duduk bersila membaca Quran sambil menunggu masuk waktu Isyak. Sedap suara emak. Dapat ziarah kubur Bapa. Dapat bergurau dengan adik beradik. Kami ada &lt;em&gt;wavelength&lt;/em&gt; yang sama, tetapi&amp;nbsp;selalu pada masa yang tidak&amp;nbsp;sesuai …&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Di Pejabat Tanah Keningau sedang menunggu pegawai di kaunter. Emak sedang duduk di atas kerusi yang disediakan. Saya, Along dan Bang Nik berdiri di kaunter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Along: Chil (panggilannya kepada Bang Nik), kau mau dengar satu joke? Hehehehe…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;BN: Eh, kakak ni! Tengoklah tu, di sini baru dia nak buka cerita. (Tersenyum)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MS: Saya pun ada, saya pun ada! Kakak dulu, lepas itu saya!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Kami ketawa berdekah-dekah.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mak: Shhh!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Kami berpandangan dan tersenyum.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MS (berbisik): Beri sinopsis sajalah kak. Nanti dalam kereta baru kakak cerita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Along: Ini tentang budak yang belajar di luar negeri selama 15 tahun… &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;MS: Eh?&amp;nbsp;Macamana cerita kita ini sama! Cerita saya pun tentang itu juga!&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Next entry saya letak gambar-gambar cuti di Keningau.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size: 85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Note: Maaf, entri ini menggunakan bahasa rojak.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2257547156141269916?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2257547156141269916/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2257547156141269916&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2257547156141269916'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2257547156141269916'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/04/psst.html' title='Psst...!!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-7357546476289061385</id><published>2009-03-05T14:01:00.004+08:00</published><updated>2009-03-05T14:19:33.684+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Video'/><title type='text'>Lately -- Stevie Wonder</title><content type='html'>&lt;p align="center"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/7r3IzVA37-o&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" fs="1"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Lately"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lately, I have had the strangest feeling&lt;br /&gt;With no vivid reason here to find&lt;br /&gt;Yet the thought of losing you've been hanging&lt;br /&gt;'round my mind&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Far more frequently you're wearing perfume&lt;br /&gt;With you say no special place to go&lt;br /&gt;But when I ask will you be coming back soon&lt;br /&gt;You don't know, never know&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Well, I'm a man of many wishes&lt;br /&gt;Hope my premonition misses&lt;br /&gt;But what I really feel my eyes won't let me hide&lt;br /&gt;‘Cause they always start to cry&lt;br /&gt;‘Cause this time could mean goodbye&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lately I've been staring in the mirror&lt;br /&gt;Very slowly picking me apart&lt;br /&gt;Trying to tell myself I have no reason&lt;br /&gt;with your heart&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Just the other night while you were sleeping&lt;br /&gt;I vaguely heard you whisper someone's name&lt;br /&gt;But when I ask you of the thoughts your keeping&lt;br /&gt;You just say nothing's changed&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Well, I'm a man of many wishes&lt;br /&gt;I hope my premonition misses&lt;br /&gt;But what I really feel my eyes won't let me hide&lt;br /&gt;‘Cause they always start to cry&lt;br /&gt;‘Cause this time could mean goodbye, goodbye&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oh, I'm a man of many wishes&lt;br /&gt;I hope my premonition misses&lt;br /&gt;But what I really feel my eyes won't let me hide&lt;br /&gt;‘Cause they always start to cry&lt;br /&gt;‘Cause this time could mean goodbye&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;One of my favorite songs ever!&lt;br /&gt;p/s: Director Jelita, don't read too much into this, ok.&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-7357546476289061385?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/7357546476289061385/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=7357546476289061385&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7357546476289061385'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7357546476289061385'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/03/lately-stevie-wonder.html' title='Lately -- Stevie Wonder'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8062600274182724891</id><published>2009-02-28T23:51:00.008+08:00</published><updated>2011-02-09T20:32:36.912+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Corat Coret'/><title type='text'>Kingdom Semut</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/Salf9WQHGBI/AAAAAAAAAeU/fvPCV-BYnfo/s1600-h/ants.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5307879143382652946" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/Salf9WQHGBI/AAAAAAAAAeU/fvPCV-BYnfo/s200/ants.jpg" style="cursor: hand; float: right; height: 134px; margin: 0px 0px 10px 10px; width: 200px;" /&gt;&lt;/a&gt; Shen, bos Jabatan Ilmu menjenguk di kubikel Zarg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Jangan lupa! Ketua Semut Selat mau berjumpa dengan kita semua di kawasan mesyuarat Burung jam 9 tepat!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Hai, apa pula kali ini&lt;/em&gt;, keluh Zarg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sejak perlantikan ketua baru, macam-macam yang perlu dibuat. Ketua Semut yang baru ini kononnya berpandangan jauh. Mahu menjadikan komuniti semut Selat ini yang terbaik seantero dunia semut rantau ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tepat jam 9 semua pekerja semut Jabatan Ilmu berkumpul di kawasan mesyuarat Burung. Kawasan ini mendapat nama ini kerana berada betul-betul di bahagian akar sebuah pokok yang didiami oleh&amp;nbsp;bermacam-macam jenis burung. Kadang-kadang aroma bahan buangan burung meresap ke dalam tanah dan memberikan bau yang sangat harum. Oleh itu, banyak semut yang sentiasa menunggu kesempatan dipanggil bermesyuarat di sini&amp;nbsp;hanya untuk menghirup udara yang sungguh nyaman itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketua Semut datang dengan pegawai kanan dan kirinya. Dia memakai sesuatu di atas kepalanya, seperti topi yang diperbuat daripada daun kelapa. Ala-ala orang asli yang mahu membuat persembahan tarian sewang. Ketua Semut mempunyai senyuman yang tidak sampai ke matanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Saya ada satu cadangan yang baik,” kata Ketua Semut sebaik sahaja dia tiba. “Saya sudah berbincang dengan ketua-ketua semut di komuniti yang berdekatan dengan kita. Mereka setuju menjadikan sarang kita pusat ilmu di rantau ini. Jadi mulai bulan hadapan kita akan menerima pelatih-pelatih baru.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tuan! Kita belum bersedia menerima pelatih-pelatih yang ramai. Tempat belajar dan tempat tinggal sudah memenuhi kapasiti, Tuan!” Shen cuba menerangkan keadaan sebenar sambil matanya berkelip-kelip deras.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketua Semut pula membalas dengan mata yang tidak berkelip. Sambil memberi senyuman plastik yang meleret ke telinga dia berkata dengan kuat, “Itu perkara enteng! Saya mahu kamu adakan jadual yang padat. Kesemua tenaga pengajar perlu bekerja dua kali lebih keras! Mulakan latihan pada awal pagi dan akhiri pada lewat malam!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jawapannya itu disambut dengan bunyi protes daripada semut-semut Jabatan Ilmu yang berada di sana. Ada yang merah padam mukanya menahan marah. Ada yang menggeleng-gelengkan kepala tanda tidak percaya apa yang mereka dengar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tanpa memedulikan reaksi semut, Ketua Semut menyambung lagi. “Bukankah saya sudah memberi kamu ganjaran pada awal tahun ini? Tidak cukup lagikah buat kamu semua? Habis simpanan makanan komuniti ini saya agih-agihkan kepada kamu.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketua Semut membetulkan topinya yang sudah senget lalu berkata lagi, “Seperkara lagi. Saya sudah meluluskan pembinaan tempat tinggal pelatih-pelatih baru. Tempatnya adalah di atas padang permainan yang ada sekarang. Pembinaan akan bermula dengan segera.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maklumat ini lebih memeranjatkan kumpulan semut. Di mana anak-anak mereka akan bermain dan beriadah sekiranya padang permainan itu dijadikan tapak tempat tinggal nanti!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiba-tiba Keva, seorang yang berpengaruh di kalangan kumpulan semut bergerak ke arah Ketua Semut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tuan, bukannya kami hendak membantah. Tapi kami khuatir tentang keselamatan kami. Pelatih-pelatih dari komuniti baru tidak faham cara hidup kita. Kami khuatir mereka akan membawa budaya yang tidak serasi dengan kita, Tuan.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hahaha!” Tiba-tiba Ketua Semut ketawa besar. Bergegar-gegar badannya sehingga terjatuh topi dari atas kepalanya. Rupa-rupanya kepala Ketua Semut botak licin!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Saya lebih awal memikirkan perkara itu. Sebab itu saya Ketua dan kamu pekerja biasa sahaja! Hahaha!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Saya sudahpun menempah sistem tv litar tertutup bagi keseluruh kawasan ini. Kamu tidak perlu risau! Keselamatan akan terjamin!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sambil memandang tepat kepada Ketua Semut, Keva bertanya, “Tadi Tuan kata kita sudah kehabisan makanan. Bagaimana kita hendak membayar sistem yang begitu mahal, Tuan? Setahu saya sistem ini hanya dijual oleh kumpulan Kerengga dan mereka tidak pandai bertolak ansur! Susah kita sekiranya berhutang dengan mereka, Tuan!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Diam!” Merah padam muka Ketua Semut. “Saya tahu apa yang saya buat. Saya lakukan semua ini demi kebaikan kamu semua juga. Jangan membantah! Ikut sahaja arahan!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dengan itu dia terus beredar dari kawasan mesyuarat diikuti oleh pegawai kanan dan kirinya yang terbongkok-bongkok mengekori dari belakang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kesemua yang hadir diam membisu. Mereka risaukan nasib mereka di masa akan datang di bawah Ketua Semut. Tidak ada bayangan kesejahteraan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fido yang duduk di sebelah Zarg tiba-tiba bersuara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Engkau tahu apa yang aku dengar? Ketua sudah berjinak-jinak dengan kumpulan Kerengga. Dia sudah mengikuti cara mereka. Saya tidak hairan sekiranya dia sudah diperalatkan mereka.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Zarg kehairanan. “Cara apa yang kau maksudkan?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ada orang nampak Ketua bersuka-ria dengan kumpulan Kerengga di tempat mereka. Mereka memberinya makan buah anggur yang hanya tumbuh di kawasan mereka itu. Buah itukan buah larangan. Kita semut Selat mana boleh makan.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kenapa tak boleh dimakan?” Zarg masih tak faham.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sesiapa yang diberi makan buah anggur itu dianggap sebagai orang suruhan mereka!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Maksud kamu…,”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“He sold his soul to the devil.”&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size: 85%;"&gt;(Image from &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.123rf.com/"&gt;&lt;span style="font-size: 85%;"&gt;http://www.123rf.com/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size: 85%;"&gt;)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8062600274182724891?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8062600274182724891/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8062600274182724891&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8062600274182724891'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8062600274182724891'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/02/kingdom-semut.html' title='Kingdom Semut'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/Salf9WQHGBI/AAAAAAAAAeU/fvPCV-BYnfo/s72-c/ants.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-5052104646130428412</id><published>2009-02-24T16:39:00.003+08:00</published><updated>2009-02-24T16:55:54.625+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Palestine'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Video'/><title type='text'>Khan Younis</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://vids.myspace.com/index.cfm?fuseaction=vids.individual&amp;amp;videoid=52430144"&gt;khan younis&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="360" width="425"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="movie" value="http://mediaservices.myspace.com/services/media/embed.aspx/m=52430144,t=1,mt=video"&gt;&lt;embed src="http://mediaservices.myspace.com/services/media/embed.aspx/m=52430144,t=1,mt=video" width="425" height="360" allowfullscreen="true" type="application/x-shockwave-flash"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Listen to this song and let's not forget.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-5052104646130428412?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/5052104646130428412/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=5052104646130428412&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5052104646130428412'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5052104646130428412'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/02/khan-younis.html' title='Khan Younis'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2033350678675888157</id><published>2009-02-18T13:44:00.005+08:00</published><updated>2011-01-27T21:26:29.588+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Memilih Pelaburan'/><title type='text'>Finally Malaysian Securities Commission says ASN &amp; ASB Syariah Non-compliance</title><content type='html'>Saya salin entri ini dari &lt;a href="http://thegolddinar.blogspot.com/2009/02/finally-malaysian-securities-commission.html"&gt;http://thegolddinar.blogspot.com/2009/02/finally-malaysian-securities-commission.html&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5304010513042467858" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 269px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SZuhdbLVbBI/AAAAAAAAAeM/Xw8upr9hs8E/s400/ASB2.JPG" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;En Mohd Hafiz Hj. Fauzi&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Secretary &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Shariah Committee&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Bank Mualat Malaysia Berhad&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tingkat 4, Menara Bumiputra&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Jalan Melaka&lt;/div&gt;&lt;div&gt;50100 Kuala Lumpur&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;12 February 2009&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tuan&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;AMANAH SAHAM BUMIPUTERA AND AMANAH SAHAM NASIONAL (ASB AND ASN SCHEMES)&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Your letter dated 12 November 2008 is referred.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;We wish to inform that the Shariah Advisory Council (SAC) of Securities Commission (SC) has taken note of the permissibility (harus) fatwa endorsed by Jawatankuasa Fatwa Majlis Kebangsaan Bagi Hal Ehwal Ugama Islam Malaysia of the investment schemes of ASB and ASN.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Notwithstanding the above, the SAC of SC has made a decision that the above ASB and ASN schemes do not comply with the SC Guidelines on Islamic Unit Trust Fund.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Thank you.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Your sincerely&lt;/div&gt;&lt;div&gt;SURUHANJAYA SEKURITI&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;MOHD RADZUAN BIN AHMAD TAJUDIN&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Head&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Islamic Capital Market Department&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2033350678675888157?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2033350678675888157/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2033350678675888157&amp;isPopup=true' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2033350678675888157'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2033350678675888157'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/02/finally-malaysian-securities-commission.html' title='Finally Malaysian Securities Commission says ASN &amp; ASB Syariah Non-compliance'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SZuhdbLVbBI/AAAAAAAAAeM/Xw8upr9hs8E/s72-c/ASB2.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6431952499453312359</id><published>2009-02-14T21:23:00.008+08:00</published><updated>2011-01-27T21:04:10.552+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 MRSM'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Kuatagh</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SZbJ90cdrXI/AAAAAAAAAd8/jyq7m0PifRc/s1600-h/plants-4yl1_small.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5302647675162570098" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 100px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SZbJ90cdrXI/AAAAAAAAAd8/jyq7m0PifRc/s200/plants-4yl1_small.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Kami hidup bersama-sama selama 5 tahun. Setiap tahun &lt;em&gt;roommate&lt;/em&gt; silih berganti tetapi &lt;em&gt;classmate&lt;/em&gt; tidak berubah. Cuma semasa tingkatan 4 apabila perlu memilih aliran Sejarah atau Geografi, budak-budak Sejarah dimasukkan ke dalam satu kelas. Yang lain kekal dalam kelas asal sejak Tingkatan 1.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keadaan di asrama dulu bukanlah seperti di rumah sendiri. Air selalu tak ada. Kadang-kadang mandi dalam sehari menggunakan air satu baldi saja. Siapa yang ada baldi besar, lebih bersih sedikit daripada yang ada baldi kecil. Pelajar lelaki akan ke Bukit Pelindung untuk mandi atau mereka akan panjat tangki air bangunan akademik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila hendak membasuh baju, satu barisan panjang akan dibentuk di hadapan satu-satunya paip air di tengah-tengah blok. Yang hendak berwudhu atau basuh rambut boleh mencelah-celah. Kalau difikirkan sekarang memang siksa hidup di asrama pada masa dahulu. Tapi pada masa itu saya rasa ok saja. Tak ada hal. Sekarang kalau air dicatu beberapa jam pun saya sudah sesak nafas seperti cacing kepanasan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam hujung minggu terutama awal bulan, kami adakan &lt;em&gt;midnight feast&lt;/em&gt; di bilik asrama. Makan jajan dan &lt;em&gt;junk food&lt;/em&gt; sambil menari, berborak, atau main &lt;em&gt;board games&lt;/em&gt;. Kami buat selepas &lt;em&gt;lights off&lt;/em&gt;, menggunakan cahaya lampu &lt;em&gt;corridor&lt;/em&gt; sahaja. Biasanya tak kedapatan (kantoilah) tapi sekali sekala aktiviti kami dibau oleh warden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Oi! Cepat-cepat! Fembot datang! Fembot datang!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dang! Dumm! Duummmm! Pintu-pintu segera ditutup, radio dan &lt;em&gt;cassette player&lt;/em&gt; di&lt;em&gt;off&lt;/em&gt;kan. Semua orang menahan nafas cemas. Warden berdiri di tengah-tengah blok sambil mencekak pinggang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kamu ingat saya tak tahu! Saya mahu kamu semua tidur SEKARANG!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berkesan? Naaaah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami juga ada &lt;em&gt;resident ghosts&lt;/em&gt; dan pernah kena wabak hysteria. Tapi yang ini saya tak mahu ulas panjang lebar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Makan tak pernah cukup. Perut selalu sahaja lapar. Balik dari prep malam pasti akan lapar semula walaupun sudah &lt;em&gt;dinner&lt;/em&gt; sebelum itu. Kedai depan dewan makan menjadi tumpuan membeli keropok lekor, cekodok, air sirap dan sebagainya. Ada pelajar yang menjual mi maggi. Ada yang ronda keliling blok mencari mi maggie untuk di’pinjam’. Perlu diganti dengan maggi juga. Mi maggi lebih berharga daripada matawang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Makanan dewan makan yang paling istimewa ialah &lt;em&gt;fried chicken and peas with bread&lt;/em&gt;, yang menjadi menu pada satu hari Jumaat dalam sebulan. Pelajar perempuan boleh makan dahulu sementara pelajar lelaki pergi solat Jumaat. Saya suka makan tengahari hari Jumaat sebab tak payah &lt;em&gt;control-control&lt;/em&gt; ayu. Ada makanan yang kami &lt;em&gt;phobia&lt;/em&gt; sehingga bertahun-tahun selepas keluar asrama seperti bubur pulut hitam dan koleh kacang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami kuat bersukan. &lt;em&gt;Basketball&lt;/em&gt;, &lt;em&gt;netball (girls only, naturally)&lt;/em&gt;, hoki, tenis, &lt;em&gt;table tennis&lt;/em&gt;, badminton, &lt;em&gt;volleyball&lt;/em&gt;, bolasepak semua kami main. Petang selepas solat Asar, padang akan dipenuhi dengan pelajar. Cikgu-cikgu yang menjadi coach pun turun sama. Meriah! Kadang-kadang kami berjogging di luar sekolah, keliling Taman Kubang Buaya. Kadang-kadang kami pinjam basikal kakak dewan makan dan ronda-ronda luar kawasan sekolah. Saya paling suka apabila ada praktis hoki pada hari Sabtu atau Ahad. Kami tak mandi, terus turun ke padang. Kadang-kadang jika kami meminjam padang Sekolah Teknik kami akan berjalan kaki mengangkat air minum dan makanan (selalunya mi goreng) yang disediakan oleh dewan makan, sekali dengan peralatan sukan. Tak ada van yang akan menghantar. Kami tidak dimanjakan begitu. Pelajar perempuan bertukar-tukar nota dengan pelajar lelaki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Eh, korang mandi tak?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tak, aku mandi cuci biji mata je.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cuba teka siapa &lt;em&gt;coach&lt;/em&gt; hoki kami. Cikgu Fembot!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dia mengajar dengan suara tinggi dan nyaring, “&lt;em&gt;A hit is not a flick! And a flick is not a hit&lt;/em&gt;!” Tak boleh lupa sampai bila-bila.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tim sukan sekolah kami hebat! Tim &lt;em&gt;basketball&lt;/em&gt; lelaki dan perempuan, tim &lt;em&gt;volleyball&lt;/em&gt; lelaki, tim badminton lelaki dan perempuan semuanya terkenal di Kuantan pada masa tu. (Tim hoki sekadar boleh tahan sahaja… :) )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aktiviti co-kurikulum pun banyak. Walaupun sekolah kami relatif baru (saya dari batch ketiga) tapi kami ada &lt;em&gt;brass band&lt;/em&gt; (saya masih ingat &lt;em&gt;drum&lt;/em&gt; &lt;em&gt;major&lt;/em&gt;nya – Arwah Joe Maaros), kelab taekwondo, kelab pandu puteri, bulan sabit merah, silat gayung, kelas tarian (Akak tak join. Akak kayu!) dan macam-macam lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aktiviti akademik pun banyak yang menarik. Kami di bawa ke tasik di Bukit Pelindung untuk membuat kajian biologi, ada science fair (akak menang tempat ketiga projek sains bertajuk ‘AIR’. Boleh buat drama swasta dengan tajuk ni), debate (tim debate kami dasyat!), minggu bahasa, dan macam-macam lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya pernah menyertai pertandingan &lt;em&gt;poetry reading&lt;/em&gt; dan di &lt;em&gt;coach&lt;/em&gt; oleh Edith, rakan sekelas dari Sarawak. Di atas pentas saya tiba-tiba kaku dan lupa skrip. Edith di bawah cuba membantu. Bayangkan aksi Ahmad Nisfu berkata pada Bujang Lapok, “Cakap! Cakap!” Begitulah lebih kurang si Edith di bawah pentas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang ditunggu-tunggu ialah persembahan pentas tahunan mengikut kelas yang diatur oleh Cikgu Dolah, cikgu muzik kami. Masing-masing hendak menunjukkan yang terbaik kerana selepas setiap persembahan, Cikgu Dolah akan membuat ulasan di dalam majalah sekolah. Cikgu Dolah memang baik hati. Selalunya ulasan positif.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekolah kami mempunyai barisan guru-guru dan staf yang hebat-hebat. Mereka berjaya mengeluarkan warganegara Malaysia yang tahan lasak, kuat, berdikari dan berwibawa. Ramai pelajar sudah menjadi orang-orang terkenal di Malaysia sekarang ini. Ramai yang hanya terkenal sesama kami sahaja tetapi ikatan persahabatan dan kekeluargaan yang sangat erat telah terbentuk semasa bersama-sama menempuh cabaran-cabaran di zaman yang paling penting di dalam hidup kami.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Walaupun tidak selalu berjumpa tetapi kami masih mengekalkan perhubungan persahabatan melalui SMS, telefon, dan email. Apabila sekali-sekala berjumpa, memang riuh-rendah. Pada masa itu, tak kira CEO kah, CFO kah, Director kah, kami masih melihat wajah sekolah menengah, jongos berpeluh, rambut berminyak, fashion sense yang kadang menyedihkan. Itulah kami anak-anak MRSM. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6431952499453312359?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6431952499453312359/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6431952499453312359&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6431952499453312359'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6431952499453312359'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/02/kuatagh.html' title='Kuatagh'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SZbJ90cdrXI/AAAAAAAAAd8/jyq7m0PifRc/s72-c/plants-4yl1_small.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-50049558467549123</id><published>2009-02-11T21:26:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T21:05:33.246+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Keluarga MRSM'/><title type='text'>AlFatihah</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Tengahari semalam lebihkurang jam 1 tengahari saya dapat panggilan daripada Madiah, sahabat MRSM Kuantan. Dia mengajak saya ke Hospital Sg Buloh untuk melawat sahabat kami Joe.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dia collapse di rumahnya. Sekarang dia koma.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terkejut benar saya kerana baru 3 hari lepas, hari Sabtu, kami baru berjumpa beliau dan keluarganya. Kami ke rumah Allil di Nilai, juga sahabat MRSM, kerana Allil buat kenduri kesyukuran dan doa selamat. Beberapa orang sahabat MRSM juga datang. Isterinya, Masyitah ialah junior kami beberapa tahun di MRSM. Saya sempat berbual-bual dengan Masyitah semasa makan. Katanya dia sudah bosan bekerja, dan berangan-angan menjadi suri rumah sepenuh masa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tak dapat ikut Madiah kerana ada kelas pada jam 2 hingga 4. Semasa di kelas, handphone saya yang di‘silent’kan bergetar-getar di atas meja bilik kuliah. Balik dari kelas saya menguruskan beberapa perkara dan lupa membaca sms. Rupa-rupanya ada beberapa missed call dan sms dari 4 orang sahabat. Lebihkurang jam 5 baru saya membaca sms.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Our friend, Joe, passed away at 3pm today.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya terus menelefon suami dan memberitahunya. Dia sudah kenal ramai sahabat-sahabat MRSM saya kerana kebetulan belajar di universiti yang sama atau berjumpa semasa reunion dan sebagainya. Kami mengambil keputusan untuk pergi ke Sungai Buloh. Saya diberi peta ke kawasan rumah Arwah Joe di Kundang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di dalam perjalanan saya rasa biasa sahaja. Seperti hendak pergi bertandang sahaja. Saya pelik. Mungkin kerana berita itu terlalu mengejut dan otak saya belum register sepenuhnya. Tapi sampai sahaja di tol Sg Buloh kaki saya mula sejuk dan jantung saya berdebar-debar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Joe sudah tak ada. Aku ni nak pergi melawat jenazahnya.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai di surau Bandar Baru Kundang, sudah masuk waktu Isyak. Jenazah sudah siap dimandi dan dikapankan. Selesai solat Isyak, mereka terus sahaja solat jenazah dan segera ke tanah perkuburan Tasik Puteri. Laju dan efisen saya lihat urusan jenazah di sini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami ikut ke tanah perkuburan. Saya duduk menunggu di wakaf berdekatan pintu masuk. Keadaan kawasan perkuburan gelap. Hanya kawasan penyimpanan jenazah sahaja diterangi lampu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sahabat-sahabat satu batch MRSM Kuantan, ie Alil, Bad, Murad, Fauzan, Mail, Dagu, Jamal, Misai, Zam, Asmadi, Kerok, ZulGelap, Pazir datang melawat Arwah Johari Maaros aka JoePatah buat kali terakhir. Arwah meninggalkan isterinya Masyitah, dan 4 orang anak, berumur di antara 15 dan 4 tahun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;AlFatihah buat Arwah Johari Maaros. Semoga Allah mencucuri rahmat keatas rohnya. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-50049558467549123?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/50049558467549123/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=50049558467549123&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/50049558467549123'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/50049558467549123'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/02/alfatihah.html' title='AlFatihah'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8311698446290250925</id><published>2009-01-30T00:14:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T21:20:16.939+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Motivasikan DiriMu'/><title type='text'>Sabar</title><content type='html'>Dipetik daripada buku 7 Formula Individu Cemerlang, Dr Danial Zainal Abidin, Edisi Kedua&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#990000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#990000;"&gt;Bab 75: Berlian di dalam Diri&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Sebenarnya manusia memiliki berlian di dalam dirinya kerana lebih daripada 18 peratus jasad manusia terdiri daripada karbon. Namun, berlian di dalam diri manusia tidak terhasil tanpa tekanan dan ujian sebagaimana berlian di dalam bumi tidak terhasil tanpa tekanan yang kuat dan suhu yang tinggi. Berlain di dalam diri manusia hanya terhasil apabila kesabaran diuji, kecekalannya dicabar, kesungguhan dan kegigihannya disuling dan keimanan serta ketakwaannya ditapis. Apabila manusia berjaya melepasi ujian-ujian ini, dia menjadi permata umat yang mampu mengukir sejarah kecemerlangan dalam hidupnya. Pada masa itu dia mencapai kebaikan di dunia dan kebaikan di akhirat.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#990000;"&gt;Bab 76: Kekuatan Sabar dan Cekal&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Sifat sabar dan cekal dipentingkan oleh Islam kerana ia membantu saudara mencapai kejayaan. Oleh kerana itu, kalimat sabar diulang-ulangi tanpa jemu dan bosan di dalam Quran.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;1. Dalam surah al-Baqarah ayat 153 Allah menjelaskan yang bermaksud, "Wahai mereka yang beriman, mintalah pertolongan kepada Allah dengan sabar dan solat. Allah bersama-sama dengan orang yang sabar."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;2. Dalam surah Ali Imran ayat 120 Allah menyatakan yang bermaksud, "Jika kamu bersabar dan bertakwa tipu daya mereka sedikit pun tidak mendatangkan kemudaratan kepadamu."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;3. Dalam surah an-Nisak ayat 25 Allah menyatakan yang bermaksud, "Jika kamu bersabar ia adalah baik bagimu."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;4. Dalam surah Yusuf ayat 90 Allah menerangkan yang bermaksud, "Sesiapa yang bertakwa dan bersabar sesungguhnya Allah tidak akan mensia-siakan ganjaran ke atas mereka yang melakukan kebaikan."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;5. Dalam surah Luqman ayat 17 Allah menyatakan yang bermaksud, "Bersabarlah atas apa yang menimpamu. Sesungguhnya yang demikian itu termasuk dalam perkara yang diwajibkan Allah."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;6. Dalam surah az-Zumar ayat 10 Allah menjelaskan yang bermaksud, "Sesungguhnya Allah mengganjari mereka yang bersabar dengan ganjaran yang banyak yang tidak dapat dihitung."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8311698446290250925?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8311698446290250925/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8311698446290250925&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8311698446290250925'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8311698446290250925'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/01/sabar.html' title='Sabar'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3627780058122282788</id><published>2009-01-29T23:57:00.005+08:00</published><updated>2011-01-27T21:39:22.857+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Etc</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Assalammualaikum kepada semua pengunjung blog saya. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Apologies&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Mohon maaf kerana sudah lama tidak update blog ini. Banyak sangat perkara yang hendak diselesaikan. Tambahan pula internet balik kampung! Dalam TO DO list saya minggu ini ada 2 lagi yang belum selesai. Due date sudah semakin hampir. TO DO list yang major ada 2 juga untuk tahun ini. Due date sama, 31.12.2009. Aduh….kaget!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tak apa. Biarlah saya uruskan itu semua. Saya mohon rakan2 doakan kejayaan saya, dipermudahkan urusan saya sampai ke akhir projek, ya. Terima kasih.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Gerhana&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Pada 26 januari 2009 lepas telah berlaku gerhana matahari separa di Malaysia, Buat pertama kali saya dan famili berkesempatan solat gerhana di Masjid Ayer Keroh, dilakukan setelah selesai solat Asar, lebih kurang jam 5.30pm. Pada waktu ini gerhana di puncaknya di mana 72% matahari dilindungi bulan. Saya sempat mengambil gambar. Saya berhati-hati kerana tiada perlindungan mata. Saya hanya melihat di skrin hp sahaja semasa mengambil gambar. Dalam banyak-banyak gambar yang saya ambil, satu saja yang menjadi itupun sebab saya tutup camera dengan tudung ekin hitamku (huhu..) &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SYHSziQkl6I/AAAAAAAAAd0/E2OrQld_xbg/s1600-h/260120091583.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5296746419575887778" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 241px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SYHSziQkl6I/AAAAAAAAAd0/E2OrQld_xbg/s400/260120091583.jpg" border="0" /&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="font-size:85%;"&gt;Gambar ini sudah di zoom in beberapa kali.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3627780058122282788?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3627780058122282788/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3627780058122282788&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3627780058122282788'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3627780058122282788'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/01/etc.html' title='Etc'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SYHSziQkl6I/AAAAAAAAAd0/E2OrQld_xbg/s72-c/260120091583.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-7121443435618029411</id><published>2009-01-20T18:40:00.005+08:00</published><updated>2009-01-20T19:01:36.544+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Happy Birthday JJ!</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SXWt2uMNLvI/AAAAAAAAAc8/RrLW7VK7ZoI/s1600-h/03042007044.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5293328092667653874" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SXWt2uMNLvI/AAAAAAAAAc8/RrLW7VK7ZoI/s320/03042007044.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SXWtgoB-_9I/AAAAAAAAAc0/Ba7__-ZVF80/s1600-h/131220081406.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5293327713057046482" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SXWtgoB-_9I/AAAAAAAAAc0/Ba7__-ZVF80/s320/131220081406.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SXWtgV_DbWI/AAAAAAAAAcs/YXIhdNdV_AY/s1600-h/03042007044.jpg"&gt;&lt;/a&gt;Selamat Hari Lahir yang ke 11, Muhammad JadulHaq. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Mama dan Ayah doakan JJ menjadi anak yang soleh, anak yang taat kepada perintah Allah, dan yang berbakti kepada bangsa dan agama.&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;We love you very, very, much&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;-Ayah, Mama, Abang, Kak Mik, Kak Ochi.&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-7121443435618029411?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/7121443435618029411/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=7121443435618029411&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7121443435618029411'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7121443435618029411'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/01/happy-birthday-jj.html' title='Happy Birthday JJ!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SXWt2uMNLvI/AAAAAAAAAc8/RrLW7VK7ZoI/s72-c/03042007044.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-5089994240890315748</id><published>2009-01-17T22:46:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T21:40:00.622+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Komunikasi'/><title type='text'>Cara</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Ada bermacam-macam cara manusia berinteraksi dan berkomunikasi. Ada beberapa cara yang saya tidak berkenan sama sekali.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Cara 1&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Saya menerima email ini yang dihantar kepada semua kakitangan fakulti beberapa tahun yang lalu. Bunyinya lebih kurang begini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dear colleagues, I just got back from a conference in (&lt;span style="font-size:85%;"&gt;MS: somewhere in Europe&lt;/span&gt;) and I have brought back some chocolates. If you like to have some, please come to my room.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#000099;"&gt;Komen saya: Nak beri buat cara nak beri.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Cara 2&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Email ini pula saya terima minggu lepas. Dialamatkan kepada yang berkenaan sahaja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dear lecturers, your appointment letters/appreciation letters are ready. Please pick them up from the tray at the office.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Surat itu kemudian menyenaraikan nama-nama mereka yang berkenaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#00cccc;"&gt;&lt;span style="color:#000099;"&gt;&lt;em&gt;Komen saya: Apabila kita mahu memberi penghargaan, pastikan cara itu menunjukkan bahawa kita benar-benar menghargai.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Cara 3&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Sebuah kereta sport warna merah meluncur laju di atas lebuhraya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Wah! Ma, cara tak kereta tu?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#000099;"&gt;&lt;em&gt;Komen saya: Cara ini saya tak kisah tapi saya tak faham.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-5089994240890315748?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/5089994240890315748/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=5089994240890315748&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5089994240890315748'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5089994240890315748'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/01/cara.html' title='Cara'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3173751877774805985</id><published>2009-01-13T14:51:00.006+08:00</published><updated>2011-01-27T21:40:33.664+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Palestine'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='MERCY Malaysia'/><title type='text'>Palestin Relief Fund</title><content type='html'>Source: &lt;a href="http://www.mercy.org.my/main/index.php"&gt;http://www.mercy.org.my/main/index.php&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;MERCY Malaysia appeals to the public to donate to the PALESTINE RELIEF FUND&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5290670068129006194" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 91px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SWw8ZVKfAnI/AAAAAAAAAcM/3Um9uR9UhLY/s320/palestine-banner-anim.gif" border="0" /&gt;Jan 12, 2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On Dec 28, Gaza Strip was ravaged by a brutal assault by Israeli forces that left most of its 1.5 million people unable to access its most basic rights – including medical supplies. Hospitals, bursting at the seams, find it difficult to cope as infrastructure was destroyed by bombings.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MERCY Malaysia initiated an emergency response assessment team on the 30th December 2008 to Egypt in response to the humanitarian crisis which has killed about 900 people and wounded close to 4,000. One third is children, and the number is rising.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As a result of generous contribution by the public, MERCY Malaysia has to date managed to push through more than 50 tonnes of medicines and medical equipment. MERCY Malaysia has also procured four ambulances and a mobile blood bank unit – expected to be ready between 10 and 14 days. MERCY Malaysia is awaiting permission to send highly-qualified surgeons into Gaza and have 20 volunteer surgeons on standby.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;We appeal to concerned Malaysians to send in cash donations.&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;MERCY Malaysia's basis of assistance to the beneficiaries relies on the support and generosity of individuals such as you to contribute to the PALESTINE RELIEF FUND.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It will support our efforts to procure emergency surgical kits, additional medicine and hospital equipment which will be channeled to the affected communities in Gaza.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PALESTINE RELIEF FUND&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cheque payable to &lt;strong&gt;MERCY MALAYSIA&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;CIMB Account No : 1424-000-6561053 OR&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cheque payable to &lt;strong&gt;MERCY HUMANITARIAN FUND&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;MAYBANK Account No : 5621 7950 4126&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;You can also download our donation form.&lt;br /&gt;&lt;a onclick="window.open('http://www.mercy.org.my/main/images/stories/files/Donations/donationform.pdf','','location=yes,menubar=yes,toolbar=yes,status=yes');return false;" href="http://www.mercy.org.my/main/home/index.html#"&gt;Download Donation Form&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For more information please contact 03-2273 3999 or email us at &lt;a href="http://www.mercy.org.my/main/%3Cscript%20language=" 20type="text/javascript" 20="%20'ma'%20+%20'il'%20+%20'to';%20var%20path%20=%20'hr'%20+%20'ef'%20+%20'=';%20var%20addy74947%20=%20'info'%20+%20'@';%20addy74947%20=%20addy74947%20+%20'mercy'%20+%20'.'%20+%20'org'%20+%20'.'%20+%20'my';%20document.write(%20'%3Ca%20'%20+%20path%20+%20'/''%20+%20prefix%20+%20':'%20+%20addy74947%20+%20'/'%3E'%20);%20document.write(%20addy74947%20);%20document.write(%20'%3C//a%3E'%20);%20//--%3E/n%20%3C/script%3E%3Cscript%20language='JavaScript'%20type='text/javascript'%3E%20%3C!--%20document.write(%20'%3Cspan%20style=/'display:%20none;/'%3E'%20);%20//--%3E%20%3C/script%3EThis%20e-mail%20address%20is%20being%20protected%20from%20spam%20bots,%20you%20need%20JavaScript%20enabled%20to%20view%20it%20%3Cscript%20language='JavaScript'%20type='text/javascript'%3E%20%3C!--%20document.write(%20'%3C/'%20);%20document.write(%20'span%3E'%20);%20//--%3E%20%3C/script%3E&amp;quot;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="mailto:info@mercy.org.my"&gt;info@mercy.org.my&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3173751877774805985?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3173751877774805985/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3173751877774805985&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3173751877774805985'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3173751877774805985'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/01/palestin-relief-fund.html' title='Palestin Relief Fund'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SWw8ZVKfAnI/AAAAAAAAAcM/3Um9uR9UhLY/s72-c/palestine-banner-anim.gif' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2406037734093655670</id><published>2009-01-02T10:34:00.008+08:00</published><updated>2009-01-02T11:21:21.529+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cuti-cuti'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Janda Baik</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Oops! Sebut betul-betul, Kg. Janda Baik!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Inilah pertama kali saya menjejak kaki ke dalam kawasan Kg Janda Baik. Kami sekeluarga bertolak jam 930 pagi, 25 Disember 2008. Pertama kali juga Juwaidi memandu kereta di dalam perjalanan jauh. Ayah mereka berehat di tempat duduk belakang, dan saya pula jadi co-pilot.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya memberitahu Juwaidi, “nasib Abanglah pagi ni, dapat ‘the passenger from *toot*’!”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kenapa pula, Ma?” Dia tak faham.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam perjalanan barulah dia faham.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Eh, laju sikitlah. Atau masuk lane tengah! Ada kereta di belakang tu!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kenapa laju sangat ni? Inikan turun bukit!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dah faham? Hehehe…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dia ketuk lutut saya perlahan. “Laju salah, perlahan salah…”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Don’t say I didn’t warn you…!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiba sahaja di Kg Janda Baik, kami menghubungi En Atal, tuan rumah homestay di mana kami akan menumpang. Kami ditempatkan di rumah abangnya (kami memanggilnya Abang Long sahaja) kerana kebetulan pula anak En Atal baru melahirkan dan tinggal bersama ibubapanya semasa dalam pantang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aktiviti kami petang itu ialah memancing ikan di kolam Abg Long, melawat rumah percutian Dato’ Syed Hussein (seorang businessman), melawat rumah Syed Hussein Alattas/Pak Habib (dia kebetulan ada di situ), mandi di sungai yang mengalir di sepanjang sempadan rumah Pak Habib, kemudian dalam perjalanan balik ke rumah, singgah pula di Villa Semanggol. Mana lagi kalau bukan rumah kediaman Puan Sifu PTS. Tapi sayang sekali puan dan suami tiada di rumah. Kami cuma dapat lihat kucing-kucing yang banyak berkeliaran di kawasan rumah Puan. Mohon maaf Puan, saya ambil gambar kucing-kucing Puan tanpa kebenaran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2BnHRSf-I/AAAAAAAAAag/rC0NG8NKRC8/s1600-h/251220081507.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286524046569275362" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2BnHRSf-I/AAAAAAAAAag/rC0NG8NKRC8/s200/251220081507.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2CynHPDmI/AAAAAAAAAbA/AZh9H_8n6gs/s1600-h/251208+Pak+Habib.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286525343607230050" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2CynHPDmI/AAAAAAAAAbA/AZh9H_8n6gs/s200/251208+Pak+Habib.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2BnXuRhoI/AAAAAAAAAao/Ygbv3JtXmjQ/s1600-h/251220081522.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286524050985813634" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2BnXuRhoI/AAAAAAAAAao/Ygbv3JtXmjQ/s200/251220081522.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2CyaEtlNI/AAAAAAAAAa4/EyGZ4f-UX0s/s1600-h/251208+J+Baik+Water.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286525340106986706" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2CyaEtlNI/AAAAAAAAAa4/EyGZ4f-UX0s/s200/251208+J+Baik+Water.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Malam itu kami berehat sahaja di rumah. Menurut Abang Long, Kg Janda Baik ni tiada &lt;em&gt;night life&lt;/em&gt;. Orang akan masuk ke dalam rumah awal dan tutup pintu kerana udara luar sejuk sekali. Isteri En Atal masak lauk kampung. Alahai, sedapnya. Kami menambah nasi bebeberapa kali.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keesokan harinya selepas solat subuh (waduh, sejuk!) kami ikut Abang Long pergi &lt;em&gt;morning walk&lt;/em&gt;. Nyaman sekali udara segar! Kami mengikuti jalan menyusuri kawasan dusun, tepi sungai, &lt;em&gt;short-cut&lt;/em&gt; melalui resort yang sedang dalam pembinaan. Terasa mesra sangat dengan anak-anak, bergurau-senda, amat relaks sekali. &lt;em&gt;No stress at all&lt;/em&gt;! Kami nampak rumah-ruamh percutian individu-individu terkenal di Malaysia. Besar-besar dan indah-indah! Dalam hati ingin memiliki sebuah rumah percutian di sini. Tapi apabila mendengar harga &lt;em&gt;market&lt;/em&gt; bagi satu ekar tanah di sini, habis padam impian itu. &lt;em&gt;The current running rate for an acre of land is around RM400k, at least!&lt;/em&gt; Katanya&lt;em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286524040762277858" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2Bmxoyv-I/AAAAAAAAAaY/hPSdjX8TIg0/s200/251220081488.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2BmuCp4LI/AAAAAAAAAaQ/TYU4GsN4VFI/s1600-h/261208+JJ+Walk.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286524039797006514" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2BmuCp4LI/AAAAAAAAAaQ/TYU4GsN4VFI/s200/261208+JJ+Walk.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Kemudian kami ke Kuala Gandah untuk melihat gajah. Petang itu kami dapat lihat gajah mandi di sungai, beri makan gajah-gajah dan yang paling best, dapat menunggang gajah. Seronok! En Atal ikut sama dan membawa anak perempuannya Syuhadah, dan dua orang cucunya Dani, 5 tahun, dan Haikal aka Abang Ngah, 3 tahun (rupa-rupanya 2 minggu sebelum itu, JJ dan Syuhadah menghadiri Summer Camp yang sama di Hulu Langat. Sah, small world). Dani jatuh cinta pada Mik. Mana-mana sahaja pergi bersama Mik. Mik memang suka melayan budak-budak kecil. Abang Ngah pula sangat comel tetapi ganas sedikit dari abangnya. Mereka kehairanan apabila Juwaidi menunjukkan skil majik menghilangkan duit syiling.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Abang, buat lagi, buat lagi. Kali ni buat 2 duit!” Bijak! Dengan mereka ini tukang majik boleh bankrap kerana setiap kali duit syiling akan muncul, mereka akan ambil dan simpan dalam poket. “Abang, buat lagi, buat lagi. Kali ni buat 2 duit!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2CzK1rPeI/AAAAAAAAAbY/nQfwa90qfYw/s1600-h/Jumbo+Bath.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286525353197256162" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2CzK1rPeI/AAAAAAAAAbY/nQfwa90qfYw/s200/Jumbo+Bath.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2Cy75DZpI/AAAAAAAAAbQ/OJgetm61XwI/s1600-h/261208+Welcome+Gandah.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286525349184890514" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2Cy75DZpI/AAAAAAAAAbQ/OJgetm61XwI/s200/261208+Welcome+Gandah.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2CyihH8aI/AAAAAAAAAbI/5aVOM0jMIK0/s1600-h/261208+Mick+Jumbo+Ride+1.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286525342373638562" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2CyihH8aI/AAAAAAAAAbI/5aVOM0jMIK0/s200/261208+Mick+Jumbo+Ride+1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Balik dari Kuala Gandah hujan lebat turun di Kg Janda Baik. Sebaik sahaja hujan berhenti kami cepat-cepat ke sungai. Mandi lagi! Percayalah, memang tidak mahu keluar! Apa boleh buat, sudah hampir waktu senja. Dalam hati, esok masih ada…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2Bnvu419I/AAAAAAAAAaw/uNcN9oV9NEM/s1600-h/261220081549.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286524057430841298" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2Bnvu419I/AAAAAAAAAaw/uNcN9oV9NEM/s200/261220081549.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Malam itu kami kepenatan, lalu berehat sahaja di ruang tamu sambil berbual-bual dengan En Atal, Abg Long dan isterinya sambil anak-anak menonton TV. Rasa seperti melawat keluarga di kampung.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keesokannya, saya, suami dan Ochi pergi &lt;em&gt;morning walk&lt;/em&gt; lagi. Kami bertolak sudah lewat. Abang Long yang &lt;em&gt;walk&lt;/em&gt; setiap hari sudah lama keluar rumah. Yang lain sambung tidur selepas solat subuh, kepenatan gara-gara gajah dan mandi sungai petang kelmarin. Balik dari &lt;em&gt;morning walk&lt;/em&gt; kami memancing ikan lagi. Kali ini Ayah dapat ikan lampam besar. Biasanya selesai memancing kami akan lepaskan ikan-ikan balik ke dalam kolam. Tapi yang ini kami ambil dan goreng.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami mengambil keputusan balik ke Melaka tengahari itu. Tak jadi mandi sungai. Kami singgah di rumah En Atal. Dani memeluk Mik kuat-kuat tak membenarkan kakaknya balik. “Kalau kakak nak tinggalkan Dani, kenapa kakak kawan dengan Dani?” Mik menangis terharu. Dani cuba kawal airmatanya dengan buat-buat masam dan marah. Kesian saya melihatnya. Abang Ngah mahu pula dicium pipinya berkali-kali. Sebelum ini kalau kita cuba mencium pipinya, dia mengamuk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terima kasih En Atal dan keluarga, dan Abang Long dan isteri. Kami doakan kakak (isteri Abg Long) akan cepat pulih.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami meninggalkan Kg Janda Baik dengan berat hati. &lt;em&gt;I think that was the best holiday we ever had. Kg Janda Baik, we will be back! &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2406037734093655670?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2406037734093655670/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2406037734093655670&amp;isPopup=true' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2406037734093655670'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2406037734093655670'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2009/01/janda-baik.html' title='Janda Baik'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SV2BnHRSf-I/AAAAAAAAAag/rC0NG8NKRC8/s72-c/251220081507.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-29202960587449182</id><published>2008-12-24T23:06:00.005+08:00</published><updated>2011-01-27T21:43:15.264+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Video'/><title type='text'>Unforgettable Rain</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;I love rain. I can sit for hours on end just watching the rain falling on Mak Ngah’s kitchen rooftop, or watching big splashes of water coming down from the gutter into the big drum Bapa placed right where it will fall on the ground. I would sit there on the kitchen verandah or sometimes on the steps so that I can feel the rain on my face. I love rain but rain makes me sad.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Listen to these songs and feel my mood right now.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;P/s: Will be away for a few days. Insha’Allah will be back Sunday to tell you all about my short vacation with the elephants.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/S1UEzL9poPM&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/S1UEzL9poPM&amp;hl=en&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/fhlbXC3-Z7g&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/fhlbXC3-Z7g&amp;hl=en&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-29202960587449182?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/29202960587449182/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=29202960587449182&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/29202960587449182'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/29202960587449182'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/12/unforgettable-rain.html' title='Unforgettable Rain'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8499813264171728624</id><published>2008-12-22T20:16:00.002+08:00</published><updated>2008-12-22T20:29:48.288+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Kite</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SU-GJRzFqOI/AAAAAAAAAaI/WYPjjrA-VVQ/s1600-h/211220081460.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5282588381883508962" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 200px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SU-GJRzFqOI/AAAAAAAAAaI/WYPjjrA-VVQ/s200/211220081460.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SU-GIwUWX-I/AAAAAAAAAZ4/-FmTsHUHvmw/s1600-h/211220081464.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5282588372896210914" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SU-GIwUWX-I/AAAAAAAAAZ4/-FmTsHUHvmw/s200/211220081464.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5282588379747328498" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 200px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SU-GJJ1yIfI/AAAAAAAAAaA/cZbh3NuetCM/s200/211220081465.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Petang kelmarin kami main &lt;em&gt;kite&lt;/em&gt; di parkir kereta bersebelahan Restoran Subaidah dan Hotel MITC. Best! Sangat stress reliever. Sambil-sambil tu Mick dan Ochi belajar kereta dengan ayah mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Anak-anak pun suka. "Mari kita family day every weekend nak, Ma!" Mama on aje!&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8499813264171728624?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8499813264171728624/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8499813264171728624&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8499813264171728624'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8499813264171728624'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/12/kite.html' title='Kite'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SU-GJRzFqOI/AAAAAAAAAaI/WYPjjrA-VVQ/s72-c/211220081460.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6949406420225414901</id><published>2008-12-19T23:43:00.006+08:00</published><updated>2011-01-27T21:29:38.534+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>PNB</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Arrrggghhh…..aku serik !!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pian bawa kereta 160 km/j! Kaki aku ni lenguh menekan brek angin di tempat duduk penumpang. Tapi seperti biasa aku maintain cool aje lah. Cerita pasal maid lari, Mawi kawin besok, dan cerita-cerita lain bagi memenuhi ruang-ruang bunyi di dalam kereta. Pian ni pandai jugak lawan bercerita. Sedar-sedar dari KLCC sampai ke tol Ayer Keroh hanya 1 jam 17 minit sahaja. Itu masa peak hour beb! Haah, mata aku menjeling-jeling jam kereta digital tu. Sekali sekala mata mengerling pula ke speedometer kereta nak mengesahkan betullah Si Pian ni bawa kereta serupa pelesit tak tahan nak buang air…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;OK that’s enough silly ta&lt;/em&gt;lk. Sekali sekala nak juga melepaskan stress. Maaf kalau ada yang tersinggung membaca entri di atas tu.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5281530300379070706" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SUvD01COgPI/AAAAAAAAAZQ/3oHLkivIZtE/s200/191220081416.jpg" border="0" /&gt; Sebenarnya pagi tadi saya dan seorang rakan bertolak ke KL dengan kereta kampeni dipandu oleh Pian. Entah bagaimana jadual diatur, kami berlepas tersangatlah awal. Kami sepatutnya menghadiri Majlis Penyerahan Dokumen Perjanjian Geran Penyelidikan antara PNB dan Universiti-Universiti Tempatan Sempena 30 Tahun Penubuhan PNB pada jam 3 petang. Saya (dan tim) salah seorang penerima geran tersebut. Oleh kerana masih awal lagi kami singgah di KLCC dan terus menuju ke tingkat 4 ke Kinokuniya. Apa lagi… MS dan bookstore = MS dan coklat = &lt;em&gt;addicted&lt;/em&gt;! Sempat SMS beberapa orang kawan-kawan KL untuk &lt;em&gt;lunch&lt;/em&gt;. Tiada siapa yang &lt;em&gt;available&lt;/em&gt; &lt;em&gt;and I so hate to eat alone at a strange place. So no lunch for me.&lt;/em&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5281532922912261970" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SUvGNeu3R1I/AAAAAAAAAZw/OiLIysc2J5w/s200/191220081419.jpg" border="0" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Majlis penyerahan diadakan di Hotel Nikko berdekatan KLCC. Saya berjumpa beberapa orang rakan lama. Sempat juga &lt;em&gt;networking&lt;/em&gt; dengan beberapa kenalan baru. Diajak pula menyertai fakulti bisnes UITM Shah Alam. Menarik, menarik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebanyak 30 geran diberikan kepada 14 buah universiti. Penyerahan dilakukan oleh Pengerusi Permodalan Nasional Berhad, Y.A. Bhg Tun Dato’ Seri Ahmad Sarji bin Abdul Hamid. Yang berjaya ialah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Universiti Malaysia Sabah – 1 geran&lt;br /&gt;2. Universiti Teknologi MARA – 1 geran (Dr Syed Shah Alam, sahabat baik saya dan&lt;br /&gt;suami, bekas pensyarah di tempat kami)&lt;br /&gt;3. Universiti Tun Abdul Razak – 1 geran&lt;br /&gt;4. Universiti Sains &amp;amp; Pengurusan – 1 geran&lt;br /&gt;5. Universiti Islam Antarabangsa – 2 geran&lt;br /&gt;6. Universiti Kebangsaan Malaysia – 2 geran&lt;br /&gt;7. Universiti Malaya – 2 geran&lt;br /&gt;8. Universiti Kelantan – 2 geran&lt;br /&gt;9. Universiti Malaysia Perlis – 2 geran&lt;br /&gt;10. Universiti Teknologi Malaysia – 2 geran&lt;br /&gt;11. Universiti Malaysia Terengganu – 3 geran (salah seorang daripada mereka, Dr Zul, juga&lt;br /&gt;sahabat baik suami saya semasa di Kusza dahulu. &lt;em&gt;Small world&lt;/em&gt;)&lt;br /&gt;12. Universiti Utara Malaysia – 3 geran&lt;br /&gt;13. Universiti Tenaga Nasional – 4 geran&lt;br /&gt;14. Universiti Multimedia – 4 geran&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ehem, ehem…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;(Kalau anda teliti Buletin Utama TV3 malam tadi, anda boleh nampak wajah seorang blogger comel.)&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SUvD2AKrIaI/AAAAAAAAAZo/r-LK4LpNCy0/s1600-h/191220081424.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5281530320547160482" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SUvD2AKrIaI/AAAAAAAAAZo/r-LK4LpNCy0/s200/191220081424.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6949406420225414901?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6949406420225414901/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6949406420225414901&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6949406420225414901'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6949406420225414901'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/12/pnb.html' title='PNB'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SUvD01COgPI/AAAAAAAAAZQ/3oHLkivIZtE/s72-c/191220081416.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3907625252988006827</id><published>2008-12-17T22:16:00.005+08:00</published><updated>2011-01-27T21:43:48.265+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>Betrayed</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Don’t know what to say. Don’t know what to do. Speechless.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For someone who is fairly loyal, I didn’t expect this to happen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;One lousy year. That’s all I’m asking.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;What have I done to deserve this? Haven’t I fulfilled the requirements?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I will get there! Only slower than normal people.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Why won't you let me get there?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I feel betrayed. Would you still be loyal to someone who has just betrayed you?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Right now, I don’t think I can.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;At least, someone will be happy that I may not get there at all.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Good for you. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3907625252988006827?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3907625252988006827/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3907625252988006827&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3907625252988006827'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3907625252988006827'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/12/betrayed.html' title='Betrayed'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-4260756589536065890</id><published>2008-12-09T22:28:00.006+08:00</published><updated>2011-01-27T21:21:16.734+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Komunikasi'/><title type='text'>Lelaki dan Gua</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/ST6B_JHCPvI/AAAAAAAAAY4/HD_QBW2dhFc/s1600-h/strawberries-cream_small.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5277798735101968114" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 100px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/ST6B_JHCPvI/AAAAAAAAAY4/HD_QBW2dhFc/s320/strawberries-cream_small.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Perempuan harus faham apabila lelaki marah atau menghadapi tekanan dia akan berhenti bercakap dan masuk ke dalam ‘gua’nya. Perempuan juga perlu faham bahawa tiada siapa yang dibenarkan masuk ke dalam gua itu, walau kawan baik lelaki itu sekalipun. Lelaki akan keluar apabila dia sudah bersedia dan semuanya akan kembali seperti biasa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Perkara ini sukar difahami perempuan kerana bagi perempuan dia perlu memberi pertolongan dan menunjukkan kasih sayang. Dia juga mahu bertanya bermacam-macam soalan tentang perasaan lelaki itu. Dia mau menjadi pendengar yang baik kepada pasangannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Abang/Yang/Ling , kenapa ni? Apa masalahnya? Beritahulah saya.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Abang/Yang/Ling, marilah kita bincang tentang apa yang merunsingkan Abang/Yang/Ling."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Abang/Yang/Ling! Kenapa tak mahu bercakap dengan saya? Apa salah saya?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jika perempuan berterusan begini, ini akan lebih memberi tekanan kepada lelaki. Lebih-lebih lagi sekiranya dia masuk kedalam gua kerana perselisihan dengan pasangannya itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Why Men Go into Their Caves&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;1. He needs to think about a problem and find a practical solution to the problem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. He doesn’t have an answer to a question or a problem. Men were never taught to say “Gee, I don’t have an answer. I need to go into my cave and find one.” Other men assume he is doing just that when he becomes quiet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. He has become upset and stressed. At such times he needs to be alone to cool off and find his control again. He doesn’t want to do or say anything he might regret.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4. He needs to find himself. This fourth reason becomes very important when men are in love. At times they begin to lose and forget themselves. They can feel that too much intimacy robs them of their power. They need to regulate how close they get. Whenever they get too close so as to lose themselves, alarm bells go off and they are on their way into the cave. As a result they are rejuvenated and find their loving and powerful self again.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;strong&gt;Reference: Gray, J. (1998) &lt;em&gt;Men Are From Mars, Women Are From Venus&lt;/em&gt;, New York: &lt;em&gt;HarperCollinsPublishers&lt;/em&gt; Inc.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jika mahu belajar tentang perbezaan cara-cara berkomunikasi antara lelaki dan perempuan kenalah beli buku ini. Saya petik sedikit sahaja. Nanti kena saman pula. Ini kira iklan percumalah buat penulis. Ngeh. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-4260756589536065890?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/4260756589536065890/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=4260756589536065890&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4260756589536065890'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4260756589536065890'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/12/lelaki-dan-gua.html' title='Lelaki dan Gua'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/ST6B_JHCPvI/AAAAAAAAAY4/HD_QBW2dhFc/s72-c/strawberries-cream_small.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8772448543455709084</id><published>2008-12-08T18:50:00.005+08:00</published><updated>2011-01-27T21:44:53.450+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Zaman Muda'/><title type='text'>One Summer Night</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/STz_f2LpN7I/AAAAAAAAAYw/RaS4J1_xx6A/s1600-h/76lesabre.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5277373785956759474" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 250px; CURSOR: hand; HEIGHT: 121px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/STz_f2LpN7I/AAAAAAAAAYw/RaS4J1_xx6A/s320/76lesabre.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Kami biasanya belajar di perpustakaan universiti. Itulah rutin kami setiap malam, melainkan malam hujung minggu. Mungkin kerana sudah biasa dengan sistem ‘prep’ di asrama, kami terbawa-bawa hingga ke universiti. Tetapi malam itu kami tukar rutin. Kami mengambil keputusan makan malam di restoran &lt;em&gt;Denny’s&lt;/em&gt; sambil mengulangkaji. Apatah lagi malam itu cuaca musim panas nyaman sekali. Kami tidak mahu melepaskan peluang lepak-lepak sambil belajar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam itu saya bersama rakan-rakan se rumah, Ana dan Ee, dan juga Kak Fuz pergi menaiki kereta milik kami. Kami membeli kereta itu setelah berfikir panjang tentang kos dan penyelenggaraannya. Maklumlah wang biasiswa cukup-cukup makan sahaja. Kami fikir tidak elok asyik meminta &lt;em&gt;brother-brother &lt;/em&gt;Melayu tolong hantarkan apabila kami hendak membeli barang-barang dapur atau hendak mencuci baju di &lt;em&gt;laundromat&lt;/em&gt;. Walaupun komuniti Melayu di sini suka bantu-membantu kami rasa tidak selesa selalu meminta tolong. Lalu kami mengambil keputusan membeli sebuah kereta &lt;em&gt;Buick&lt;/em&gt; dengan harga $700.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami ada lesenkah? Tiada. Habis? Kami membawa secara haram. Siapa pemandunya kalau bukan saya. Ana dan Ee kata saya paling ganas di antara kami(*). Saya pun kurang pasti apa maksud mereka itu. Saya tidak pernah belajar memandu kereta apatah lagi kereta otomatik. Tetapi dari kecil saya suka bertanya dan belajar sambil memerhati bapa apabila dia menyelenggarakan keretanya. Saya melihat cara dia memeriksa minyak hitam dan mengisi air di tangki. Saya juga selalu memerhati cara bapa memandu kereta. Saya suka bertanya macam-macam kepadanya, ‘Pak, ini apa?’,’Pak, itu apa?', ‘Pak, kenapa perlu buat itu?’,’Pak, benda ini apa gunanya?’. Mujur bapa sabar melayan pertanyaan saya. Sekali sekala dia rimas dan memarahi saya bertanya macam-macam. Saya diam tapi tidak lama. Secara semulajadi saya memang sangat ‘&lt;em&gt;curious’&lt;/em&gt; tentang kebanyakan perkara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selesai makan di &lt;em&gt;Denny’s&lt;/em&gt; kami pun terus balik ke rumah. Seperti biasa saya memandu. Jalan yang kami lalui itu menaiki bukit di kawasan perumahan berdekatan dengan kampus. Tiba-tiba enjin kereta mati. Rupa-rupanya saya lupa mengisi minyak. Meter penanda sudah turun di bawah paras E. Pada mulanya kami semua biasa saja. Saya berkata kepada mereka, ‘Tunggu di sini, saya pergi beli minyak di bawah sana.’ Mujur tidak jauh di bawah bukit itu ada sebuah stesen minyak dan ada pula sebiji botol di &lt;em&gt;boot&lt;/em&gt; kereta. Saya pergi seorang diri ke stesen minyak itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila saya balik ke kereta saya terkejut kerana kereta itu sudah ditolak ke dalam &lt;em&gt;driveway&lt;/em&gt; salah sebuah rumah di situ. Ada dua orang pelajar universiti yang lalu di situ sambil ber&lt;em&gt;jogging&lt;/em&gt; telah berhenti memberi pertolongan. Kata mereka tangki minyak biar tertonggeng dengan bahagian depan kereta dalam posisi menurun. Setelah mengisi minyak yang dibeli tadi, mereka cuba membantu menghidupkan enjin tapi tidak berjaya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidak lama kemudian sebuah kereta polis lalu dan terus berhenti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Good evening, ladies! What seems to be the problem?&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;No gas&lt;/em&gt;.” Salah seorang daripada kami menjawab. Saya sudah tidak tentu arah kerana takut diminta menunjukkan lesen memandu yang tidak pernah diambil. Ambil ujian bertulis pun belum pernah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kalau saya masuk jel, tolong bawakan buku-buku saya, ok.” Dalam keadaan cemas itu, itu sahaja yang saya ingat dan pesan kepada mereka bertiga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salah seorang daripada pegawai polis itu masuk ke tempat duduk pemandu lalu cuba beberapa kali menghidupkannya. Setiap kali tidak berjaya, semakin sejuk dada saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiba-tiba….Vrrooommmm! Vrroom, Vrroom..! Bersungguh benar polis itu menekan pedal minyak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Ok, you’re all set. Next time make sure you have gas&lt;/em&gt;.” Dengan pesanan itu mereka pun berlalu. Dua orang pelajar lelaki tadi pun turut beredar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tanpa berkata apa-apa kami semua masuk ke dalam kereta dan saya terus memandu pulang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Serik?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Naaaahh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;(*)ganas-ganas jelita, gitu. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8772448543455709084?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8772448543455709084/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8772448543455709084&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8772448543455709084'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8772448543455709084'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/12/one-summer-night.html' title='One Summer Night'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/STz_f2LpN7I/AAAAAAAAAYw/RaS4J1_xx6A/s72-c/76lesabre.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3296596174450464524</id><published>2008-12-06T12:37:00.005+08:00</published><updated>2011-01-27T21:22:30.648+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Komunikasi'/><title type='text'>Mawi, Ekin dan ShahRukh Khan</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SToDu-MtUWI/AAAAAAAAAYo/M35FONq3ZTc/s1600-h/ring-i3i1_small.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5276534018923123042" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 100px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SToDu-MtUWI/AAAAAAAAAYo/M35FONq3ZTc/s320/ring-i3i1_small.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;a) Selamat Pengantin Baru. b) Selamat datang ke Malaysia (sekali lagi).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Itu saja yang saya mahu katakan tentang perkara di atas (banyak kerja lain yang perlu difikirkan. &lt;em&gt;Nya urang Berunai, malas ku ingau&lt;/em&gt;!)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Post seterusnya terilham dari entri &lt;a href="http://pukullima.blogspot.com/2008/12/when-woman-cries.html"&gt;Sis Aliya&lt;/a&gt;. Saya ambil beberapa petikan daripada buku ‘&lt;span style="color:#330099;"&gt;Men Are From Mars, Women Are From Venus’, John Gray&lt;/span&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Saya gunakan ‘perempuan’ dan ‘lelaki’ sebagai perbezaan jantina sahaja. Konotasinya tidak relevan.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila perempuan berkata, “&lt;em&gt;You don’t love me anymore&lt;/em&gt;”, sebenarnya dia ingin berkata, “&lt;em&gt;Today I am feeling as though you don’t love me. I am afraid I have pushed you away. I know you really do love me, you do so much for me. Today I am just feeling a little insecure. Would you reassure me of your love and tell me those magic words, I love you. When you do that it feels so good&lt;/em&gt;.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lelaki pula mendengarnya sebagai, “I&lt;em&gt; have given you the best years of my life, and you have given me nothing. You used me. You are selfish and cold. You do what you want to do, for you and only you. You don’t care about anybody. I was a fool for loving you. Now I have nothing&lt;/em&gt;.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Satu perkara yang memeningkan perempuan ialah apabila lelaki tiba-tiba tidak mahu bercakap (ini selalunya terjadi selepas episod pertengkaran). Menurut John Gray lagi, lelaki dan perempuan memproses maklumat dengan berbeza. Apabila perempuan berfikir atau merenung sesuatu perkara, dia lebih suka berkongsi dengan seseorang lain yang sanggup mendengar. Proses ini normal bagi perempuan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lelaki pula memproses maklumat dengan berbeza. Mereka lebih suka memikirkannya sendirian sebelum memberi respon. Secara dalaman mereka mencari-cari respon yang terbaik dan betul. Proses ini mungkn mengambil masa beberapa minit, beberapa jam (atau mungkin beberapa hari — MS : &lt;span style="font-size:85%;"&gt;bahagian ini saya tambah menurut pengalaman. Ngeh, ngeh&lt;/span&gt;). Dan yang lebih memeningkan perempuan ialah sekiranya lelaki itu tidak cukup maklumat untuk memberikan respon, dia mungkin tidak akan respon sama sekali.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perempuan membuat andaian bahawa apabila lelaki diam dia berkata, “&lt;em&gt;I am not responding to you because I don’t care about you and I am going to ignore you. What you have said to me is not important and therefore I am not responding&lt;/em&gt;.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perempuan akan mula berfikir yang bukan-bukan. “&lt;em&gt;He hates me, he doesn’t love me, he is leaving me forever&lt;/em&gt;.” Kemudian datang pula perasaan takut, “&lt;em&gt;I am afraid that if he rejects me then I will never be loved. I don’t deserve to be loved&lt;/em&gt;.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aduih. Rumitkan? Sahabat saya Shel pernah berkata sebaik selesai membaca buku ini, “Kenapa buku ini tidak dijadikan bacaan wajib di sekolah, hah? &lt;em&gt;Saves us all the trouble&lt;/em&gt;.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Betul sangat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Akan datang: Memahami Lelaki dan Gua.) &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3296596174450464524?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3296596174450464524/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3296596174450464524&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3296596174450464524'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3296596174450464524'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/12/mawi-ekin-dan-shahrukh-khan.html' title='Mawi, Ekin dan ShahRukh Khan'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SToDu-MtUWI/AAAAAAAAAYo/M35FONq3ZTc/s72-c/ring-i3i1_small.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-5156295738478372970</id><published>2008-11-30T10:02:00.004+08:00</published><updated>2008-11-30T10:13:22.699+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Here We Go Again!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/STH1a5YOWaI/AAAAAAAAAYg/lX8xeYCOZaw/s1600-h/own-bread_small.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5274266481055390114" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 152px; CURSOR: hand; HEIGHT: 100px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/STH1a5YOWaI/AAAAAAAAAYg/lX8xeYCOZaw/s320/own-bread_small.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Berulanglah lagi episod tiada pembantu di rumah saya apabila pagi tadi kami menghantar bibik Karimah pulang ke kampung halamannya di Jakarta Selatan. Hari ini tepat-tepat 3 bulan dia bekerja dengan kami. Saya mengambilnya di stesan bas Pudu pada 31 Ogos lepas, lebih kurang jam 2 pagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berbekalkan buah tangan dan wang beberapa puluh ribu (rupiah, dong!) dia menangis di pintu masuk balai berlepas LCCT. “&lt;em&gt;Kalo saya nggak sakit kayak gini, mahu saja saya terus kerja, pak! Masya Allah, Masya Allah. Ibu baik, bapa baik&lt;/em&gt;.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa masalahnya? Di atas pasportnya tertulis tarikh lahirnya pada tahun 1970. Tetapi saya musykil kerana dia nampak lebih tua. Pada mula dahulu semasa menerima biodatanya, kami hanya bersangka baik kerana kadang-kadang pembantu rumah ada juga yang kurang fotogenik dan nampak berbeza daripada umur yang dicatatkan. Setelah diinterviu berkali-kali akhirnya dia mengaku sudah menopos lebih 6 tahun (&lt;em&gt;Ok, you do the math&lt;/em&gt;). Dari mula sampai dia sering sakit kakilah, sakit kepalalah, mata kaburlah, sakit pingganglah. Kemudian kelenjar limpanya (&lt;em&gt;lymph node&lt;/em&gt;…sukati je aku translate) pula mula membengkak. Beberapa kali dibawa ke klinik tetapi masih juga tiada perubahan. Kami takut ini satu penyakit yang kronik lalu mengambil keputusan menghantarnya pulang. Dia sudah tua, tidak larat bekerja sebagai pembantu. Siapa kata kerja rumah ini mudah?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekarang kami perlu menunggu lagi keputusan agen tentang penggantinya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dengan berbagai urusan kerja dan keluarga, saya mohon Allah beri kesabaran dan kekuatan kepada saya di dalam menjalankan tanggungjawab ini. Dan semoga Allah memberikan yang lebih baik daripada sebelumnya. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-5156295738478372970?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/5156295738478372970/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=5156295738478372970&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5156295738478372970'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5156295738478372970'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/11/here-we-go-again.html' title='Here We Go Again!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/STH1a5YOWaI/AAAAAAAAAYg/lX8xeYCOZaw/s72-c/own-bread_small.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3186739770495982950</id><published>2008-11-29T10:43:00.009+08:00</published><updated>2011-01-27T21:45:41.609+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='JibunsyiKu'/><title type='text'>YangYung</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/STCzMHz77oI/AAAAAAAAAYY/l7L1Uu4933o/s1600-h/Zara+Zain.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5273912184487538306" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 199px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/STCzMHz77oI/AAAAAAAAAYY/l7L1Uu4933o/s200/Zara+Zain.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;div align="justify"&gt;Si Tulai tidur berseorangan di dalam bilik tidur kecil di sebelah dapur. Semalaman dia dan kakak-kakaknya menunggu berita tentang ibunya yang akan melahirkan anak ke enam. Petang kelmarin Pak Leman membawa Mak Munah ke hospital. Wajah ibunya pucat menahan sakit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Lai, Lai! Bangun! Mak sudah melahirkan!” Rupa-rupanya Pak &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Leman sudahpun balik ke rumah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Lelaki atau perempuan?” Itulah soalan pertama yang keluar daripada mulutnya. Manakan tidak. Anak pertama hingga ke lima kesemuanya perempuan. Mak Munah teringin sangat mempunyai anak lelaki. Sehinggakan Si Kanchil anak ke empat mereka dipakai seperti budak lelaki sehingga umurnya 12 tahun. Si Tulai sangat berharap mendapat adik lelaki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Perempuan,” jawab Pak Leman.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Aahhh,” Si Tulai mengeluh dan terus tidak berminat mahu bangun dari katil.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Bagaimana, bang, kalau anak ini perempuan juga?” Mak Munah pernah bertanya beberapa bulan lepas. Pak Leman tak kisah. Dia bersyukur isterinya selamat melahirkan dan anaknya sihat dan sempurna. Baginya lelaki atau perempuan sama sahaja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anak perempuan itu sangat comel. Kulitnya putih dan wajahnya seperti anak China. Mereka memanggilnya Si Wawa. Sekali sekala Mak Munah membenarkan Si Tulai mendodoi adiknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi lama kelamaan si Tulai semakin cemburu dengan adik perempuannya itu. Dia geram kerana perhatian semua orang hanya tertumpu kepada si Wawa. Selama 12 tahun dia memegang teraju sebagai anak bongsu. Memang dia anak manja. Tetapi sekarang, fikirnya, ibu dan ayahnya sudah tidak sayangkan dia lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Si Tulai selalu bersahaja dan buat-buat malas apabila disuruh mengambil itu dan ini untuk adiknya. Pernah dia melemparkan sahaja lampin ke atas katil apabila ayahnya meminta dia tolong ambilkan. Begitu teruk perangainya, semakin menjadi-jadi! Pak Leman yang memang berlembut dengan Si Tulai berdiam diri sahaja melihat perangai anaknya itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Satu hari semasa Si Wawa berumur lebih kurang 2 tahun, Si Tulai datang kepadanya. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;“Wa! Mahu gula-gula tak?” Dia menyembunyikan sesuatu di belakangnya. Si Wawa melonjak-lonjak suka hati. “Nak, nak!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Buka mulut!” Si Wawa pun membuka mulutnya luas-luas. Belum sempat si Wawa melihat, gula-gula sudah dimasukkan ke dalam mulutnya. Dia sempat menjilat gula-gula itu. Tiba-tiba…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Haha! Tengok ni! Ini bukan gula-gula! Hahaha!” Si Tulai menarik keluar gula-gula itu lalu menggoyang-goyangkannya di depan mata Si Wawa. Rupa-rupanya bukan gula-gula tetapi se biji cili padi! Seronok benar hati Si Tulai apabila dia berjaya memperdayakan adik kecilnya itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Si Wawa terperanjat lalu menjerit dan menangis sekuat-kuat hati. Mujur dia belum sempat menggigit ‘gula-gula’ tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di satu petang yang aman, Si Tulai sedang tidur di atas kerusi panjang di ruang tamu. Sayup-sayup dia terdengar bunyi tapai kaki datang ke arahnya. Dia membuka matanya perlahan-lahan. Dia lihat kelibat Si Wawa datang mendekatinya. Ada sesuatu di dalam genggaman jari-jari kecil Si Wawa. Belum sempat dia mengelak…. Duggghh!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Aaaaargh! Aduhhhh!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Apa yang Wawa buat ini? Kalau saya jadi bodoh macamana? Hah? Macamana?” Sambil memegang kepalanya, Si Tulai menjerit-jerit, mengulang-ulangi kata-katanya itu. Dia sangat menjaga kepalanya. Dia kira itulah asetnya yang paling berharga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di atas lantai tidak jauh dari tempat Si Wawa tercegat berdiri dengan senyuman di bibirnya ialah sebiji bola hoki. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3186739770495982950?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3186739770495982950/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3186739770495982950&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3186739770495982950'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3186739770495982950'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/11/yangyung.html' title='YangYung'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/STCzMHz77oI/AAAAAAAAAYY/l7L1Uu4933o/s72-c/Zara+Zain.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6887339420073858706</id><published>2008-11-27T08:28:00.002+08:00</published><updated>2011-01-27T21:46:11.890+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Video'/><title type='text'>He Ain't Heavy He's My Brother</title><content type='html'>&lt;p align="center"&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/5vcm0d5eV-U&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/5vcm0d5eV-U&amp;hl=en&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The road is long&lt;br /&gt;With many a winding turn&lt;br /&gt;That leads us to who knows where&lt;br /&gt;Who knows when&lt;br /&gt;But I'm strong&lt;br /&gt;Strong enough to carry him&lt;br /&gt;He ain't heavy, he's my brother.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So on we go&lt;br /&gt;His welfare is of my concern&lt;br /&gt;No burden is he to bear&lt;br /&gt;We'll get there&lt;br /&gt;For I know&lt;br /&gt;He would not encumber me&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;If I'm laden at all&lt;br /&gt;I'm laden with sadness&lt;br /&gt;That everyone's heart&lt;br /&gt;Isn't filled with the gladness&lt;br /&gt;Of love for one another.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's a long, long road&lt;br /&gt;From which there is no return&lt;br /&gt;While we're on the way to there&lt;br /&gt;Why not share&lt;br /&gt;And the load&lt;br /&gt;Doesn't weigh me down at all&lt;br /&gt;He ain't heavy, he's my brother.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He's my brother&lt;br /&gt;He ain't heavy, he's my brother.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6887339420073858706?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6887339420073858706/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6887339420073858706&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6887339420073858706'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6887339420073858706'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/11/he-aint-heavy-hes-my-brother.html' title='He Ain&apos;t Heavy He&apos;s My Brother'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-58672534547268335</id><published>2008-11-25T20:24:00.007+08:00</published><updated>2011-01-27T21:47:08.604+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Dari Hati'/><title type='text'>A Boy Named Daniel</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Entri ini saya tulis di dalam blog pertama saya di blogdrive.com. Pada masa itu bahasa huru-hara dan amat rojak sekali (sekarang pun sama juga tapi ada baik sediikitlah, huhu...). Saya fikir akan tutup blog itu. Tapi saya mahu simpan entri yang ini.&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jan 10, 2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I cried for Daniel last night. I don't even know how he looked like or which school he went to. But Daniel is now with his Maker. It was Daniel's choice. All he wanted was to go to school. He couldn't pay his school fees because his parents (they were separated) couldn't afford it. When he asked his grandmother for money she told him to quit school and find work.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Do you know how old was Daniel? He was just 12 years old with so many hopes and dreams for his future. He wanted so much to sit for his Primary Six Exams. But he couldn't find his way out of this desperation so he chose the only way he thought he knew how. He hanged and killed himself.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I screamed in my heart, "Daniel! I could have given you the money! Why didn't you ask me?!"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Daniel did not come from North Korea or some war-torn country in Africa. He came from our neighborhood, our own beloved Malaysia. And Daniel's story is not unique. There are so many under-privileged people out there who can barely make ends meet. I know of parents who have to beg the teachers to allow them to pay weeks after the registration day because they just don't have enough money. They have too many school-going children. And let's not get started on the buku pinjaman SPBT. You have to produce all sorts of documents to prove your small salary in order to be eligible. Some parents do not have pay slips if they work by the hour or on contract basis. And they will have problems getting the book loans.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;My heart is still crying for Daniel. How many other Daniels are out there? &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-58672534547268335?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/58672534547268335/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=58672534547268335&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/58672534547268335'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/58672534547268335'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/11/boy-named-daniel.html' title='A Boy Named Daniel'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-936533776969901707</id><published>2008-11-23T19:53:00.003+08:00</published><updated>2011-01-27T21:47:50.833+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Mari Berjogging di Taman Tasik!</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;embed src="http://widget-b4.slide.com/widgets/slideticker.swf" type="application/x-shockwave-flash" quality="high" scale="noscale" salign="l" wmode="transparent" flashvars="cy=bb&amp;amp;il=1&amp;amp;channel=3026418949593063604&amp;amp;site=widget-b4.slide.com" style="width:400px;height:320px" name="flashticker" align="middle"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;div style="width:400px;text-align:left;"&gt;&lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;at=un&amp;amp;id=3026418949593063604&amp;amp;map=1" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-b4.slide.com/p1/3026418949593063604/bb_t000_v000_s0un_f00/images/xslide1.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;at=un&amp;amp;id=3026418949593063604&amp;amp;map=2" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-b4.slide.com/p2/3026418949593063604/bb_t000_v000_s0un_f00/images/xslide2.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;at=un&amp;id=3026418949593063604&amp;map=F" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-b4.slide.com/p4/3026418949593063604/bb_t000_v000_s0un_f00/images/xslide42.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-936533776969901707?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/936533776969901707/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=936533776969901707&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/936533776969901707'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/936533776969901707'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/11/mari-berjogging-di-taman-tasik.html' title='Mari Berjogging di Taman Tasik!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-4335029528275736170</id><published>2008-11-19T20:41:00.005+08:00</published><updated>2008-11-19T21:02:59.784+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>School's Out!</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;1) Majlis Penyampaian Hadiah&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Sekolah Rendah Agama JAIM Ayer Keroh&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;15/11/2008&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKUDClTEI/AAAAAAAAAW0/ThaaHfFqmR8/s1600-h/151120081352.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5270348803460123714" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 200px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKUDClTEI/AAAAAAAAAW0/ThaaHfFqmR8/s200/151120081352.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; The Dwarf, the Giant, and the Boy.&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;(Ezzianee, JJ and Hejral) &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Darjah 4&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKTwQYwsI/AAAAAAAAAWs/jP1aXLk4lUk/s1600-h/151120081347.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5270348798417748674" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKTwQYwsI/AAAAAAAAAWs/jP1aXLk4lUk/s200/151120081347.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Nazam (Darjah 4)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKTgscoMI/AAAAAAAAAWk/AHOr9MXB81Q/s1600-h/151120081346.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5270348794240475330" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKTgscoMI/AAAAAAAAAWk/AHOr9MXB81Q/s200/151120081346.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Nazam&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2) Makan Malam di TomYam Klasik Bukit Beruang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKUQinF1I/AAAAAAAAAW8/0jDGm67d6Qg/s1600-h/151120081353.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5270348807084119890" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKUQinF1I/AAAAAAAAAW8/0jDGm67d6Qg/s200/151120081353.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Ikan Siakap Goreng Menangis&lt;br /&gt;(p/s: bukan ikan yang menangis, ya!)&lt;br /&gt;(sok sek, sok sek)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5270348813993673458" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKUqR-gvI/AAAAAAAAAXE/_L5TjWDC5ec/s200/151120081357.jpg" border="0" /&gt; Anak-anak (Juwaidi, Syazwani dan Syahida)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3) Jalan-jalan di Pantai Puteri, Tg Kling, Melaka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQK0eXOivI/AAAAAAAAAXc/5Bkr471cvzs/s1600-h/161120081368.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5270349360550284018" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQK0eXOivI/AAAAAAAAAXc/5Bkr471cvzs/s200/161120081368.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQK0AnudEI/AAAAAAAAAXU/2hrjyngh0f4/s1600-h/161120081363.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5270349352566420546" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 200px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQK0AnudEI/AAAAAAAAAXU/2hrjyngh0f4/s200/161120081363.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKz4OQmoI/AAAAAAAAAXM/_iOmexYxdWQ/s1600-h/161120081362.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5270349350312123010" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKz4OQmoI/AAAAAAAAAXM/_iOmexYxdWQ/s200/161120081362.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-4335029528275736170?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/4335029528275736170/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=4335029528275736170&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4335029528275736170'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4335029528275736170'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/11/schools-out.html' title='School&apos;s Out!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SSQKUDClTEI/AAAAAAAAAW0/ThaaHfFqmR8/s72-c/151120081352.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-1254648709197317081</id><published>2008-11-09T20:37:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T21:28:44.068+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Penulisan'/><title type='text'>The Fog Index</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SRbc8xXHS0I/AAAAAAAAAWc/11OSndxdE4A/s1600-h/lake_water-y1_small.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5266639750856919874" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 100px; CURSOR: hand; HEIGHT: 153px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SRbc8xXHS0I/AAAAAAAAAWc/11OSndxdE4A/s200/lake_water-y1_small.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;em&gt;Fog Index&lt;/em&gt; atau Indeks Kabus (&lt;em&gt;Gunning Readability Formula&lt;/em&gt;) ialah satu cara yang digunakan bagi mengukur kebolehbacaan atau &lt;em&gt;readability&lt;/em&gt; sesebuah bahan penulisan. Skala yang digunakan mengukur jumlah perkataan di dalam ayat dan juga peratus perkataan yang sukar difahami di dalam ayat tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebagai perbandingan, Majalah Times dan Newsweek mempunyai Indeks Kabus = 11 iaitu sesuai dibaca oleh pelajar berumur 18 tahun ke atas (tamat sekolah menengah). Readers Digest pula mempunyai Indeks Kabus = 9 iaitu mudah dibaca oleh pelajar berumur 12 tahun ke atas (tamat sekolah rendah). Jurnal akademik atau professional mempunyai Indeks Kabus antara 15 hingga 18.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di dalam teknik menulis, beberapa perkara perlu diambil perhatian supaya faktor Kabus Tebal tidak berlaku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pertama ialah jumlah perkataan di dalam ayat. Ayat yang mudah dibaca tidak mempunyai lebih daripada 12-16 perkataan (tidak termasuk ‘ini’, ‘itu’,’dan’, dsb).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kedua ialah jumlah penambahan imbuhan ‘ber’ dan ‘ter’ di dalam perkataan. Semakin banyak imbuhan digunakan semakin payah dibaca. Sebaiknya gunakan kata dasar atau kata akar sahaja. Contoh penambahan: ke_an, pe_an. Penggunaannya (contoh: makan &gt; pemakanan) menimbulkan katanama yang abstrak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketiga ialah struktur logik di dalam ayat. Bila logik ayat tunggang terbalik, pembaca menjadi keliru. Contoh: Minum ubat ini dua kali sehari. Sebelum minum, goncang dahulu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ayat yang mudah dibaca ialah ayat yang sama dengan jeda nafas. Sekiranya anda perlu menarik nafas beberapa kali bila mambaca satu ayat, maka ayat tersebut terlalu panjang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Rujukan&lt;/strong&gt;:&lt;br /&gt;Bengkel Penulisan Puan Ainon Mohd -- SifuPTS&lt;br /&gt;http://www.fpd.finop.umn.edu/groups/ppd/documents/information/Writing_Tips.cfm&lt;br /&gt;http://www.as.wvu.edu/~tmiles/fog.html&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-1254648709197317081?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/1254648709197317081/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=1254648709197317081&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1254648709197317081'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1254648709197317081'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/11/fog-index.html' title='The Fog Index'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SRbc8xXHS0I/AAAAAAAAAWc/11OSndxdE4A/s72-c/lake_water-y1_small.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3764076337269180440</id><published>2008-11-03T23:23:00.008+08:00</published><updated>2011-01-27T21:48:40.357+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Semalam Punya Cerita</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_iuBFr4VI/AAAAAAAAAWU/60k4s7zsxEc/s1600-h/tailgating.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264675769613541714" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 200px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_iuBFr4VI/AAAAAAAAAWU/60k4s7zsxEc/s200/tailgating.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="color:#cc0000;"&gt;&lt;strong&gt;1- Tailgating is good?&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Saya fikir ada sebab kenapa &lt;em&gt;brother &lt;/em&gt;ini mengekori bas dengan begitu dekat. Teknik ini disebut ‘&lt;em&gt;drafting’&lt;/em&gt;. Banyak digunakan dalam sukan lumba basikal dan lumba kereta. Teorinya ialah sekiranya satu kereta berada rapat di belakang satu kereta yang lain di dalam perlumbaan yang laju, kedua-dua kereta boleh bergerak dengan lebih pantas. Kereta belakang mempunyai kurang halangan angin disebabkan oleh tekanan rendah yang dihasilkan oleh kereta hadapan. Ini membolehkannya bergerak lagi dekat ke hadapan. Apabila kereta belakang mendekati, ia menolak udara bertekanan tinggi kehadapan, mengurangkan tarikan atau &lt;em&gt;drag&lt;/em&gt; pada bahagian spoiler kereta hadapan . Ini mengurangkan &lt;em&gt;drag&lt;/em&gt; kepada kedua-dua kenderaan dan membolehkan mereka bergerak dengan lebih pantas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Teknik mengekori kenderaan yang lebih besar telah dibuktikan berkesan meningkatkan kegunaan minyak (mpg). Dalam rancangan &lt;em&gt;Mythbuster&lt;/em&gt; di Astro, &lt;em&gt;dratfting&lt;/em&gt; di belakang lori pengangkutan sejauh 100 kaki di belakang boleh meningkatkan 11% efisiensi penggunaan minyak. &lt;em&gt;Drafting&lt;/em&gt; sejauh 10 kaki di belakang meningkatkan efisiensi penggunaan minyak kepada 39%.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tetapi ternyata memandu sebegini (terutama sekali bagi yang di belakang) memang kerja gila kerana kenderaan di belakang berada di dalam kawasan &lt;em&gt;blindspot&lt;/em&gt; pemandu lori.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jadi kalau ia pun Bro, agak-agaklah. Itu sudah kurang dari 5 kaki jarak dengan belakang bas tu. Beberapa sen yang anda jimat tu berbaloikah dengan risiko yang diambil?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Rujukan : Wikipedia) &lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_h1Ttb3II/AAAAAAAAAVs/agD0DqCpBG4/s1600-h/sate+kajang1.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264674795359558786" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 200px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_h1Ttb3II/AAAAAAAAAVs/agD0DqCpBG4/s200/sate+kajang1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#3366ff;"&gt;&lt;strong&gt;2- Kenapa plastik?&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ8ZFtVaDSI/AAAAAAAAAVU/hJ7hS2ZHVQA/s1600-h/021120081333.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Sudah 12 tahun lebih saya tidak ke sini. Gerai-gerai panjang sudah tiada. Sebuah bangunan tersergam menggantikan tempatnya. Aduuhhh…sedap betul Sate Kajang Hj Samuri ni. Tiada tolok bandingan! Ditambah pula dengan deko antiknya yang menarik. &lt;em&gt;My kind of place&lt;/em&gt;!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ8ZEAERZHI/AAAAAAAAAVE/JYfLH7wJ5jU/s1600-h/021120081331.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_h1hbY22I/AAAAAAAAAV0/BNjtJsgBj2A/s1600-h/sate+kajang2.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264674799041960802" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_h1hbY22I/AAAAAAAAAV0/BNjtJsgBj2A/s200/sate+kajang2.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ8ZE8B1s6I/AAAAAAAAAVM/y_ny_VRwoP0/s1600-h/021120081332.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_h1mrmssI/AAAAAAAAAV8/JLmFbznJrAA/s1600-h/sate+kajang3.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264674800452154050" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_h1mrmssI/AAAAAAAAAV8/JLmFbznJrAA/s200/sate+kajang3.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tapi yang kacau sedikit, kenapa guna sudu dan garfu plastik, dan mangkuk sambal polisterin? Sangat tidak &lt;em&gt;hygienic&lt;/em&gt;. (Ehem, ehem… &lt;em&gt;as if all the other food items on the table are full of healthy goodness&lt;/em&gt;..hehehe) &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_h1mrmssI/AAAAAAAAAV8/JLmFbznJrAA/s1600-h/sate+kajang3.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_h1xvrHiI/AAAAAAAAAWE/ICtSKuaJEKo/s1600-h/waterfall+sg+long.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264674803422010914" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 200px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_h1xvrHiI/AAAAAAAAAWE/ICtSKuaJEKo/s200/waterfall+sg+long.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color:#33cc00;"&gt;&lt;strong&gt;3- Air Gunung&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Selepas makan sate kami bergerak ke Sg Long. Kami nampak beberapa orang berhenti mengisi botol-botol plastik dengan air yang keluar melalui paip-paip getah di tepi-tepi bukit batu. Kami berhenti tapi tidak sempat bertanya mereka yang ada di situ. Kenapa mereka mengambil air sampai berbotol-botol? Air apa yang keluar tu? Musykil-musykil.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ8ZGBKaO6I/AAAAAAAAAVc/znn1nfp7Hxo/s1600-h/021120081335.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3764076337269180440?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3764076337269180440/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3764076337269180440&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3764076337269180440'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3764076337269180440'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/11/semalam-punya-cerita.html' title='Semalam Punya Cerita'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQ_iuBFr4VI/AAAAAAAAAWU/60k4s7zsxEc/s72-c/tailgating.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6313726269172134840</id><published>2008-10-31T01:48:00.007+08:00</published><updated>2011-01-27T21:10:56.007+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hobi'/><title type='text'>Kaki Botol</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQn1JueXWuI/AAAAAAAAAUs/9FBey_-Xjpg/s1600-h/salt-pepper_small.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5263007187002153698" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 148px; CURSOR: hand; HEIGHT: 100px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQn1JueXWuI/AAAAAAAAAUs/9FBey_-Xjpg/s400/salt-pepper_small.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Ya. Saya memang kaki botol. Botol &lt;em&gt;perfume&lt;/em&gt;, botol &lt;em&gt;makeup&lt;/em&gt;, botol &lt;em&gt;olive oil&lt;/em&gt;, botol &lt;em&gt;apple cider&lt;/em&gt;. Apa-apa saja botol kaca yang cantik bentuknya, walaupun sudah habis dipakai saya akan menyimpannya. &lt;em&gt;And don’t get me started on cookie bottles. You think I am odd? You should see my elder sister.&lt;/em&gt; Lagi kronik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Tapi bukan botol saja. Kotak teh, kad hari jadi, kad ucapan, tiket konsert (dari lebih 20 tahun yang lalu, &lt;em&gt;and it wasn’t even mine&lt;/em&gt;!), kad jemputan kahwin saya sendiri (dari sebelah perempuan dan juga lelaki) surat-surat lama (e.g. surat daripada adik bongsu semasa dia masih di sekolah rendah, juga lebih kurang 20 tahun lalu, surat daripada arwah ayah semasa saya di universiti dahulu), hadiah dari kawan-kawan/kakak, ada yang diberi 15 tahun dahulu. Beberapa helai pakaian nostalgia universiti. Isy! Dan macam-macam lagilah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan saya juga mengumpul stem, sampul surat hari pertama, wang kertas dan syiling Malaysia dan negara-negara lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa maksud hobi yang pelik ini? &lt;em&gt;Insecure? Sentimental? Crazy?&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Oprah pernah membongkar rahsia seorang wanita yang asyik membeli dan menyimpan barang-barang yang tidak diperlukannya. Dia melonggok semua ‘&lt;em&gt;stuff’&lt;/em&gt; itu di setiap ruang di dalam rumahnya. Bilik tidurnya teramat sesak sehinggakan tempat untuk dia dan suaminya tidur hanyalah satu ruang yang sempit di atas katil. Di dapati wanita itu mempunyai masalah melepaskan anak-anak yang sudah besar keluar dari rumah. Jadi dia menggantikan kehilangan itu dengan barang-barang yang tidak diperlukan. Wow! &lt;em&gt;Blame it on the children! How convenient. Anyway, she got help and now keeps a very tidy house&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Orang-orang jenis ini dipanggil &lt;em&gt;hoarders&lt;/em&gt;. Adakah anda juga seorang &lt;em&gt;hoarder&lt;/em&gt;? &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;I don’t hoard. I just keep.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Okeh? &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQxEx5t0TvI/AAAAAAAAAU0/vvMIoj_ock4/s1600-h/211020081322.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5263657688586538738" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 222px; CURSOR: hand; HEIGHT: 187px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQxEx5t0TvI/AAAAAAAAAU0/vvMIoj_ock4/s400/211020081322.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6313726269172134840?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6313726269172134840/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6313726269172134840&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6313726269172134840'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6313726269172134840'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/10/kaki-botol.html' title='Kaki Botol'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQn1JueXWuI/AAAAAAAAAUs/9FBey_-Xjpg/s72-c/salt-pepper_small.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2053253916320145378</id><published>2008-10-31T00:23:00.005+08:00</published><updated>2011-01-27T21:49:16.559+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>You Wanna Piece of Me?</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQnhHs1Yi6I/AAAAAAAAAUk/hNZ8VqW4E-8/s1600-h/car-wreck_small.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5262985161969535906" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 100px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQnhHs1Yi6I/AAAAAAAAAUk/hNZ8VqW4E-8/s400/car-wreck_small.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;Hi! Just writing to say that I am still alive. Too many things going on right now.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Jaga &lt;em&gt;exam&lt;/em&gt;. Marking &lt;em&gt;exam&lt;/em&gt;. Hantar &lt;em&gt;report&lt;/em&gt; itu, terima &lt;em&gt;report&lt;/em&gt; ini. Pergi ke &lt;em&gt;open house&lt;/em&gt;, pergi kenduri kawin. Masak untuk jamuan kawan-kawan Oci. Pergi majlis sembahyang hajat SPM Syazwani. Siapkan &lt;em&gt;assignment&lt;/em&gt; dari &lt;em&gt;boss&lt;/em&gt;. &lt;em&gt;Jogging&lt;/em&gt; sampai sakit badan sebab salah urat (sudah lama tak &lt;em&gt;jogginglah&lt;/em&gt; katakan). &lt;em&gt;Ongoing training&lt;/em&gt; pembantu rumah yang masih &lt;em&gt;blur&lt;/em&gt;. Menyelia &lt;em&gt;research project&lt;/em&gt;. &lt;em&gt;Meeting&lt;/em&gt; dan mesyuarat. Perbincangan dan &lt;em&gt;discussion&lt;/em&gt;. &lt;em&gt;You name it, I got it&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sambil masih menunggu &lt;em&gt;aircond&lt;/em&gt; pejabat dibaiki. Sudah lebih kurang 6 minggu menggunakan &lt;em&gt;stand fan&lt;/em&gt; sahaja di dalam bilik yang tingkapnya tidak berapa berfungsi sebagai tingkap. Memerlukan kesabaran yang tinggi dan &lt;em&gt;deodorant&lt;/em&gt; yang sangat efektif.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Do I have anything to be thankful for? Of course.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Anak-anak yang baik, suami yang penyayang, keluarga yang sentiasa &lt;em&gt;on call&lt;/em&gt;, kawan-kawan yang setia, kesihatan yang baik. &lt;em&gt;What more can I ask for?&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc0000;"&gt;Britney, eat cha heart out!&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2053253916320145378?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2053253916320145378/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2053253916320145378&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2053253916320145378'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2053253916320145378'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/10/you-wanna-piece-of-me.html' title='You Wanna Piece of Me?'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SQnhHs1Yi6I/AAAAAAAAAUk/hNZ8VqW4E-8/s72-c/car-wreck_small.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6793053089599544026</id><published>2008-10-15T23:21:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T21:50:32.084+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Memilih Pelaburan'/><title type='text'>Singlet Pagoda</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPYO-UTaKUI/AAAAAAAAAUc/MuLcRIGRPes/s1600-h/rings-u7qt_small.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5257406078766426434" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPYO-UTaKUI/AAAAAAAAAUc/MuLcRIGRPes/s400/rings-u7qt_small.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Dulu Pak Ngah saya (&lt;em&gt;mohon bacakan Al-Fatihah buat rohnya&lt;/em&gt;), bekas guru, suka bercerita. Saya masih ingat lagi cerita zaman Jepunnya di mana sehelai singlet Pagoda (tekaan saya singlet warna putih lengan pendek sebab Pak Ngah selalu pakai stail ini) boleh dibeli dengan harga 0.07 sen sahaja. Cuba teka singlet Pagoda berapa harganya sekarang? Yang stail tiada lengan pun sudah mencecah RM 10-11. 140% dalam masa 60 tahun. Kalau saya beli dan simpan singlet baru 30 tahun lalu, dan menjualnya sekarang, boleh tahan lumayan juga &lt;em&gt;profit&lt;/em&gt; saya ya. Cuma masalahnya singlet itu mungkin sudah berkulat dan berlubang-lubang dimakan lipas atau anai-anai. Siapa yang mahu beli?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Ok, bad idea. &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sepatutnya saya simpan saja duit yang saya hendak guna untuk membeli singlet itu di dalam tabung buluh saya. Kalau saya boleh menyimpan $100 30 tahun lepas (sebelum simbol RM, dulu kita pakai simbol $ ini tau, jangan tak ingat!) sekarang berapa saya dapat? Hehehe…duit yang disimpan di bawah bantal mana boleh beranak. Lagipun duit yang dipakai 30 tahun dulu mungkin sudah &lt;em&gt;out of circulation&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hmm..simpan dalam bank ajelah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tak mahu makan riba jadi &lt;span style="color:#cc0000;"&gt;katalah&lt;/span&gt; saya simpan saja di dalam &lt;em&gt;savings account&lt;/em&gt;, bukan di dalam &lt;em&gt;fixed deposit&lt;/em&gt; yang membayar faedah ke atas jumlah wang yang disimpan. Sama juga. Duit dalam bank mana boleh beranak. Silap-silap ditelan bank sebab akaun yang &lt;em&gt;inactive&lt;/em&gt;. Huhuhu… Lagipun kalau 60 tahun dulu dengan $100 boleh beli 1428 singlet Pagoda, sekarang hanya dapat beli 10 helai sahaja dengan jumlah wang yang sama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Duit saya perlu beranak. Tapi bagaimana caranya ya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pasaran saham? Saya tak percaya sistem itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saham Amanah? Biar duit EPF sajalah. Ini kes pi mai pi mai tang tu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa alternatif yang saya ada?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anda boleh tolong saya? &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6793053089599544026?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6793053089599544026/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6793053089599544026&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6793053089599544026'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6793053089599544026'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/10/singlet-pagoda.html' title='Singlet Pagoda'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPYO-UTaKUI/AAAAAAAAAUc/MuLcRIGRPes/s72-c/rings-u7qt_small.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3487043260469807749</id><published>2008-10-14T18:35:00.003+08:00</published><updated>2008-10-14T18:46:44.360+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>PMR 2008</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPR2TfpJ6qI/AAAAAAAAAUU/eW2KFnZwWvc/s1600-h/141020081320.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5256956742331919010" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPR2TfpJ6qI/AAAAAAAAAUU/eW2KFnZwWvc/s400/141020081320.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Hari Kedua, Selasa 14 Oktober 2008: Wajah-wajah ceria calon-calon PMR 2008 Sekolah Menengah Ayer Keroh, baru hendak masuk ke dalam dewan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari kiri: Dak Ain, Syahida aka Ochi, Dia, Pka, Dak Zedah, dan Nabila aka Si Kembau. Di belakang mereka, alergik ambil gambar ialah Sabira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Acik doakan anak-anak mendapat kejayaan super cemerlang di dalam peperiksaan ini. Lepas habis periksa, Acik masakkan Cheese Cake istimewa buat anak-anak semua, ok!&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#cc0000;"&gt;p/s: Happy Birthday, Syazwani ! 2 minggu lagi giliran Mik pula, SPM!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3487043260469807749?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3487043260469807749/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3487043260469807749&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3487043260469807749'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3487043260469807749'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/10/pmr-2008.html' title='PMR 2008'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPR2TfpJ6qI/AAAAAAAAAUU/eW2KFnZwWvc/s72-c/141020081320.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-7237218409905865571</id><published>2008-10-12T11:56:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T21:26:57.073+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Memilih Pelaburan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Emas'/><title type='text'>Are we there yet? Part 2</title><content type='html'>&lt;object height="344" width="425" align="center"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/WMUN9I0VMok&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/WMUN9I0VMok&amp;#038;hl=en&amp;#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;br /&gt;Max Keiser: “It’s not worth the paper it is printed on.” (Sept 22, 2008)&lt;br /&gt;http://blog.goldassets.co.uk/&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPF5q9bZJlI/AAAAAAAAAUM/HEubDdnRezo/s1600-h/USD_Line_20years_300x150.gif"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPF5q9bZJlI/AAAAAAAAAUM/HEubDdnRezo/s400/USD_Line_20years_300x150.gif" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5256116019069003346" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(As at 10/10/2008)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-7237218409905865571?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/7237218409905865571/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=7237218409905865571&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7237218409905865571'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7237218409905865571'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/10/blog-post.html' title='Are we there yet? Part 2'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPF5q9bZJlI/AAAAAAAAAUM/HEubDdnRezo/s72-c/USD_Line_20years_300x150.gif' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2411693203535033167</id><published>2008-10-11T20:36:00.006+08:00</published><updated>2011-01-27T22:25:47.272+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Memilih Pelaburan'/><title type='text'>Are we there yet?</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;What do I know. I’m just a small town mom. But I do read the papers (nope, not the local variety. Too much ajinomoto). I heard the US stock market is not doing so well. And when they got a stomach ache, in Malaysia we feel queasy. Some companies are in so much trouble that the US government decided to give them some money (and lots of it too!) and bail them out of trouble. US got money, meh? I thought they have like tragazzillion amount of debt already. So how to get more money? Owh, they borrowlah from some people who still have trust in the government. Like many Economics and Finance professors are saying, the government is default free. Sure can pay one. But how you know? I knowlah. The government will never run out of money what.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;The government cannot run out of money. Go into your wallet and take a look at what you've got in it. It's called Federal Reserve Notes. Those are under control of the Federal Reserve. Do you notice that they don't say they are backed by gold. They are not backed by silver. They don't have to have anything behind them except the full faith and confidence of the government. (http://marketplace.publicradio.org/display/web/2008/09/17/pm_fed_cash/)&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As long as the government say its true, money will always have its value.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yea, right.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPCe2StbVbI/AAAAAAAAAT8/db31Ly0Ds7M/s1600-h/National-Debt-GDP.gif"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5255875420713866674" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPCe2StbVbI/AAAAAAAAAT8/db31Ly0Ds7M/s400/National-Debt-GDP.gif" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Double Whammy: 50-Year Record on Sept. 22. $10 Trillion on Sept. 30, 2008.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;(to be continued)&lt;/strong&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2411693203535033167?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2411693203535033167/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2411693203535033167&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2411693203535033167'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2411693203535033167'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/10/are-we-there-yet.html' title='Are we there yet?'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SPCe2StbVbI/AAAAAAAAAT8/db31Ly0Ds7M/s72-c/National-Debt-GDP.gif' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-721664182710394076</id><published>2008-10-09T20:58:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T22:09:21.808+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Raya Fever Out, Exam Fever In!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Raya fever sudah berlalu. Sekarang bermula pula Exam Fever. Minggu ini ialah minggu Final Exam anak sulong saya di universiti. Minggu depan pula bermula PMR buat Ochi. Minggu selepas itu JJ pula akan menduduki peperiksaan akhir tahun. Kemudian Mik pula dengan SPM.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Masing-masing dengan gaya belajar dan mengulangkaji. Apa-apa pun yang penting asalkan mereka berusaha. Saya cuma berperanan sebagai pemberi peringatan sahaja. Saya sudah tidak panik atau stress semasa peperiksaan besar mereka. Tidak seperti semasa Juwaidi menduduki peperiksaan UPSR dan PMR dahulu. Maklumlah anak sulong katakan. &lt;em&gt;Expectation&lt;/em&gt; diri dan orang lain membuatkan saya tertekan. Tapi tidak lagi. Saya tidak boleh jadi pemaksa. Anak-anak harus tahu saya menyokong mereka dan mendoakan kejayaan mereka. Yang mereka perlu buat ialah berusaha bersungguh-sungguh, berdoa dan tawakal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagi saya pula minggu ini juga pelajar-pelajar saya menduduki peperiksaan akhir semester mereka. Rata-rata mereka risau kerana secara tradisinya saya dikenali sebagai cikgu yang brutal di dalam penyediaan soalan peperiksaan. Seorang pelajar saya dari Yemen memberitahu rakannya, ‘Jika saya lulus peperiksaan &lt;em&gt;Corporate Finance&lt;/em&gt; ini, saya akan berpuasa seminggu!’. Ali, Ali. Jangan tak ditunaikan nazar kamu itu nanti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cerita brutal itu cuma mitoslah.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-721664182710394076?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/721664182710394076/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=721664182710394076&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/721664182710394076'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/721664182710394076'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/10/raya-fever-out-exam-fever-in.html' title='Raya Fever Out, Exam Fever In!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8685291367551060773</id><published>2008-10-09T20:51:00.003+08:00</published><updated>2011-01-27T21:22:59.162+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Buku'/><title type='text'>Marathon Trilogi</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#3366ff;"&gt;Saya tulis entri ini selepas pesta buku 2008 April lalu tapi entah bagaimana tidak diposkan di sini. Sebagai rekod yang saya ada menulis tentang Trilogi Andrea Hirata, saya poskan entri lama ini. Okla tu kan...?&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;April 15, 2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Phew! Saya siap membaca Trilogi Laskar Pelangi dalam masa 7 hari (secara efektifnya 4 hari) berakhir baru sekejap tadi. Tidak pernah saya begitu khusyuk membaca novel Melayu seperti ini. Kesimpulan mudah saya terhadap buku-buku &lt;em&gt;Mas&lt;/em&gt; Andrea Hirata:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Laskar Pelangi – &lt;em&gt;Magical&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sang Pemimpi – Mengharukan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Edensor – Inspirational, ‘Menjatuhkan Dagu’ (&lt;em&gt;jaw dropper&lt;/em&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jalan hidup anak Belitung ini bagaikan diatur-atur satu demi satu sehinggakah kita yakin hanya satu kuasa yang amat besar yang menentukan jalan hidup kita yang sudah pasti tidak boleh disimpulkan sebagai satu kebetulan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Begitu bijak cara penulis ini sehinggakan saya seperti melihat wayang gambar, dan dapat merasakan emosi penulis di setiap bab-bab buku-buku ini. Pada satu masa saya terkekek-kekek ketawa dengan telatah mereka curi-curi menonton wayang sehingga ‘kedapatan’ dan dipaksa pula berlakon di hadapan seluruh warga sekolah mereka. Ada masa saya menahan nafas panik bersama mereka meredah gelora lautan untuk berjumpa dengan Tuk Bayan Tula tapi perasaan itu hilang serta merta dan kembali ketawa membaca azimat Tok Bayan Tula kepada Mahar dan Flo. Saya menangis tersedu-sedu bersama Ikal yang mengejar Ayahnya berbatu-batu, juga apabila dia mencium kain pemberian ayahnya jauh di perantauan. Terbayang sewaktu saya baru kehilangan ayah sendiri, kain pelikat Bapak menemani saya tidur dan dicium puas-puas apabila terlalu rindu. Terlalu banyak babak-babak yang mengesan jiwa saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sangat istimewa cerita hidup anak-anak Melayu ini. Ianya harus dijadikan inspirasi kepada anak-anak zaman sekarang agar mempunyai angan-angan dan mengejarnya sedaya mungkin. Juga menjadi pengajaran bahawa pendidikan sangat penting bagi mengeluarkan diri dari ikatan rantai kemiskinan. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8685291367551060773?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8685291367551060773/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8685291367551060773&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8685291367551060773'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8685291367551060773'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/10/marathon-trilogi.html' title='Marathon Trilogi'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-4329441051661269385</id><published>2008-10-08T06:09:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T21:23:27.587+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Buku'/><title type='text'>Mari Main Teka Teka</title><content type='html'>&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5254537912396221922" style="WIDTH: 177px; CURSOR: hand; HEIGHT: 317px" height="317" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SOveZD8zDeI/AAAAAAAAATk/_wYEHxySgeM/s320/MI.jpg" width="143" border="0" /&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5254537912932059954" style="CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SOveZF8jSzI/AAAAAAAAATs/waVzJkKvzPQ/s320/SBMDL.jpeg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cuba teka apa persamaan kedua-dua buku ini?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;Nota: Gambar SBMDL dipinjam dari blog SifuPTS.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-4329441051661269385?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/4329441051661269385/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=4329441051661269385&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4329441051661269385'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4329441051661269385'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/10/mari-main-teka-teka.html' title='Mari Main Teka Teka'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SOveZD8zDeI/AAAAAAAAATk/_wYEHxySgeM/s72-c/MI.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3808811136668912753</id><published>2008-10-07T21:54:00.006+08:00</published><updated>2011-01-27T22:05:05.862+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='JibunsyiKu'/><title type='text'>Night Chaser</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Di zaman kanak-kanaknya semasa bulan Ramadan si Tulai menjadi sangat berani. Berjalan waktu malam ke rumah jiran seorang diri pun tidak jadi hal buatnya. Keyakinannya tentang terantainya iblis dan syaitan sangat mantap. Tapi di luar bulan Ramadan lain cerita pula.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semakin dia dewasa setiap tahun pada bulan ini dia akan mengira haribulan. Dulu memang dia pengejar malam. Malam seribu bulan. Dia ada terbaca di majalah terbitan satu kumpulan yang sudah diharamkan tentang pengiraan malam seribu bulan ini. Dan dia akan mengingatkan kawan-kawan pejabatnya supaya berjaga-jaga pada malam sekian sekian. &lt;em&gt;‘Jangan lupa ya malam ini!’&lt;/em&gt; begitulah pesannya kepada kawan-kawan. Dan pada setiap pagi 10 hari terakhir dia akan memandang ke langit melihat warna pagi. &lt;em&gt;Hmm…macam lain macam aje warna langit pagi ni, kan, kan, kan&lt;/em&gt;…dia cuba meyakinkan dirinya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dia pernah terbaca juga yang malaikat menjelma di hadapan wanita yang menutup aurat sahaja. Jadi pada satu malam selepas solat tahajud dia membuka tingkap biliknya luas-luas (masa ini dia masih bujang, tinggal di rumah ibubapanya di kampung) sambil tidur bersandar di atas katil dan masih di dalam telekung. &lt;em&gt;Ya, pasti jika malam ini malam seribu bulan, dan jika Allah izinkan, malaikat akan datang kerana aku berwuduk dan menutup aurat&lt;/em&gt;. Begitu yakin Si Tulai. Sayang sekali, dia hanya terjaga apabila ibunya memanggil untuk makan sahur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aduhai! Tahun ini tak kena lagilah! Tapi sekiranya itu kehendakNya lagi dia redha. Sudah tiga empat tahun tak kena haribulan. Setiap pagi 1 Syawal dia hanya menunggu di rumah dengan jamuan penuh meja buat suami dan anak-anak yang balik dari masjid.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi Allah tukar rancangan. Jadualnya tunggang terbalik. Dia jadi susah hati. &lt;em&gt;Aku ada penyakit ke apa ni?&lt;/em&gt; Dia &lt;em&gt;&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;G&lt;/span&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;span style="color:#ffcc33;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;span style="color:#3366ff;"&gt;g&lt;/span&gt;&lt;span style="color:#33ff33;"&gt;l&lt;/span&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; beberapa katakunci simptom yang dialaminya. Menyirap darahnya membaca beberapa artikel di dalam laman web. &lt;em&gt;Ya Allah, Engkau jauhkanlah aku dari penyakit yang merbahaya!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;Tapi Allah lebih mengetahui. Di dalam huru hara jadualnya bulan ini, 9 malam terakhir dapat dia raikan. MasyaAllah. Alhamdulillah. Dan yang lebih sayu, tahun ini dia tidak hanya menunggu menyediakan jamuan di rumah. Dia dapat raikan 1 Syawal bersama-sama jamaah di masjid. &lt;em&gt;Ya Allah Sesungguhnya Engkau Penentu segala rancangan manusia&lt;/em&gt;. Dan ternyata perubahan jadual cuma &lt;em&gt;false alarm&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan dengan izin Allah dia akan terus mengejar. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SOtsWc5_BoI/AAAAAAAAATc/oKeRQWrtGro/s1600-h/011020081313.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5254412523230135938" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SOtsWc5_BoI/AAAAAAAAATc/oKeRQWrtGro/s400/011020081313.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;Gambar hiasan. Main air di pantai petang 1 Syawal. Skema nau!&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3808811136668912753?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3808811136668912753/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3808811136668912753&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3808811136668912753'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3808811136668912753'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/10/night-chaser.html' title='Night Chaser'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SOtsWc5_BoI/AAAAAAAAATc/oKeRQWrtGro/s72-c/011020081313.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-4327084322210912486</id><published>2008-09-26T12:06:00.004+08:00</published><updated>2008-09-26T12:11:04.710+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Eid Mubarak</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SNxf0ctTHrI/AAAAAAAAATU/uDkWI3r3xao/s1600-h/eid+3.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5250176620271181490" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SNxf0ctTHrI/AAAAAAAAATU/uDkWI3r3xao/s400/eid+3.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Selamat Menyambut Hari Raya Aidilfitri. Maaf Zahir dan Batin&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;dari saya dan keluarga di Melaka.&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-4327084322210912486?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/4327084322210912486/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=4327084322210912486&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4327084322210912486'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4327084322210912486'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/09/eid-mubarak.html' title='Eid Mubarak'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SNxf0ctTHrI/AAAAAAAAATU/uDkWI3r3xao/s72-c/eid+3.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8583368038379887856</id><published>2008-09-23T11:53:00.005+08:00</published><updated>2011-01-27T22:26:09.799+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Corat Coret'/><title type='text'>Change</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Mana bisa pakai baju yang sama, atau kasut yang sama, atau beg yang sama setiap hari dalam setahun, ya tak. Mesti juga mahu pakai yang baru. Apatah lagi dekat dekat lebaran ini. Jadi inilah wajah baru blog saya. Putih bersih...&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SNhqi3gmKtI/AAAAAAAAAS0/WnC6oWehPqs/s1600-h/Memories.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5249062512949078738" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SNhqi3gmKtI/AAAAAAAAAS0/WnC6oWehPqs/s320/Memories.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Gambar hiasan: 'Artwork' anak-anak semasa sekolah rendah, di satu sudut dinding pejabat saya.&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8583368038379887856?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8583368038379887856/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8583368038379887856&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8583368038379887856'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8583368038379887856'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/09/change.html' title='Change'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SNhqi3gmKtI/AAAAAAAAAS0/WnC6oWehPqs/s72-c/Memories.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8517967929519599901</id><published>2008-09-07T12:30:00.007+08:00</published><updated>2011-01-27T21:07:09.134+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Keluarga MRSM'/><title type='text'>Entri Kilat</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;Assalammualaikum. Ini entri kilat. Bukan banjir saja ada kilat tau. Saya letak gambar-gambar aktiviti saya sejak minggu terakhir Ogos. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNZ4wW_u8I/AAAAAAAAAM4/pjBgdU6zTa0/s1600-h/220820081252.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243133222778289090" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNZ4wW_u8I/AAAAAAAAAM4/pjBgdU6zTa0/s320/220820081252.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Jumaat minggu cuti sekolah Ogos 2008: Lunch dengan kawan-kawan MRSM Kuantan Batch Ke3. Meraikan Shel yang bercuti dari London (sebenarnya dia yang belanja). 32 years of friendship. Ini belum kira keseluruhan Batch 3 lagi. Huh! Boleh runtuh bangunan!&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Thank you Shel, hantar Dashen ambil saya (di Melaka) dan Shida (Bangi). &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;Can you guess saya yang mana satu? Hehehe...&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;@@@ &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNdGxJ98KI/AAAAAAAAAN4/B7i7zFka2lo/s1600-h/220820081264.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243136762045132962" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNdGxJ98KI/AAAAAAAAAN4/B7i7zFka2lo/s320/220820081264.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Lepas lunch naik Rapid KL di KLCC dengan Shida ke KL Sentral then naik komuter ke Bangi. Ya Ampun...sesaknya.&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Decided to wait for Hubby di Bangi walaupun dia ada di KL pada masa tu. &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Hubby lambat sampai ke Bangi. Cermin kereta kena pecah di KL.&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNZ5ZlTJZI/AAAAAAAAANI/geUoMVXlP5o/s1600-h/220820081266.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243133233844135314" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNZ5ZlTJZI/AAAAAAAAANI/geUoMVXlP5o/s320/220820081266.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; @@@&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;Ambang Merdeka 2008: Solat Zohor di Masjid Tengkera. Pertama kali solat di sini. Cantik dan unik masjid ini. Saya suka kolahnya yang besar.&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNZ5f1iOdI/AAAAAAAAANQ/5B2t5oEVrmE/s1600-h/300820081269.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243133235522845138" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNZ5f1iOdI/AAAAAAAAANQ/5B2t5oEVrmE/s320/300820081269.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNZ513o2zI/AAAAAAAAANY/t4VJKI-E6P8/s1600-h/300820081270.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243133241437248306" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNZ513o2zI/AAAAAAAAANY/t4VJKI-E6P8/s320/300820081270.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;@@@ &lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;Malam Merdeka: Ke KL dengan Juwaidi mengambil pembantu baru di stesen Pudu. Sampai Pudu jam 11.45 malam. Tepat jam 12 kedengaran dentuman bunga api dari Dataran Merdeka (teka aje). Orang sekeliling nampak selamba. Mungkin kerana lebih 60% yang berada di kawasan itu bukan warganegara Malaysia. &lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNafA7_bMI/AAAAAAAAANg/wyXftttRbTU/s1600-h/310820081273.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243133880063454402" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNafA7_bMI/AAAAAAAAANg/wyXftttRbTU/s320/310820081273.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNafYlv1vI/AAAAAAAAANo/7Nl_ItxOHMg/s1600-h/310820081274.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243133886412609266" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNafYlv1vI/AAAAAAAAANo/7Nl_ItxOHMg/s320/310820081274.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNafvFA7fI/AAAAAAAAANw/0u_XMkpy4mQ/s1600-h/310820081272.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243133892449332722" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNafvFA7fI/AAAAAAAAANw/0u_XMkpy4mQ/s320/310820081272.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Malaysia Merdeka!&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8517967929519599901?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8517967929519599901/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8517967929519599901&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8517967929519599901'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8517967929519599901'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/09/entri-kilat.html' title='Entri Kilat'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SMNZ4wW_u8I/AAAAAAAAAM4/pjBgdU6zTa0/s72-c/220820081252.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-1481720491421779524</id><published>2008-08-10T12:38:00.002+08:00</published><updated>2008-08-10T12:43:00.977+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sajak'/><title type='text'>Cinta Pahlawan (Khalid Salleh)</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5xtC4nbkI/AAAAAAAAAMw/qeY289sWf6A/s1600-h/260720081114.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232744835733483074" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5xtC4nbkI/AAAAAAAAAMw/qeY289sWf6A/s320/260720081114.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;perkasa membekas di telapak kakinya&lt;br /&gt;ranum perjalanan menggelongsorkan masa lampau&lt;br /&gt;hayat perjuangan menuturkan ranjau cinta&lt;br /&gt;pada tanah pusaka tinggalan moyangnya&lt;br /&gt;sejarahnya bermula di sini&lt;br /&gt;rumpun Melayu dan gugusan kepulauan rantaunya&lt;br /&gt;adalah tanah kedaulatan yang dijadikan rupa bangsa&lt;br /&gt;negara dan bahasa Melayunya&lt;br /&gt;kerana itulah makna kewujudan&lt;br /&gt;peradaban dan kebenaran&lt;br /&gt;sebuah kerajaan bernama Melayu&lt;br /&gt;kelangsungannya melakar berbagai warna&lt;br /&gt;Pertugis, Belanda dan Inggeris&lt;br /&gt;meruntuhkan berbagai petaka bermula di Melaka&lt;br /&gt;berikutnya mengusulkan luka berpanjangan&lt;br /&gt;menyilang kenakalan di halaman kesejahteraan&lt;br /&gt;dadah, perebutan kuasa, mencampuri kuasa raja-raja Melayu&lt;br /&gt;melimpahkan pendatang yang tidak menghormati peradaban&lt;br /&gt;adalah ranjau yang sedang menganak sungai di mana mana&lt;br /&gt;cinta pahlawan mesti dilaksanakan&lt;br /&gt;dengan makna berbangsa bernegara dan beragama&lt;br /&gt;tanah warisan moyang ini adalah pusaka bertuah&lt;br /&gt;di dalamnya mengandungi resah yang mesti dipadamkan&lt;br /&gt;rumah dan sawah ladang kami jangan dibiarkan&lt;br /&gt;sekam dijamah api boleh membakar hanguskan&lt;br /&gt;sebuah ketamadunan&lt;br /&gt;di sinilah akar kedaulatan yang mesti dipertahankan&lt;br /&gt;diperjuangkan secara bijaksana&lt;br /&gt;ikhlas bermaruah&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-1481720491421779524?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/1481720491421779524/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=1481720491421779524&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1481720491421779524'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1481720491421779524'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/08/cinta-pahlawan-khalid-salleh.html' title='Cinta Pahlawan (Khalid Salleh)'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5xtC4nbkI/AAAAAAAAAMw/qeY289sWf6A/s72-c/260720081114.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-7062623984331187986</id><published>2008-08-10T12:19:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T22:11:27.851+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Me And My Big Mouth</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Sebab itulah saya tak mahu menghadiri mesyuarat PIBG. &lt;em&gt;I opened my big mouth and BHAM! Suddenly I am AJK&lt;/em&gt;. Perkara yang sama berlaku semasa anak-anak saya Juwaidi, Mick dan Ochi berada di sekolah rendah. Pantanglah saya membuka mulut dan mengusul atau bertanyakan sesuatu. Alamat AJKlah saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tahun ini saya hadir kerana anak saya Syahida akan menerima anugerah kedatangan cemerlang. Anak ini memang suka ke sekolah. Tidak pernah ponteng 2 tahun berturut-turut. Tahun ini sekolah pula memberi penghargaan kepada pelajar-pelajar yang mempunyai kehadiran 100%.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tambahan pula Syahida akan membaca sajak. Wow! &lt;em&gt;Skill&lt;/em&gt; juga anak saya yang seorang ini. Menitis airmata saya menghayati sajak mereka. Selepas majlis anugerah saya cuba-cuba hendak melepaskan diri dari mesyuarat PIBG. Anak saya yang seorang lagi akan balik dari sekolah (kelas ganti) dan tiada orang di rumah untuk menunggunya pulang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai masa mengemukakan usul tuba-tiba saya teringat Mustakim dan Liyana, anak-anak kecil yang lambat dijemput dari sekolah agama (lihat entri &lt;a href="http://ibumelayu.blogspot.com/search?updated-max=2008-05-29T10%3A05%3A00%2B08%3A00&amp;amp;max-results=7"&gt;Hikmah, May 5 2008&lt;/a&gt;). Saya mengangkat tangan lalu berdiri bercakap tentang keselamatan anak-anak sekolah agama walaupun hanya menumpang. Saya kira biasa saja cara saya bercakap itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tidak berapa memberikan perhatian penuh selepas itu kerana sibuk mencari masa sesuai untuk &lt;em&gt;escape&lt;/em&gt;. Saya dengar:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Saya cadangkan AJK lama dikekalkan.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kita perlu memilih 3 orang pengganti kepada AJK yang sudah tidak aktif kerana anak-anak mereka sudah tidak bersekolah di sini.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Saya cadangkan Puan ---.“ Eh, terpinga-pinga saya. Kenapa dia cadangkan saya? Apa sudah saya buat? &lt;em&gt;To cut the story short&lt;/em&gt;. Saya menjadi AJK PIBG 2008/2009 Sekolah Menengah Ayer Keroh. &lt;em&gt;Go figure&lt;/em&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-7062623984331187986?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/7062623984331187986/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=7062623984331187986&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7062623984331187986'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7062623984331187986'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/08/me-and-my-big-mouth.html' title='Me And My Big Mouth'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-7897772300314781774</id><published>2008-08-10T11:37:00.004+08:00</published><updated>2008-08-10T11:56:27.907+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Training'/><title type='text'>Training</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Bulan June dan Julai lepas saya berkesempatan menjalankan training untuk sebuah agensi kerajaan. Topik training ialah Menguruskan Hutang dan Tunggakan. Pengalaman saya sebagai bekas Pengurus Kewangan sebuah syarikat swasta memberikan saya sedikit pengalaman untuk menjalankan training tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beberapa tip training yang saya boleh kongsi melalui pengalaman training tersebut :&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Kenalpasti lebih awal (melalui pegawai yang menuruskan latihan) mengenai apa yang sebenarnya mereka perlukan dan ingin perolehi daripada training tersebut. Walaubagaimanapun, pegawai latihan mungkin tidak dapat memberikan maklumat lengkap. Anda juga perlu mendapatkan maklumbalas awal daripada peserta tentang ‘expectation’ mereka daripada training tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Ada peserta inginkan ‘quick fix’ atau ‘panadol’ bagi masalah yang mereka hadapi melalui sessi training. ‘Quick fix’ hanya memberi kelegaan sementara kepada simtom masalah yang mungkin lebih serius.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Peserta kadang-kadang terlalu fokus kepada perkara-perkara yang di luar kawalan mereka dan ini sangat mengecewakan mereka. Bawa peserta kembali kepada perkara-perkara yang di dalam kawalan mereka yang besar kemungkinan dapat mereka selesaikan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5jN_NygaI/AAAAAAAAAMQ/SPq-BKiShg4/s1600-h/140720081092.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232728909009813922" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5jN_NygaI/AAAAAAAAAMQ/SPq-BKiShg4/s320/140720081092.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5jOd1xNjI/AAAAAAAAAMY/6At18vBYZjY/s1600-h/140720081094.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232728917230564914" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5jOd1xNjI/AAAAAAAAAMY/6At18vBYZjY/s320/140720081094.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5jOvgI1QI/AAAAAAAAAMg/C-CMY2N1Bpo/s1600-h/140720081099.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232728921971676418" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5jOvgI1QI/AAAAAAAAAMg/C-CMY2N1Bpo/s320/140720081099.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5jO66hcoI/AAAAAAAAAMo/EyxBnKaNj3Y/s1600-h/140720081098.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232728925035131522" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5jO66hcoI/AAAAAAAAAMo/EyxBnKaNj3Y/s320/140720081098.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-7897772300314781774?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/7897772300314781774/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=7897772300314781774&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7897772300314781774'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7897772300314781774'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/08/training.html' title='Training'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5jN_NygaI/AAAAAAAAAMQ/SPq-BKiShg4/s72-c/140720081092.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2827506802298016613</id><published>2008-08-10T10:59:00.002+08:00</published><updated>2008-08-10T11:16:39.651+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Assalammualaikum</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sudah lebih sebulan saya tidak mengisi blog ini. Rasa macam tidak cukup masa untuk duduk dan menulis. Saya minta maaf kepada pembaca-pembaca yang datang tetapi balik dengan tangan kosong sahaja. Dalam masa sebulan ini sebenarnya banyak perkara yang telah berlaku. Nanti saya ceritakan. Biar saya mulakan dengan yang paling sensasi. Saya balik kampung selama 4 hari!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sabtu lepas 2/8/2008 saya bertolak ke Kota Kinabalu seorang diri. Lebih kurang 2 minggu lepas saya diberitahu yang ibu saya kurang sihat. Dadanya sakit. Saya mahu bersamanya walaupun dia sebenarnya baru balik dari Melaka dua bulan lepas. Lagipun keluarga saya akan mengadakan majlis tahlil dan doa selamat sempena menyambut Ramadan. Ini salah satu ‘event’ tahunan yang mesti buat keluarga saya. Ramai sanak saudara dijemput, juga jiran-jiran di kampung. Saya teruja untuk pulang dan bertemu dengan mereka semua.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setiba di lapangan terbang, saya dijemput oleh kakak sulong. Saya ada satu permintaan. Kak, boleh bawa saya ke sekolah rendah saya dahulu? Saya rindu hendak melihat sekolah lama saya itu. Jangan terkejut ya. Saya dulu bersekolah di sekolah mission, yang mempunyai seorang rahib perempuan sebagai guru besar. Tiba di sekolah itu saya mencari jaga dan memberi salam . Kakak saya hanya tersenyum-senyum. Jaga tidak kelihatan dan saya sesuka hati masuk dalam kawasan lalu mengambil gambar. Sekolah itu masih seperti dulu tapi sudah di cat warna merah. Ada dua tiga bangunan baru di beberapa tempat tapi struktur lama masih kekal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a9pwGFNI/AAAAAAAAALo/xL_bR22tG8E/s1600-h/020820081130.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232719832277193938" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a9pwGFNI/AAAAAAAAALo/xL_bR22tG8E/s320/020820081130.jpg" border="0" /&gt; &lt;/a&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;em&gt;Sekolah Rendah Stella Maris Tanjung Aru Kota Kinabalu.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila tiba di rumah, kakak saya yang seorang lagi sudah mula menyediakan bahan-bahan masakan buat majlis esok hari. Dia sudah dinobatkan sebagai &lt;em&gt;chief cook &lt;/em&gt;dalam setiap majlis yang kami adakan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Berapa jenis kali ni?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dua belas.” Jangan terkejut. Ini normal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a9tlsDLI/AAAAAAAAALw/Gk6TqFynmrw/s1600-h/020820081147.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232719833307286706" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a9tlsDLI/AAAAAAAAALw/Gk6TqFynmrw/s320/020820081147.jpg" border="0" /&gt; &lt;p align="justify"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Setelah melepaskan penat sebentar saya pun memulakan tugas sebagai pembantu tukang masak. Biasanya tugas-tugas ringan diberikan kepada saya seperti memotong bawang, membungkus kuih, merasa kuih, dan sebagainya. Ibu saya yang tidak pandai duduk diam itu pun sibuk menyediakan jeli kepala, kuih angin dan kuih kelupis. Riuh rendah dapur dengan gelak ketawa dan gurau senda kami. Esok pasti lebih riuh apabila lebih ramai datang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a96duJuI/AAAAAAAAAL4/qUVqtDSRc2c/s1600-h/030820081160.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232719836763530978" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a96duJuI/AAAAAAAAAL4/qUVqtDSRc2c/s320/030820081160.jpg" border="0" /&gt; &lt;p align="justify"&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;Wajid, Kelupis, Kuih Angin, Baulu Gulung&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya dapat berjumpa dengan adik-beradik, anak-anak saudara, ibu saudara, jiran-jiran yang masih ingat pada saya. Saya terkilan kerana tidak berkesempatan menziarahi pusara ayah dan nenek kerana ‘keadaan’ yang tidak mengizinkan. InsyaAllah saya akan kembali.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a-OmUS4I/AAAAAAAAAMA/eiczKuyZNXI/s1600-h/030820081211.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232719842168294274" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a-OmUS4I/AAAAAAAAAMA/eiczKuyZNXI/s320/030820081211.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;em&gt;Dendeng, specialty Chief Cook&lt;/em&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a-n9sHAI/AAAAAAAAAMI/rS0zps4kMIM/s1600-h/050820081222.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232719848977210370" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a-n9sHAI/AAAAAAAAAMI/rS0zps4kMIM/s320/050820081222.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;em&gt;Rumah Saya&lt;/em&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2827506802298016613?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2827506802298016613/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2827506802298016613&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2827506802298016613'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2827506802298016613'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/08/assalammualaikum.html' title='Assalammualaikum'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SJ5a9pwGFNI/AAAAAAAAALo/xL_bR22tG8E/s72-c/020820081130.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8791414753926616139</id><published>2008-06-28T21:43:00.003+08:00</published><updated>2011-01-27T21:51:47.023+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Multi-Tasking</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Tu dia! Dekat sebulan blog ini tidak berasap. Maklumlah, tuannya amat gawat sekali setelah tiba-tiba pembantu Indon melarikan diri entah ke mana. Ditambah pula dengan semester yang baru bermula, anak-anak bersekolah, urusan rumahtangga dan lain-lain lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sarapan pagi, hidangan tengahari, kelas, kerja pejabat yang lain, menyelia projek penyelidikan, menjadi penasihat pelajar-pelajar yang sentiasa mempunyai masalah serius, hidangan malam (recycle pagi), laundry, sampah, sapu dan mop lantai, melipat pakaian, dll, dll, dll. Owh, PhD? Apa tu?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Memang penat, semput dan &lt;em&gt;stress&lt;/em&gt;. Tetapi ada ‘&lt;em&gt;upside’nya &lt;/em&gt;juga. Anak-anak saya sudah pandai menggosok baju sekolah sendiri, membasuh kasut, melipat baju, dan kadang-kadang masak. Dan rupa-rupanya bakat terpendam Tuan M dalam bidang masakan dan kerja rumah amat terserlah. Mujur ada dia membantu saya. Kalau tidak sudah pasti saya patah dua(belas).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oh ya, saya pula sudah turun 2.5 kilo dalam masa 2 minggu! Hebat!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sahabat saya pula datang berjumpa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Jadual umrah saya di bawa ke hadapan. Saya pula sudah ‘commit’ mengadakan training dengan PKNS. Boleh tolong gantikan tempat saya?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya pula ada satu perangai pelik, yang kadangkala mengundang masalah kepada diri saya sendiri. Dalam hal-hal training ini walaupun saya ada beberapa masalah logistic dan jadual, saya selalu akan sanggup sahaja melakukannya. Saya tidak mahu tertanya-tanya pada diri sendiri, “I wish I have done that” atau “Apa akan berlaku sekiranya saya setuju melakukannya?”. Dalam hal ini, memang sah saya sedikit menyesal tapi oleh kerana sudah bersetuju, saya harus terus melakukannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, penyediaan bahan sudah selesai. Kalau tidak mana mungkin saya bisa bersantai menulis blog ini sambil minum milo ais tabur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Doakan saya berjaya melakukan semua tugas-tugas saya ini! &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8791414753926616139?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8791414753926616139/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8791414753926616139&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8791414753926616139'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8791414753926616139'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/06/multi-tasking.html' title='Multi-Tasking'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6132892299665466680</id><published>2008-06-08T22:27:00.003+08:00</published><updated>2008-06-08T22:50:50.205+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Sukma 2008 Kuala Terengganu</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvv11c-NI/AAAAAAAAALA/1c8lEBSVWU0/s1600-h/120520081023.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5209520999168276690" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvv11c-NI/AAAAAAAAALA/1c8lEBSVWU0/s320/120520081023.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="font-size:85%;"&gt;Latihan Pra-Sukma&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvwJjc2uI/AAAAAAAAALI/I4-t_Eo37k8/s1600-h/120520081022.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5209521004461480674" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvwJjc2uI/AAAAAAAAALI/I4-t_Eo37k8/s320/120520081022.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="font-size:85%;"&gt;Latihan Pra-Sukma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvwvVtXKI/AAAAAAAAALQ/AkOtb0ARQaQ/s1600-h/dsc04791.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5209521014604389538" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvwvVtXKI/AAAAAAAAALQ/AkOtb0ARQaQ/s320/dsc04791.jpg" border="0" /&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Pasukan Compound Lelaki Melaka -- dari kiri, M Fadlullah (Mamat), Juwaidi, Izzudin, Sham.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvxNwmHFI/AAAAAAAAALY/1O05rk1N4O4/s1600-h/02062008273.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5209521022770224210" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvxNwmHFI/AAAAAAAAALY/1O05rk1N4O4/s320/02062008273.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; Juwaidi -- Pingat Perak 90meter Compound Lelaki &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;(Juga memenangi pingat Gangsa bagi acara 70m Compound Lelaki)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvxsmeDuI/AAAAAAAAALg/djtDeRy7xtY/s1600-h/07062008291.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5209521031049252578" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvxsmeDuI/AAAAAAAAALg/djtDeRy7xtY/s320/07062008291.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; Pasukan Compound Lelaki Melaka -- Pingat Gangsa Olimpic Round Berpasukan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6132892299665466680?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6132892299665466680/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6132892299665466680&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6132892299665466680'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6132892299665466680'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/06/sukma-2008-kuala-terengganu.html' title='Sukma 2008 Kuala Terengganu'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEvvv11c-NI/AAAAAAAAALA/1c8lEBSVWU0/s72-c/120520081023.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2341031854516209761</id><published>2008-06-07T13:38:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T22:11:41.590+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Mulutku Masin</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Sebulan lepas saya memberitahu Z, “Kalaulah saya larat melakukan semua kerja rumah, sudah saya berhentikan pembantu saya itu. Apakan daya, saya tidak mampu. Jadi saya redha dan bersabar sajalah.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;P’ting!&lt;/em&gt; (dengan izin, pinjam ekspresi Oci dan kawan-kawan sekolahnya)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mulutku masin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari ini sudah masuk 6 hari pembantu saya menghilang diri, tiada berita, tidak dapat dihubungi. Hari Sabtu lepas dia bercuti. Dia mahu mencari anaknya di Pulau Pinang, katanya. Hari Isnin dia akan kembali, katanya. Ton, ini sudah hari Sabtu satu lagi, Ton!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sudah tentu saya kesusahan. Tetapi dalam fikiran saya ada dua perkara, sebenarnya. Pertama, memang dia nekad cabut lari. Kalau begitu saya doakan dia mendapat majikan yang lebih baik daripada saya. Tetapi, ada satu kemungkinan lagi, iaitu dia di dalam kesusahan. Mana tahu ditipu orang kek, dan/atau diculik kek. Nauzubillah. Saya berdoa supaya Allah melindunginya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tindakan susulan memang akan diambil tapi tak perlulah saya ceritakan di sini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagaimana dengan kami?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya teringat entri di dalam blog &lt;a href="http://sab2.blogspot.com/"&gt;Tuan Sabtu&lt;/a&gt;, Jumaat June 6, 2008:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Mari kita renungkan maksud ayat 131 Surah Al-A'raaf:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kemudian apabila datang kepada mereka kemakmuran, mereka berkata:"Ini adalah kerana (usaha) kami". Dan jika mereka ditimpa kesusahan, mereka lemparkan sebab 'kesialan' itu kepada Musa dan orang-orang yang beserta dengannya. Ketahuilah, sesungguhnya kesialan mereka itu adalah ketetapan dari Allah, akan tetapi kebanyakan mereka tidak mengetahui."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ayat sebelum itu (ayat 130) telah menceritakan betapa Fir'aun dan kaumnya telah dihukum dengan kemarau yang panjang dan kekurangan buah-buahan, supaya mereka mengambil pelajaran... semacam era kekurangan makanan global sekarang ini?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salah satu dari nama-nama Allah (AsmaulHusna) adalah &lt;span style="color:#66cccc;"&gt;Al-Qabidh&lt;/span&gt;, iaitu Yang &lt;span style="color:#00cccc;"&gt;Maha Menyempitkan.&lt;/span&gt; Itu adalah hak mutlak Allah... untuk menahan atau menghalang atau menyempitkan rezeki seseorang!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perlu kita imani bahawa dalam setiap kesempitan yang diturunkan, hakikatnya ia pasti mengandungi kebaikan kepada manusia. Apabila Allah menghukum, itu pertanda amanah telah disalahgunakan! Hukuman itu untuk dijadikan pengajaran dan iktibar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam sejarah tamadun manusia telah banyak ditunjukkan kemusnahan sesuatu tempat atau aibnya bangsa itu kerana kezaliman pemimpinnya... terbaharu di &lt;a href="http://sab2.blogspot.com/2008/05/kemusnahan.html"&gt;Myanmar&lt;/a&gt; dan &lt;a href="http://sab2.blogspot.com/2008/05/kemusnahan-2.html"&gt;China&lt;/a&gt;, yang pernah dibawakan sebelum ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Justeru itu, Al-Qabidh adalah sumber orang yang beriman meningkatkan sifat redanya kepada Allah. Sifat yang menjadikan supaya manusia tidak mudah berputus harap kepada Penciptanya. Akan lebih yakin kepada dirinya, lantas memiliki harga diri dan berdikari.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jadikanlah Al-Qabidh sebagai zikir harian... ketika dilanda kesempitan, InsyaAllah ada jalan keluarnya.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&gt;&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Life goes on.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Strategi sedang disusun. Pemegang portfolio dilantik; tukang masak, tukang basuh baju, tukang cuci pinggan, tukang sapu, tukang kebun, dsb. Setelah meminta khidmat nasihat rakan saya yang tidak ada pembantu, jadual akan dibuat segera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;JJ, anak bongsu berumur 10 tahun ditugaskan mengawasi pembaziran elektrik. Pagi tadi balik dari KLIA menghantar emak balik ke Kota Kinabalu, dia merungut, “Ini yang buat JJ marah ni!” Rupa-rupanya kakak-kakaknya yang ditinggalkan di rumah awal pagi tadi lupa mematikan lampu porch apabila kami tiba lebih kurang jam 10 pagi tadi. Ada harapan!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekiranya rakan-rakan pembaca ada tip-tip mengurus rumahtangga tanpa pembantu (tajuk buku akan datang kah?) silalah kongsi bersama dengan saya, ya! &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2341031854516209761?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2341031854516209761/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2341031854516209761&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2341031854516209761'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2341031854516209761'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/06/mulutku-masin.html' title='Mulutku Masin'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6213216204713249662</id><published>2008-06-04T21:48:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T22:17:00.717+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Minyak Naik = Naik Minyak</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Wednesday June 4, 2008 MYT 7:01:41 PM&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: 130%;"&gt;&lt;span style="color: #000099;"&gt;Petrol to cost RM2.70 from midnight (updated)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;KUALA LUMPUR: Prime Minister Datuk Seri Abdullah Ahmad Badawi on Wednesday announced price hikes for petrol, diesel and electricity. He said the new price for petrol is RM2.70 a litre, effective midnight tonight. The price goes up by 78sen from the current RM1.92, a hike of 40%. Abdullah also announced that the price of diesel would be increased by RM1 from RM1.58 to RM2.58. He also said that Tenaga Nasional Bhd would be raising electricity rates by 18% for homes and 26% for business users. The announcements are part of the new fuel subsidy plan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2008/6/4/nation/20080604175025&amp;amp;sec=nation"&gt;http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2008/6/4/nation/20080604175025&amp;amp;sec=nation&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lebih kurang jam 6.15 petang tadi saya di dalam perjalanan pulang dari Bandar Hilir bersama emak saya. Kami ke sana membeli barang-barang ‘sampangan’ atau buah-tangan untuk keluarga di Sabah. Tiba-tiba saya mendapat panggilan daripada suami saya (dengan izin ya, bercakap di telefon bimbit sambil memandu. Ngeh.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tolong isi minyak kereta, ya. Harga petrol akan naik ni.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semasa lalu di stesen petrol di Bukit Baru, barisan kereta sudah panjang, melempah ke jalan raya. Di stesen Petronas dan Shell berdekatan Jusco, malah Esso di kawasan Hospital Pantai yang biasanya lengang pun sudah banyak kereta yang beratur. Suami berpesan beli minyak di Shell Ayer Keroh berdepan dengan kilang Mamee kerana di situ kawasannya luas. Alhamdulillah, saya dapat mengisi minyak dan mujur ada membawa wang tunai yang mencukupi. Sistem pembayaran dengan kad kredit pula ada masalah. Bayangkan huru-hara ini pastinya berlaku di seluruh Malaysia. Mana tidak 'jam' sistem komputer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya sempat menelefon dua orang kawan saya. Seorang daripada mereka, apabila di tanya, ”Sedang buat apa tu? Awak tak isi minyakkah?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dia dengan nada geram berkata, “Saya sedang termenung ni. Saya rasa hendak keluar parti!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sudah pasti beras, ayam, tepung, dan segala-galanya akan naik bermula esok. Aduhai, rakyat Malaysia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jadi, apa perlu kita buat selepas ini?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEae8_BMeUI/AAAAAAAAAKI/eLQNo8-eisE/s1600-h/040620081076.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5208024789646342466" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEae8_BMeUI/AAAAAAAAAKI/eLQNo8-eisE/s320/040620081076.jpg" style="cursor: hand; display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEae9jUMpQI/AAAAAAAAAKQ/gPv9FdiyxBo/s1600-h/040620081077.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5208024799389721858" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEae9jUMpQI/AAAAAAAAAKQ/gPv9FdiyxBo/s320/040620081077.jpg" style="cursor: hand; display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: 85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6213216204713249662?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6213216204713249662/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6213216204713249662&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6213216204713249662'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6213216204713249662'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/06/minyak-naik-naik-minyak.html' title='Minyak Naik = Naik Minyak'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SEae8_BMeUI/AAAAAAAAAKI/eLQNo8-eisE/s72-c/040620081076.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-7382763244425164382</id><published>2008-05-29T10:05:00.004+08:00</published><updated>2008-06-01T11:33:40.050+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>29th May 1988</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Today is my 20th wedding anniversary. At first I wanted to write something about my life with my beloved husband but I decided I wouldn't be able to do it justice. I will just mess it up. So I decided to put up this song which is our favorite love song.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Abang, thank you for being there for me always. You are my dearest love, my best friend, and companion. There is no one on earth who understands me like you do. Not one single person. I love you with all my heart and soul.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Happy Anniversary, Abang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/_VMEY6q51qI&amp;amp;hl=" width="425" height="355" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent"&gt;&lt;/embed&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-7382763244425164382?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/7382763244425164382/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=7382763244425164382&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7382763244425164382'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7382763244425164382'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/05/29th-may-1988.html' title='29th May 1988'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6350318899044011018</id><published>2008-05-26T22:32:00.004+08:00</published><updated>2008-06-06T00:58:30.561+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>My Sweet L.A.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;“I have terminal cervical cancer. The doctor said it’s already in Stage 5.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I was trying very hard not to let her hear me on the other side of the line. I was already sobbing. But my friend sounded so strong. She was trying to be brave.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I met her about a year ago. A petit, sweet natured Kadazan lady. I immediately liked her. We talked on that first day over lunch like two old friends. We came from the same East Malaysian state so I guess being far from home made us feel a kind of belonging with each other. She told me she had found a new faith, and it won’t be long until she takes the big step. We parted promising to keep in touch.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A few months after that she SMSed me, “Assalammualaikum, my sister. Saya selamat diislamkan on 30.7.07….”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We contacted each other on and off. The last time she called, she said she’s coming over to my house and she has very good news for me. She had found a nice man and they got married. I was so happy for her. When she came to my house she was already wearing a tudung.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I still can’t believe it. No. I do. But it’s really difficult when it’s someone you know so dearly. She has gone through so much, when her ex-husband left her and took her three children. She moved to Semenanjung to get away from the heartache and she found Allah. Actually she found Allah long ago when she decided that a prophet is not a God. Every time she prayed, she told me, she was praying to the One God. And Allah heard her.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ya Allah, please keep her safe and give her strength. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Dear readers, please also pray for my friend.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6350318899044011018?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6350318899044011018/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6350318899044011018&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6350318899044011018'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6350318899044011018'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/05/my-sweet-la.html' title='My Sweet L.A.'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2709469581794145720</id><published>2008-05-24T20:24:00.005+08:00</published><updated>2011-01-27T22:09:39.889+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>Class of 2008 -- Faces of Graduating Students</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;embed src="http://widget-38.slide.com/widgets/slideticker.swf" type="application/x-shockwave-flash" quality="high" scale="noscale" salign="l" wmode="transparent" flashvars="cy=bb&amp;amp;il=1&amp;amp;channel=2233785415190584888&amp;amp;site=widget-38.slide.com" style="width:400px;height:320px" name="flashticker" align="middle"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;div style="width:400px;text-align:left;"&gt;&lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;at=un&amp;amp;id=2233785415190584888&amp;amp;map=1" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-38.slide.com/p1/2233785415190584888/bb_t016_v000_s0un_f00/images/xslide1.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;at=un&amp;amp;id=2233785415190584888&amp;amp;map=2" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-38.slide.com/p2/2233785415190584888/bb_t016_v000_s0un_f00/images/xslide2.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2709469581794145720?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2709469581794145720/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2709469581794145720&amp;isPopup=true' title='10 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2709469581794145720'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2709469581794145720'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/05/class-of-2008-faces-of-graduating.html' title='Class of 2008 -- Faces of Graduating Students'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>10</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-5425179475339665035</id><published>2008-05-13T14:00:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T22:09:54.094+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>Adi</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Entri ini dibuat setelah membaca entri pada blog Prof Kamil tentang &lt;a href="http://muhdkamil.net/mystory/"&gt;‘Anak yang kita kasihi’&lt;/a&gt;. Saya serta-merta teringat Adi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bukan, ini bukan cerita anak saya lagi walaupun nama timangannya sama. Adi yang satu ini ialah bekas pelajar saya, sekitar lewat 90an dulu. Dia batch terawal di dalam program Pengurusan Perniagaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adi macam biskut, sekejap ada sekejap tiada. Saya pernah mencarinya.&lt;br /&gt;“Siapa kenal Adi? Kalau kamu berjumpa dengan dia suruh dia datang berjumpa dengan saya!” Adi tak pernah muncul.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekali sekala saya nampak dia di Mahkota Parade, bukan melepak atau shopping. Dia bekerja. Saya hairan,” Adi ni mahu belajarkah mahu bekerja?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beberapa tahun berlalu. Adi sepatutnya sudah 'graduate'.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Suatu hari di pejabat fakulti saya nampak seorang pakcik tua datang berjumpa dengan penolong pengarah. Setelah pakcik itu beredar saya tanya kerani, ‘Apa urusan pakcik itu?” (Anda kenalah faham, saya ini ada sikit busy body kadang-kadang. Lagipun air muka pakcik itu kelihatan sedih. Saya curious.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dia dapat surat dari kita. Dia terkejut apabila dapat tahu anaknya digantung sekolah. Dia datang jauh dari Perak.“&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Siapa nama pelajar kita itu?” Kerani menyebut nama penuh Adi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Eh, itu bekas pelajar saya . Saya baru terserempak dengannya di Tesco beberapa bulan lepas. Kenapa dia tak beritahu ayahnya?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aduh. Beginilah kisah yang sering kita dengar. Anak tidak minat belajar. Ibubapa tidak tahu khabar sebenar anaknya di negeri orang. Agaknya Adi tidak sampai hati memberitahu ayahnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adi masih bekerja di Melaka. Sekarang dia bekerja di Jusco Ayer Keroh. Dia kenal saya. Saya selalu menegurnya, bertanya khabar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ayah apa khabar? Tak balik raya?” Saya sebenarnya kesian dengan Adi. Dia rajin bekerja. Dia tidak kisah bekerja kuat. Cuma dia tidak mahu belajar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan rupanya Adi sudah berumahtangga. Hari tu saya nampak dia dan isteri menolak kereta sorong bayi. Saya hanya melihat dari jauh, Adi dan keluarga kecilnya. Saya doakan Adi bahagia dengan kehidupan yang dia pilih. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-5425179475339665035?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/5425179475339665035/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=5425179475339665035&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5425179475339665035'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5425179475339665035'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/05/adi.html' title='Adi'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-5147685320144930162</id><published>2008-05-11T22:47:00.002+08:00</published><updated>2011-01-27T22:05:51.125+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Video'/><title type='text'>Anak</title><content type='html'>&lt;object height="355" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/vA2TMhgZdVc&amp;amp;hl=en&amp;amp;rel=0"&gt;&lt;param name="wmode" value="transparent"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/vA2TMhgZdVc&amp;hl=en&amp;rel=0" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="355"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-5147685320144930162?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/5147685320144930162/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=5147685320144930162&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5147685320144930162'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5147685320144930162'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/05/anak.html' title='Anak'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-4039879334567098110</id><published>2008-05-09T15:28:00.002+08:00</published><updated>2008-05-09T15:32:11.003+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Hong Teck Soon</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Rumah sewa kami yang pertama di Melaka ialah di Taman Bukit Beruang, berjiran dengan ramai keluarga berbangsa Cina. Di rumah sebelah ada seorang budak lelaki bernama Hong Teck Soon. Peristiwa ini terjadi beberapa bulan setelah kami berpindah ke sana. Anak sulong saya baru dalam darjah satu pada masa itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari sebelah tembok kedengaran suara budak lelaki Cina itu, “Juwaidi makan ta**!” Beberapa hari perkara ini berlanjutan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ma, budak sebelah cakap tak eloklah pada Abang.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya kata jangan balas dengan kata-kata serupa sebaliknya balas dengan kata-kata baik-baik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Juwaidi gila! Juwaidi makan ta**!” Pekat telo Cina budak itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hong Teck Soon makan aiskrim! Hong Teck Soon makan pizza!” Juwaidi membalas dari sebelah sini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Senyap.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beberapa minggu kemudian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Assalammualaikum, Juwaidi!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Waalaikummussalam, Hong Teck Soon!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Don’t ask me. I don’t know what happened. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-4039879334567098110?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/4039879334567098110/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=4039879334567098110&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4039879334567098110'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4039879334567098110'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/05/hong-teck-soon.html' title='Hong Teck Soon'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8674019875816404880</id><published>2008-05-05T23:01:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T21:52:38.645+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Hikmah</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Saya lambat mengambil anak perempuan saya di sekolah petang tadi. Saya lupa dia ada perjumpaan kelab setiap Isnin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya lewat lebih satu jam setengah. Sampai di sekolah tinggal Oci dan Zeri sahaja. Zeri memang selalu tumpang kereta saya. Rumahnya di taman yang sama. Di tepi jalan dekat pondok jaga seorang kanak-kanak lelaki sedang menangis. Bersamanya seorang budak perempuan, kecil dan comel. Mereka dari sekolah agama yang menumpang sekolah menengah itu pada waktu petang. Mereka sudah menunggu hampir 45 minit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dek, kenapa dia menangis?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ayah dia belum datang lagi!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aduh! Saya memang tak tahan melihat anak-anak kecil menangis begitu. Sayu hati saya. Saya suruh budak perempuan itu menelefon ibunya dengan handphone saya. Saya kata saya akan tunggu sampai ayahnya datang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Mak! Ayah tak datang ambil kita lagi! ... Ada, ada orang tunggu.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sambil duduk menunggu saya berbual-bual kosong dengan mereka, cuba menghiburkan hati. Saya kira kalau ayah mereka tak dapat datang sanggup sahaja saya menghantar mereka balik ke rumah di Kolej Yayasan Saad (yup, I interviewed them. You know me, Makcik Kepoh Si Mesra Alam!).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mereka berdua baru dalam darjah dua. Kembar kah, tanya saya. Bukan, jawab yang perempuan. Dia mula bercerita … rahsia ya!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ayah kita selalu lambat!” Si Mustakim yang menangis tadi mula mengomel. Dia mengesat air hidungnya dengan lengan baju. Luruh lagi hati saya …&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ayah bukan lupa tu. Mungkin boss dia tak bagi keluar. Tak kanlah dia lupa kan?” Saya menggoreng cerita. Tidak mahu pula ada gambaran di otaknya yang ayahnya sering lupa mengambil mereka. Trauma kang budak-budak ni.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ha’ah,” jawab Si Liyana. “Kalau ayah boleh keluar sudah tentu dia dah datang ambil, kan?” Dia bersetuju dengan saya dan cuba memberi penjelasan logikal kelewatan ayahnya. Sangat murni hati kanak-kanak kan? Saya tidak berani membayangkan sekiranya ….&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Baru saja saya hendak berpesan, lain kali bawa duit lebih untuk telefon, sebuah kereta datang menjemput. Saya lega. Saya fikir sudah diaturNya saya lambat. Kalau tidak mereka berdua yang keluar kelas satu jam lebih lewat daripada anak saya sudah pasti kering menunggu hampa sehingga maghrib. Subhanallah, Alhamdulillah. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8674019875816404880?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8674019875816404880/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8674019875816404880&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8674019875816404880'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8674019875816404880'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/05/hikmah.html' title='Hikmah'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8812942059189832001</id><published>2008-05-05T13:31:00.003+08:00</published><updated>2011-01-27T21:07:47.918+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Keluarga MRSM'/><title type='text'>Surat daripada Cikgu</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;E-mail ini diterima daripada bekas guru Bahasa Inggeris kami di MRSM Kuantan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&gt;&gt;&lt;br /&gt;I am sending this letter to several of the press. The home ministry and the ministry of women, family and community. Could you send one to the kuatagh group and anywhere else u think would bring some meaning. I heard Azli has a forum. Please let me know. Thanks.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Letter to the Editor/Relevant Authorities&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On the night of 29 April, my dear sister was brutally murdered in her bedroom; she had sustained head injuries, her internal organs severely ruptured. What would the last moments have been for her before she died? Did she expect the blow to come from someone she trusted and took into the safety of her own home? How she must have put up a fight, worrying for our aged mother, blissfully unaware of the gruesome murder taking place in the next room .My sister was found the next day sprawling in a pool of blood . She was 62 and lived with my mother, 84 years of age and an Indonesian maid. There was no sign of forced entry. The Indonesian maid had disappeared, leaving her bloodstained clothes behind. From the evidence, according to police, the maid is the prime suspect. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;How can I describe the essence that was my sister Habnah? The newspaper reports only describe her as a victim, maybe just another one of many that we read about so often in the papers over tea or coffee, or while waiting to catch the bus. That victim, my sister was so much more. She was generous as she was kind. It took her sudden death for us to realize how much she gave of herself, to each member of our very large, close knit family and especially to my aged mother-making sure she took her daily supplements, reminding her of her meals, her rest, managing the repairs of the house, groceries, my mother’s daily meals, finances, medical health, as well as the 1001 things that a loving and dutiful daughter does every day for a much beloved mother. How could this have happened? &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Could it be possible that a person we had let into our home to take care of two elderly women was the perpetrator of this heinous crime? My late sister was always careful to lock all doors and windows as precautions for security. But what precautions can one take when the criminal is locked in? We had engaged the maid from an authorized agency, had complied with all the procedures, made the requisite payments. Do we not have a right to expect that the maids we employ had at least been vetted to ensure that we are not letting into our homes psychotic, deranged persons who commit unspeakable acts of violence? Much fuss is made when foreign maids are allegedly abused or ill treated by employers, and Indonesian and Malaysian authorities are quick to jump in to render protection and justice. But what justice is rendered to my late sister? What protection is afforded to employers and their charges against the wrath of psychotic, deranged or violent foreign maids? I have been told that the chances of apprehending the prime suspect-the Indonesian maid is extremely slim, because of the ease with which she is able to slip out of the country undetected. What is even more fearful is that she could slip back into the country still undetected to take employment in another unsuspecting household, under another name. Such is possible because of the serious lack of mechanisms of proper identification of foreign maids. There is not even a thumbprint, and sometimes not even a signature nor even a surname for proper identification. Are background checks conducted to ensure the foreign maids we bring in have no criminal records or mental history? What procedures are in place to ensure there is no recurrence of this tragedy? The answer is- there are none. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;I cannot bring my sister back to life, and nothing will alleviate the pain, grief and shock of losing a beloved sister in such cruel circumstances. But I write this even as I grieve, in the hope that no one would have to go through what my family members and I are going through. I know there are many households in Malaysia where foreign maids are left to take charge of vulnerable and defenseless persons – the elderly and incapacitated as well as young children. There is a critical and urgent need to address all the weaknesses and deficiencies in our existing system relating to the employment of foreign maids. Procedures and mechanisms of proper identification, stringent vetting of backgrounds, a tracking mechanism to ensure blacklisted foreign maids are denied entry will ensure a much needed measure of protection to employers and their charges. This is especially crucial in the case of foreign maids, because unlike other categories of foreign workers, they are brought to live into our homes and therein lies our vulnerability. My sister would not have suffered such an unspeakable fate had there been such procedures in place. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;So who should bear responsibility for her cruel death? The ‘prime suspect’ who wielded the death blows or the authorities for their lackadaisical attitude in perpetuating a ‘system’ that gives scant if any protection to employers by allowing such ‘persons’ to take employment in our households ? It is too late to save my sister, but not for other vulnerable households. I implore all Malaysians to join me in appealing to the relevant authorities, particularly Immigration, and the Home Ministry to take urgent action to protect our households. Let us not delay any further for inaction or apathy on our parts may cost the loss of another beloved life or lives. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;In conclusion let me ask a chilling question? How sure are you that the new foreign maid you are bringing into your home is not the abovementioned ‘prime suspect’ or someone like her? Sleep on it -- that is, if you can. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rahmah Sahamid&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8812942059189832001?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8812942059189832001/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8812942059189832001&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8812942059189832001'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8812942059189832001'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/05/surat-daripada-cikgu.html' title='Surat daripada Cikgu'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-1306331338864362977</id><published>2008-05-01T17:49:00.003+08:00</published><updated>2011-01-27T22:13:24.763+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Hari Pekerja</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTRmwAv5I/AAAAAAAAAIg/OCnJnIfjUdA/s1600-h/010520081001.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5195345575817559954" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTRmwAv5I/AAAAAAAAAIg/OCnJnIfjUdA/s320/010520081001.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Lebih kurang jam 11 pagi di Lebuh Ayer Keroh kawasan Ayer Keroh Heights. Popular nau Bandar Melaka ni...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTRWwAv4I/AAAAAAAAAIY/Eiy7t1tIcnI/s1600-h/010520081004.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5195345571522592642" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTRWwAv4I/AAAAAAAAAIY/Eiy7t1tIcnI/s320/010520081004.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Pekerja Nepal lawan bola tampar. Mesti perlawanan akhir Liga Nepal ni. Ramai penonton datang. Saya ambil gambar dari dalam kereta sahaja. Takut mereka lari bertempiaran fikir saya pegawai imigresen datang cek pas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTRGwAv3I/AAAAAAAAAIQ/Mcpt01llT8s/s1600-h/010520081006.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5195345567227625330" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTRGwAv3I/AAAAAAAAAIQ/Mcpt01llT8s/s320/010520081006.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Hmm...rasa nak makan kek coklat. Resepi cemplung-cemplungan saja ni.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTQ2wAv2I/AAAAAAAAAII/yP0rHIdoo98/s1600-h/010520081010.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5195345562932658018" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTQ2wAv2I/AAAAAAAAAII/yP0rHIdoo98/s320/010520081010.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Wala!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTQWwAv1I/AAAAAAAAAIA/RItrYSCAWWY/s1600-h/22042008983.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5195345554342723410" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTQWwAv1I/AAAAAAAAAIA/RItrYSCAWWY/s320/22042008983.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Nak tengok mangga gergasi?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Happy Labour Day!&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-1306331338864362977?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/1306331338864362977/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=1306331338864362977&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1306331338864362977'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1306331338864362977'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/05/hari-pekerja.html' title='Hari Pekerja'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SBmTRmwAv5I/AAAAAAAAAIg/OCnJnIfjUdA/s72-c/010520081001.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-4456195491128741399</id><published>2008-04-30T21:10:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T22:06:04.753+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='JibunsyiKu'/><title type='text'>T-Pee</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hujung minggu itu Si Kanchil dan Si Tulai tinggal sendirian lagi. Kak Raina, kakak saudara mereka sudah tiba dari kampung sejak dari hari Khamis lagi untuk menemani mereka. Kali ini Pakcik Leman dan Makcik Munah akan ke Kota Belud berniaga kain baju di Tamu Besar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setiap tahun sekitar bulan November ‘tamu’ atau pasar minggu akan di adakan secara besar-besaran, dengan berbagai-bagai persembahan kebudayaan oleh kaum Bajau, Iranun dan kaum etnik yang lain di kawasan itu. Pengunjung datang dari serata pelusuk negeri untuk melihat persembahan kuda Bajau dan membeli belah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Mak, nanti kasi beli orang apa-apa, ya!” pesan Si Tulai sambil memeluk tiang rumah. Ibubapanya sibuk menyimpan barang ke dalam kereta. ‘Apa-apa’ bermaksud makanan atau permainan. Paling disukai Si Tulai ialah gulali, gula kapas berwarna warni yang mengandungi zero-khasiat itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah siap menyusun barang, mereka pun bertolak. Perjalanan menyusuri lereng-lereng bukit ke Kota Belud memang menyiksakan, apatah lagi bagi anak-anak kecil. Silap-silap boleh muntah hijau dibuatnya. Pendingin udara masih lagi dikhaskan kepada pejabat-pejabat menteri sahaja pada masa itu. Oleh sebab itu Makcik Munah tak sampai hati membawa anak-anaknya bersama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Lai, siapa dulu?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Abanglah!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kedua-dua mereka sudah bersedia dengan ‘&lt;em&gt;cape’&lt;/em&gt; kain batik yang diikat di leher. Macam &lt;em&gt;superman&lt;/em&gt;. Di tangan masing-masing ada kotak kertas tigasegi berisi susu manis cap Teko.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Si Kanchil berdiri di hujung beranda dapur, sedia untuk melompat ke bawah. Lebih kurang 4 kaki dari tanah tingginya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“T-Pee, tolong kami!” Si Tulai menjerit dengan suara kecil.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ya, T-Pee datang!” Si Kanchil memicit kotak kertas sambil menyedut susu manis di dalamnya. Dia melompat ke tanah, terbang dengan “cape” kain batiknya itu. Hari itu mereka mendapat kuasa ajaib, jadi kuat dan boleh terbang kerana memakan susu manis cap Teko. Bergilir-gilir mereka menjerit dan melompat sambil mengisi perut mereka dengan susu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ini semua gara-gara pengaruh komersial susu manis cap teko di radio, yang di buat di dalam bentuk drama pendek. T-Pee menjadi kuat selepas meminum susu dan dapat membantu orang di dalam kesusahan dan melawan ahli sihir perempuan yang menakutkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Memang dari dulu lagi kanak-kanaklah yang menjadi mangsa pengaruh iklan. Yang budak-budak berdua ini kurang faham ialah apabila meminum susu ia perlu dibancuh dengan air terlebih dahulu! &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-4456195491128741399?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/4456195491128741399/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=4456195491128741399&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4456195491128741399'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4456195491128741399'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/04/t-pee.html' title='T-Pee'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8825405863725595728</id><published>2008-04-28T21:21:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T21:54:38.559+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Motivasikan DiriMu'/><title type='text'>Hakikat Kebahagiaan</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Petikan dari 'La Tahzan':&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;“Kebahagiaan itu bukan berupa cek yang dapat ditunaikan, bukan berupa kenderaan yang dapat diperjual-belikan, bukan berupa bunga yang dapat dicium bau yang semerbak harumnya, bukan berupa gandum yang dapat ditumbuk, dan bukan pula berupa kain yang dapat dibentangkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kebahagiaan itu adalah keriangan hati kerana kebenaran yang dijalaninya, adalah kelapangan dada kerana prinsip yang diyakininya, dan adalah ketenangan hati kerana kebaikan yang dimilikinya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anggapan kita, apabila kita memiliki banyak sara kemewahan dalam rumah, berlimpah segala sesuatunya, serta terpenuhi semua sarana kemudahan dan hal-hal yang disukai dan yang diminati, kita akan bahagia, senang, gembira dan hidup kaya. Akan tetapi, semua itu justeru menjadi sebab jiwa resah, tertekan dan hanya menambah masalah saja. Kerana bagaimanapun segala sesuatu itu pasti membawa keresahan, kesusahan dan kos yang mesti dibayar untuk mendapatkannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Dan janganlah kamu tujukan kedua matamu pada apa yang telah Kami berikan kepada golongan-golongan dari mereka sebagai bunga kehidupan dunia untuk Kami cubai mereka dengannya (Thaha: 131)”&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8825405863725595728?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8825405863725595728/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8825405863725595728&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8825405863725595728'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8825405863725595728'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/04/hakikat-kebahagiaan.html' title='Hakikat Kebahagiaan'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2533293517980507599</id><published>2008-04-27T12:29:00.003+08:00</published><updated>2008-04-28T21:30:56.803+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Panggilan Malam</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Lebih kurang jam 2 pagi tadi, telefon bimbit suami saya berbunyi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Waalaikummussalam.…Innalillah…”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dia mendapat berita pakciknya, iaitu adik kepada ibunya baru sahaja meninggal dunia di Kuala Terengganu. Suami saya tidak dapat tidur. Jam 4 pagi sayup-sayup saya terdengar suaranya. Dia hendak bertolak sekarang, katanya. Seharian dia di KL, balik lewat jam 9 malam tadi. Saya pujuk dia supaya berehat dahulu dan bertolak besoknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selesai sembahyang subuh tadi dia berangkat seorang diri. Saya perlu menguruskan anak-anak jadi saya tak mengikutnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semasa mengemas baju dia berkata, “Abang tak suka panggilan malam.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya faham apa maksudnya. Saya sudah beberapa kali menerima panggilan seperti itu. Pertama kali, apabila pakcik saya meninggal dunia di ICU lebihkurang jam 3 pagi. Saya, yang masih tinggal bersama ibubapa pada masa itu, mengangkat telefon semasa semua orang sedang tidur. 14 tahun lepas saya juga yang mengangkat telefon, menerima berita tentang pemergian bapa saya di hospital. Saya sudah berada di kampung sejak 2 minggu sebelumnya. Walaubagaimanapun, takdir menentukan saya tidak ada di sisinya semasa dia menghembuskan nafas terakhir. Tahun lepas pula saya dapat panggilan tengah malam daripada kakak saya di Kota Kinabalu tentang kematian Atuk kesayangan saya. Saya fobia dengan panggilan tengah malam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tinggal berjauhan begini lebih terasa terutama sekali apabila menerima berita daripada keluarga di Sabah. Jika tidak berkemampuan untuk balik, hanya doa dan sedekah sahaja yang mampu saya berikan. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2533293517980507599?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2533293517980507599/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2533293517980507599&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2533293517980507599'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2533293517980507599'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/04/panggilan-malam.html' title='Panggilan Malam'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8100535097720066963</id><published>2008-04-26T10:44:00.003+08:00</published><updated>2011-01-27T22:13:41.743+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>My Life as A Sub-Professional Driver</title><content type='html'>“Ma! Petang ni ada teater, habis pukul lima. Makcik Ana (bas) tak amek. Nanti mama datang amek, eh!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ma, kawan nak tumpang sekali. Rumah dia dekat je dengan rumah kita!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Jojo tinggal dekat rumah Makcik Ana, Si Mashitah dekat surau, Zeri di atas bukit.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ma, Sabtu ni kami nak pergi museum, nak dapatkan tiket sebagai bukti projek. Si Kembau ngan Dak Zedah ikut sekali tau!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Wah! Makcik ni ruggedla. Pakai jeans! Mak kita tak!” Hmm..peramah pulak Dak Ain hari ni.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Budak lelaki tak jadi ikut. Diorang naik bas je.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dek (panggilan manja), Mama dengan Ayah ni musykil sikitlah. Kawan-kawan Oci tu, mak ayah mereka pergi mana?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ma, tolong amek JJ di sekolah ni. JJ ketinggalan bas!”&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8100535097720066963?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8100535097720066963/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8100535097720066963&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8100535097720066963'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8100535097720066963'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/04/my-life-as-sub-professional-driver.html' title='My Life as A Sub-Professional Driver'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6245974876933960825</id><published>2008-04-20T21:07:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T22:14:04.902+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Teater Hikayat Luqmanul Hakim</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Semalam saya, rakan saya Z, anak-anak saya Oci dan Mick, dan 3 orang rakan mereka pergi menonton teater muzikal kanak-kanak berjudul Hikayat Luqmanul Hakim: Ratu Jengking dan Daun Seribu Nyawa. Pementasan diadakan di Panggung Seri, Taman Budaya Melaka (selepas Tol Ayer Keroh, bersebelahan stesen Petronas di sebelah kiri). Inilah kali pertama saya menonton teater.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pementasan ini didokong oleh Institut Kajian Sejarah dan Patriotisme Malaysia (IKSEP) dengan kerjasama Dewan Bahasa dan Pusaka Wilayah Selatan (DBPWS), Multimedia Arts and Theatre Club Universiti Multimedia MMU, dan Jabatan Kebudayaan dan Kesenian Negara Negeri Melaka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ia mengisahkan seorang anak yatim piatu yang lari ke dalam hutan setelah didera oleh ibu tirinya. Dia bertemu dengan segerombolan ulat beluncas dan tinggal bersama mereka di alam Buana Sari. Kemudian, perkampungan puak beluncas telah diserang oleh angkatan panglima Ratu Jengking. Ratu Jengking mencari Daun Seribu Nyawa yang disyaki disimpan secara rahsia oleh puak beluncas. Di dalam serangan itu beberapa elor beluncas terkorban termasuk karektor kesayangan Si Manja (ini elemen kejutan, kerana sebenarnya Si Manja hanya cedera dan pengsan). Penghulu Beluncas pula ditahan sebagai tebusan. Puak beluncas dengan pertolongan Si Luqman telah berjaya mengalahkan Ratu Jengking dan panglima-panglimanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pementasan itu sangat menarik dengan para pelakon/penyanyi yang handal. Pitching tak ke laut, dek! Kostum warna-warni dan karektor-karektor lucu menarik perhatian anak-anak yang datang menonton. Lakonan hebat dari Bonda beluncas dan emak tiri Si Luqman membuatkan penonton menitiskan air mata (termasuk Your Truly, hehehe…).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang menarik beberapa watak utama dipegang oleh pelajar-pelajar dari kolej saya. Juga, watak adik tiri Si Luqman di pegang oleh Najihah, rakan sekelas anak lelaki saya JJ, yang saya kenal kerana dia kebetulan tinggal di Taman yang sama. Anak-anak saya sangat suka. Paling tidak saya telah membawa mereka keluar rumah dan tidak menonton Akademi Fantasia yang perabih boreh tu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBA4RACyI/AAAAAAAAAHY/PMFDQ5tVrFk/s1600-h/19042008963.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5191314478834125602" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBA4RACyI/AAAAAAAAAHY/PMFDQ5tVrFk/s320/19042008963.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBBIRACzI/AAAAAAAAAHg/XN2hLWghxs0/s1600-h/19042008964.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5191314483129092914" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBBIRACzI/AAAAAAAAAHg/XN2hLWghxs0/s320/19042008964.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBBYRAC0I/AAAAAAAAAHo/j2QDeL5tbP4/s1600-h/19042008965.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5191314487424060226" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBBYRAC0I/AAAAAAAAAHo/j2QDeL5tbP4/s320/19042008965.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBBoRAC1I/AAAAAAAAAHw/wJodsI1VsN8/s1600-h/19042008967.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5191314491719027538" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBBoRAC1I/AAAAAAAAAHw/wJodsI1VsN8/s320/19042008967.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBB4RAC2I/AAAAAAAAAH4/8iz07quMg28/s1600-h/19042008968.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5191314496013994850" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBB4RAC2I/AAAAAAAAAH4/8iz07quMg28/s320/19042008968.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6245974876933960825?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6245974876933960825/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6245974876933960825&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6245974876933960825'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6245974876933960825'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/04/teater-hikayat-luqmanul-hakim.html' title='Teater Hikayat Luqmanul Hakim'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SAtBA4RACyI/AAAAAAAAAHY/PMFDQ5tVrFk/s72-c/19042008963.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-570938948640941918</id><published>2008-04-18T22:02:00.003+08:00</published><updated>2011-01-27T22:26:27.888+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>10 tahun 70 gram</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Hari ini hari yang bersejarah buat saya. Saya menerima surat pengesahan dalam jawatan setelah sudah 10 tahun 6 bulan 11 hari bekerja di tempat sekarang. Aneh bukan?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bukan saya seorang. Ada lebihkurang 5-6 rakan sekerja yang senasib. Kebanyakan mereka sudah dikira Otai di sini. Saya panggil kumpulan ini (termasuk saya) Kumpulan Otai2 Teraniaya (KOT). Gurau aja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kenapa lama sangat, tanya anda? Ada kes disiplinkah? Tiada. Tidak pandai mengajarkah? Tidak juga. Tidak ada kertas penyelidikankah? Banyak. Sudah terbit di dalam dan luar negara. Jadi, kenapa?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mungkin kerana saya tidak memohon sebelum ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Apa?” tanya anda lagi. Hendak disahkan ke dalam jawatan perlu memohon? Ya, dan kadangkala tidak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ada yang disahkan tanpa memohon. Ada juga yang memohon, tapi tidak disahkan atau lebih tepat tiada berita langsung. Ada yang memohon lebih daripada sekali, tapi masih tidak disahkan. Ajaib benar sistem yang dipakai Bahagian Sumber Manusia kami, kan?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dahulu saya tidak pernah memohon hanya atas sebab prinsip. Kenapa harus saya memohon untuk disahkan ke dalam jawatan? Bukankah itu kerja mereka untuk menilai samada saya layak atau tidak? Dan sebenarnya saya sudah layak 7 tahun lepas, setelah syarat perjanjian perjawatan saya penuhi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa faedah disahkan dalam jawatan? &lt;em&gt;Not much, except it sounds so incredibly weird&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang saya nampak hanya satu faedah sahaja. Apabila syarikat mengeluarkan ESOS atau Employee Share Option Scheme, maka hanya pekerja tetap yang sudah disahkan sahaja yang layak. Tapi, ooopppp..tunggu. Yang peliknya, mereka yang berkontrak (bukan tetap) layak pula mendapat ESOS. Anda semakin pening? Saya juga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagaimana saya boleh disahkan? Apa lagi. Saya isi borang 3 minggu lepas. Itupun setelah diarah oleh Boss baru. Cepat pula mereka keluarkan surat ya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang agak menyedihkan surat itu dicetak di atas kertas 70 gram, dan tandatangan Pengarah (Baru) Sumber Manusia hanya di’bagi pihak’kan sahaja. Mungkin Pengarah sibuk menguruskan perkara-perkara yang lebih mustahak seperti ESOS yang baru dikeluarkan bulan lepas. Dan kami, ahli-ahli KOT, melepas lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No worries. ESOS bukan menjadi isu bagi saya. Saya biasanya mengambil pendekatan ‘nak beri beri, tak nak beri sudah’ terutama isu-isu ESOS dan bonus. Rezeki di tangan Allah.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-570938948640941918?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/570938948640941918/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=570938948640941918&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/570938948640941918'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/570938948640941918'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/04/10-tahun-70-gram.html' title='10 tahun 70 gram'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6898929783161966551</id><published>2008-04-13T21:15:00.004+08:00</published><updated>2011-01-27T22:10:06.369+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>Parole Officer</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hari itu sedang pelajar-pelajar saya tekun menyiapkan &lt;em&gt;assignment&lt;/em&gt; di dalam kelas, saya tergerak hati memeriksa kedatangan. Biasanya saya memberikan sahaja senarai nama kepada mereka supaya ditandatangani. Saya membaca nama-nama yang ada bertandatangan di sebelah kanannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Damien!” Tiada jawapan. Saya mencari-cari muka Damien yang berambut panjang ke kolar itu. Tiada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hmmm…nampaknya Damien halimunan hari ini. &lt;em&gt;Invisible Man&lt;/em&gt;!” sindir saya. Senyap. Tiada siapa yang berani bersuara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah habis membaca nama-nama mereka yang bertandatangan, saya dapati ada 5 orang pelajar yang mempunyai kuasa ghaib. Damien, Fatin, Chee Tat, Adlina dan Nor. Saya mula menyirap, tapi cuba nampak &lt;em&gt;cool&lt;/em&gt; lagi. Pantang nenek moyang saya ditipu di siang hari!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;OK, here’s the deal, people.” O-oh… Here it comes…&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Bagi mereka yang tandatangannya ada tapi tuan badannya tidak dapat dilihat hari ini, saya akan memotong sebanyak 5 markah dari &lt;em&gt;coursework&lt;/em&gt;. Tolong beritahu mereka. Tapi sekiranya ada di antara kamu yang mengaku menandatangani untuk mereka, saya akan pertimbangkan hukuman itu. Jikalau tiada siapa yang mengaku, markah itu 100% ditanggung oleh mereka.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Madam&lt;/em&gt;!” Saya nampak tangan diangkat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Yes, Sam? Do you have something to tell me&lt;/em&gt;?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;I am sorry Madam. I signed for Chee Tat&lt;/em&gt;.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Thank you, Sam, for being honest&lt;/em&gt;.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keesokan harinya Chee Tat datang berjumpa saya. Mukanya macam cicak berak kapur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Madam, please don’t punish Sam. I asked him to sign for me. I bear the punishment 100 percent! I am very sorry, Madam.&lt;/em&gt;” Alahai, ada jujur dalam tak jujur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiga pelajar yang lain datang berjumpa saya dan mengaku menyuruh kawan mereka menandatangani. Saya ber”ceramah” panjang tentang &lt;em&gt;dishonesty&lt;/em&gt;. Akhirnya, mereka sanggup menanggung 100% hukuman.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tak boleh kurangkan, &lt;em&gt;Madam&lt;/em&gt;? Banyak sangatlah 5 markah tu.” Budak zaman sekarang. Sudah bersalah mahu tawar-menawar lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hmm…Kalau sikit tak rasa pulak kan?” Mereka akur dan berjanji tidak akan buat lagi. Mereka berjanji juga akan aktif bertanya di dalam kelas semasa persembahan projek rakan-akan mereka dan meminta saya memberi mereka markah extra credit bagi menaikkan balik markah &lt;em&gt;coursework&lt;/em&gt;. Saya setuju.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kes Adlina lain pula ceritanya. Dia tidak menyuruh sesiapa menandatangani tapi si penandatangan tidak mahu bertanggungjawap dan berjumpa saya. Malu katanya! Akhirnya demi kawan Adlina sanggup menerima hukuman sepenuhnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;I’m sorry you have a friend like that&lt;/em&gt;,” kata saya, &lt;em&gt;rubbing salt onto an open wound.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;Aduhai! Selain dari menjadi seorang guru saya juga berperanan persis seorang pegawai pemulihan akhlak. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6898929783161966551?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6898929783161966551/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6898929783161966551&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6898929783161966551'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6898929783161966551'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/04/parole-officer.html' title='Parole Officer'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-4109216300715851334</id><published>2008-04-12T22:49:00.006+08:00</published><updated>2011-01-27T21:11:42.131+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hobi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Buku'/><title type='text'>Cloud 9</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Pengiraan Ustaz Suhaimi rupa-rupanya ada hikmah buat saya. Saya sebenarnya sudah merancang untuk ke Pesta Buku lagi pada hari esok. Ahad lepas anak-anak saya ada kelas Arab. Tetapi si saat-saat akhir dibatalkan kerana Ustaz kata murid-murid yang lain kepenatan berarak Maulidurrasul. Kelas diganti ke hari ini. Tepat jam 10 pagi saya tiba di pagar sekolah. Ai! Kenapa pagar berkunci? Tidak ada kelibat kawan-kawan mereka yang lain. Saya terus menelefon Ustaz.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Eh! Ada! Mereka sedang mengambil wudhu sekarang ni!” Anak-anak diajar sembahyang Dhuha dahulu sebelum memulakan kelas Arab dan hafazan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Astaghfirullah! Saya pening kah, Ustaz yang pening? Rupa-rupanya yang ada ialah kelas kumpulan yang satu lagi. Kelas minggu kedua dan keempat, di tempat lain! Anak-anak saya kumpulan minggu pertama dan ketiga. Gara-gara bulan Mac lepas ada 5 hujung minggu, pengiraan saya dan Ustaz sudah tak sama! Esok baru bermula kelas untuk anak-anak saya bagi bulan April, katanya. Aduh! Gimana sih! Esok saya mahu ke Pesta Buku! Gawat gini dong!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Balik ke rumah saya terilham! Aha! Saya boleh ke pesta buku hari ini! “Anak-anak, Mama mau ke pesta buku. Mama kasi pilihan demokrasi. Siapa mahu ikut?” Akhirnya saya dan Tuan M saja yang pergi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lebuhraya macet sekali! Kami tiba di kaki lima PWTC pada jam 2.03 pm. Saya tinggalkan Tuan M mencari &lt;em&gt;parking&lt;/em&gt; lalu berlari ke dalam bangunan. Saya berkejar ke Dewan Johor di tingkat bawah. Andrea Hirata, penulis novel &lt;em&gt;bestseller&lt;/em&gt; Laskar Pelangi dijangka hadir ke sesi diskusi buku pada jam 2 ptg. Kami tidak dihampakan. Selama sejam kami dapat mendengar dia bercerita tentang bagaimana bermulanya idea menulis buku yang hebat itu. Selepas acara diskusi buku, saya mengikutnya ke booth PTS untuk sesi tandatangan buku. Saya membawa buku LP yang saya beli pada hari pertama. Menyesal pula tidak membawa buku kedua dan ketiga. Sudah, sudah, jangan tamak haloba.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SADPziG4MwI/AAAAAAAAAG4/xAl1bzyyZic/s1600-h/12042008951.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5188375254966743810" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SADPziG4MwI/AAAAAAAAAG4/xAl1bzyyZic/s320/12042008951.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SADP0SG4MxI/AAAAAAAAAHA/c7hL9q_AfNc/s1600-h/12042008953.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5188375267851645714" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SADP0SG4MxI/AAAAAAAAAHA/c7hL9q_AfNc/s320/12042008953.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SADP0yG4MyI/AAAAAAAAAHI/0Rz21ryLJCM/s1600-h/12042008955.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5188375276441580322" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SADP0yG4MyI/AAAAAAAAAHI/0Rz21ryLJCM/s320/12042008955.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada pengamatan saya, dan dari cerita-ceritanya, di Indonesia Mas Andrea ini sepopular Siti Norhaliza di sini. Beribu peminatnya akan muncul di setiap &lt;em&gt;public&lt;/em&gt; &lt;em&gt;appearance&lt;/em&gt;nya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Oh, saya berjumpa Puan Ainon di sana. Apa lagi. “Mana buku?” Saya senyum senget sajalah.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari ini saya amat &lt;em&gt;excited&lt;/em&gt; dan bertuah kerana selain dari Andrea Hirata, saya dapat berjumpa (dan bergambar) dengan Pak Samad Said, yang ikonik itu. Dia menandatangani bukunya untuk saya dan dengan baik hati juga menandatangani buku SN Usman Awang sekali! Saya harap dia tidak berkecil hati. Di &lt;em&gt;booth&lt;/em&gt; PTS tadi, Saudara Zamri dan Saudara Muhd Faisal juga sempat menandatangani buku Rahsia Bisnes Mamak untuk saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SADP1CG4MzI/AAAAAAAAAHQ/sR12X36ukUY/s1600-h/12042008958.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5188375280736547634" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SADP1CG4MzI/AAAAAAAAAHQ/sR12X36ukUY/s320/12042008958.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Jam sudah 4.45pm. Saya ada satu &lt;em&gt;pitstop&lt;/em&gt; lagi. Saya berjalan balik ke seberang sana dan mencari &lt;em&gt;booth&lt;/em&gt; Ameen Publishing. Kak Lela yang membelikan buku Karya Nan Indah Faisal Tehrani untuk saya minggu lepas terlalu &lt;em&gt;excited&lt;/em&gt; sehingga lupa mendapatkan untuk dirinya sendiri! Saya berjanji untuk mendapatkan buku untuknya. Wah! Saya bertuah! Penulis itu ada sedang &lt;em&gt;standby&lt;/em&gt; untuk &lt;em&gt;book-signing&lt;/em&gt;. Saya sempat berbual ringkas dengan beliau tentang Kak Musalmah Lebar (karektor dalam &lt;a href="http://tehranifaisal.blogspot.com/"&gt;blognya&lt;/a&gt;), kampungnya di Melaka dan etc, etc. Kesimpulan: &lt;em&gt;Cute&lt;/em&gt; juga Tuan FT ini! Hehehe, jangan marah… Dalam keterujaan saya (maaf dong ya, hari ini saya terover sudah!) saya lupa mengambil fotonya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya dan Tuan M (yang dari tadi ber&lt;em&gt;window&lt;/em&gt; &lt;em&gt;shopping&lt;/em&gt; di The Mall) bertolak balik ke Melaka jam 5.30 petang. Setiap tahun saya ke Pesta Buku Antarabangsa (&lt;em&gt;well, except for last year, because I forgot&lt;/em&gt;) tapi kali inilah yang terhebat buat saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(p/s: Saya masih ingin mengekalkan anonimasi saya di dalam blog ini. Jadi gambar saya dengan Mas Andrea tidak &lt;em&gt;diupload&lt;/em&gt;.Tapi percayalah, memang ada. Kahkahkah) &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-4109216300715851334?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/4109216300715851334/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=4109216300715851334&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4109216300715851334'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/4109216300715851334'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/04/cloud-9.html' title='Cloud 9'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/SADPziG4MwI/AAAAAAAAAG4/xAl1bzyyZic/s72-c/12042008951.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-1672577964803989148</id><published>2008-04-04T23:08:00.006+08:00</published><updated>2011-01-27T21:12:32.043+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Buku'/><title type='text'>Kuala Lumpur International Book Fair 2008</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHJbcEatI/AAAAAAAAAGw/q9oyukcWiOw/s1600-h/img_KLIBF2008.png"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5185410248273586898" style="CURSOR: hand" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHJbcEatI/AAAAAAAAAGw/q9oyukcWiOw/s320/img_KLIBF2008.png" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hari ini saya ke Pesta Buku di PWTC bersama-sama dengan beberapa orang rakan dari fakulti dan juga fakulti lain. Kami bertolak dari Melaka dengan menaiki bas kolej lebih kurang pada jam 9 pagi diiringi oleh beberapa pegawai perpustakaan. Pemandu bas sangat berhemah. Kami sampai di PWTC pada jam 11 pagi. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sebelum turun dari bas pegawai perpustakaan berpesan, ‘Kita jumpa balik di sini jam 3.30 petang’. Aduhai! Sekejapnya! &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Saya, Edyra dan Jun cepat-cepat berjalan menuju ke dewan pameran. Kami hendak menyelesaikan urusan ‘book selection’ untuk perpustakaan terlebih dahulu. Kami ke ‘booth’ penerbit buku-buku teks seperti McGraw Hill, Pearson Education, Wiley, dan Taylor and Francis untuk membuat pemilihan buku-buku rujukan. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Saya sangat suka aktiviti ini yang saya panggil OPM, ‘Other People’s Money’. Kami memilih apa-apa sahaja tajuk yang kami rasa sesuai, samada buku teks atau buku ‘trade’ tanpa mengira bilangan atau harga. Lebih kurang seperti Mak Datin sedang membeli belah tanpa mengira harga, kerana Datuk yang akan membayarnya! Hahaha! &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Setelah selesai urusan pemilihan buku kami makan tengahari di tempat makan yang disediakan di dalam bangunan PWTC. Saya ingin membeli beberapa buku yang sudah disenaraikan awal-awal lagi, termasuk buku-buku PTS dan buku-buku oleh Saudara Faisal Tehrani. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hari ini ialah hari pertama pameran. Oleh kerana hari ini hari bekerja jadi belum ramai lagi pengunjung yang datang. Yang ramai ialah para-para pensyarah dan wakil-wakil perpustakaan yang datang membuat pemlihan buku. Kawasan pameran tidak sesak dan masih selesa. Esok tentu lagi ‘happening’. Penulis-penulis juga belum ramai yang muncul. Kami tidak dapat menemui Saudara Faisal Tehrani kerana dia hanya akan tiba pada jam 3.30pm. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Semasa kami tiba di ‘booth’ PTS pada jam 2pm, keadaan agak lengang. Saya sempat berbual dengan Puan Hazizam Boss PTS One. Saya terkilan kerana tidak dapat bertemu dengan Sifu saya. Sudah lama saya tidak bertemu beliau. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Saya menaiki bas dengan beg penuh berisi buku-buku. Seronoknya! Saya mahu datang lagi kerana ada lagi buku-buku di dalam senarai saya yang belum dibeli. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHHrcEapI/AAAAAAAAAGQ/AoHIcDaaM58/s1600-h/04042008919.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5185410218208815762" style="CURSOR: hand" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHHrcEapI/AAAAAAAAAGQ/AoHIcDaaM58/s320/04042008919.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHILcEaqI/AAAAAAAAAGY/Tle63puPtd4/s1600-h/04042008922.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5185410226798750370" style="CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHILcEaqI/AAAAAAAAAGY/Tle63puPtd4/s320/04042008922.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHI7cEarI/AAAAAAAAAGg/i1bJjjwQjKc/s1600-h/04042008924.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5185410239683652274" style="CURSOR: hand" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHI7cEarI/AAAAAAAAAGg/i1bJjjwQjKc/s320/04042008924.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHJLcEasI/AAAAAAAAAGo/RwYJuw2S9QU/s1600-h/04042008930.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5185410243978619586" style="CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHJLcEasI/AAAAAAAAAGo/RwYJuw2S9QU/s320/04042008930.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-1672577964803989148?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/1672577964803989148/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=1672577964803989148&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1672577964803989148'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1672577964803989148'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/04/kuala-lumpur-international-book-fair.html' title='Kuala Lumpur International Book Fair 2008'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R_ZHJbcEatI/AAAAAAAAAGw/q9oyukcWiOw/s72-c/img_KLIBF2008.png' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6014351378278085144</id><published>2008-04-04T00:59:00.002+08:00</published><updated>2011-01-27T22:17:50.100+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Hidup Birokrasi!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Hari ini saya dan suami pergi menguruskan permohonan mengeluarkan wang KWSP bagi mengurangkan pinjaman perumahan. Ia merupakan satu proses yang sangat menarik. Saya kongsi bersama pengajaran yang saya perolehi daripada aktiviti ini. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Pengajaran: &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Pertama: Apabila pegawai bank mengatakan dokumen-dokumen yang anda minta akan siap dalam masa 2 hari, sebenarnya dia maksudkan 2 minggu. Bersedialah untuk dipersalahkan kerana tidak menerima panggilan daripada mereka walaupun anda sudah menelefon mereka sebanyak 2 kali dalam masa 2 minggu. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Kedua: Pastikan borang KWSP anda adalah yang betul kerana pihak KWSP mempunyai beberapa jenis borang bagi beberapa jenis pengeluaran. Maklumat ini anda perolehi secara ‘trial and error’. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Ketiga: Anda tidak akan diberikan nombor giliran selagi dokumen anda tidak lengkap. Pegawai di kaunter nombor giliran akan bertanya anda berkali-kali samada anda mempunyai semua dokumen seperti salinan kad pengenalan, salinan perjanjian, sijil nikah, etc, etc.  &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Keempat: Maklumat yang diperolehi daripada pegawai di kaunter pertanyaan/nombor giliran tidak semestinya sama dengan maklumat daripada pegawai kaunter pertanyaan/nombor giliran yang lain. Pastikan anda berurusan dengan pegawai yang sama semasa proses ‘gi-mari,gi-mari’ di sini. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Kelima: Maklumat yang diperolehi daripada pegawai di kaunter pertanyaan/nombor giliran tidak semestinya sama dengan maklumat yang diperolehi daripada kaunter sebenar, vice versa. Jawapan kepada masalah ini ialah, ‘Hari sudah petang kut’.  &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Keenam (yang paling penting): Anda tidak boleh menggunakan pen biru atau apa-apa kaler selain dari warna hitam. Maklumat ini hanya akan dimaklumkan SELEPAS anda siap mengisi dan menandatangani borang persetujuan pengeluaran. ‘Puan, di sini memang menggunakan pen hitam sahaja!’… (‘Dik, ini kali pertama Akak datang dalam masa 5 tahun. Akak bersalah! Akak minta maaf banyak-banyak ya!’). &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Masalah komunikasi yang kronik. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6014351378278085144?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6014351378278085144/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6014351378278085144&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6014351378278085144'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6014351378278085144'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/04/hidup-birokrasi.html' title='Hidup Birokrasi!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-9211853555165943461</id><published>2008-03-26T08:57:00.002+08:00</published><updated>2008-03-26T09:02:40.678+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>LEGOLAS</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R-mfybcEaoI/AAAAAAAAAGI/U5y4B0uACVo/s1600-h/Adi+2.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5181848534974229122" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R-mfybcEaoI/AAAAAAAAAGI/U5y4B0uACVo/s320/Adi+2.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Juwaidi di Kejohanan Memanah Terbuka UUM di Sintok, Kedah 19/3/2008-23/3/2008 mewakili Persatuan Memanah Melaka. Kategori Recurve (ini bermaksud jenis peralatan yang digunakan). &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-9211853555165943461?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/9211853555165943461/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=9211853555165943461&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/9211853555165943461'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/9211853555165943461'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/03/legolas.html' title='LEGOLAS'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R-mfybcEaoI/AAAAAAAAAGI/U5y4B0uACVo/s72-c/Adi+2.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2686411570938188420</id><published>2008-03-22T09:51:00.003+08:00</published><updated>2011-01-27T22:06:17.243+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='JibunsyiKu'/><title type='text'>Abang</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Anak pertama, kedua, ketiga, keempat, kelima dan keenam Makcik Munah dan Pak Leman kesemuanya perempuan. Semasa anak keempat lahir Makcik Munah sudah tidak tahan lagi. Oleh kerana kepingin sangat kepada anak lelaki diberi pakainya Si Kanchil dengan baju lelaki. Kemana-mana sahaja Si Kanchil memakai seluar pendek dan kemeja lengan pendek. Sehinggakan adiknya Si Tulai, anak Makcik Munah yang keenam menyangka kakaknya itu lelaki. Dia memanggil kakaknya dengan panggilan Abang. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Memang padan dengan panggilan itu. Si Kanchil mempunyai perwatakan seperti lelaki. Kasar dan kuat. Dia pernah bergaduh dengan Si Budi, yang tempang sebelah kakinya sejak lahir, kerana dia mengejek Si Kanchil dengan Si Judin. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Keluarga Si Judin tinggal bersebelahan dengan keluarga Si Kanchil. Si Judin tinggal bersama-sama ayah, datuk, nenek, kakak dan seorang adik lelakinya. Ibunya meninggal dunia semasa melahirkan adik lelakinya. Setiap hari Si Judin akan menunggu Si Kanchil untuk pergi ke sekolah. Mereka berjalan kaki sahaja ke sekolah yang terletak di hujung kampung. Kadang-kadang mereka akan berpimpinan tangan. Sebab itu Si Budi suka mengejek mereka berpacaran. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hari itu Si Kanchil naik angin lalu menumbuk dan menolak Si Budi ke tanah. Penuh mulut Si Budi dengan pasir. Habis kotor baju kemeja putih dan seluarnya. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;“Awas kamu! Lain kali kalau kamu buat lagi saya akan kerjakan kamu cukup-cukup!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sejak dari hari itu Si Budi dan juga budak-budak lain tidak berani mengejek mereka lagi.&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Tetapi tidak lama kemudian semasa Si Kanchil di dalam darjah enam, satu perubahan telah berlaku. Dia mula memakai pakaian perempuan. Bermula dari situ Si Kanchil membesar menjadi salah seorang anak gadis yang tercantik di kampung. Kulitnya putih melepak, dan rambutnya ikal mayang. Ramai jejaka kampung jatuh hati kepadanya. Tetapi bukan mudah hendak memikat anak Makcik Munah dan Pak Leman ini. Kemana-mana sentiasa ada pengiring. Anak-anak Makcik Munah tidak dibawa bertandang ke majlis khenduri kahwin. Semasa menonton wayang ‘free’ di padang sekolahpun mereka pergi beramai-ramai dengan seisi keluarga. Sangat ketat kawalan mereka adik beradik. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;“Siapa tak kenal Kak Hajah ni! Simpan anak di dalam rumah sahaja!” Begitulah kata-kata Imam Hurairah, imam bersara masjid Kampung Petagas yang berasal dari Kedah. Dia kenal sangat dengan keluarga ini. Keluarga imam ini sahaja di antara jiran sekampung yang sering diziarahi oleh Pak Leman dan Makcik Munah. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Yang semakin bingung ialah Si Tulai, adik kepada Si Kanchil. Dia hairan kepada perubahan yang berlaku ke atas ‘abang’nya itu. Dia tidak berani bertanya kepada ibunya takut dimarahi. Dia mengambil jalan mudah dan sehingga kini dia masih memanggil kakaknya dengan panggilan Abang. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2686411570938188420?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2686411570938188420/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2686411570938188420&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2686411570938188420'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2686411570938188420'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/03/abang.html' title='Abang'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-1414082317159881321</id><published>2008-03-20T12:58:00.002+08:00</published><updated>2011-01-27T21:14:11.235+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Taman'/><title type='text'>TamanKu 2008</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;embed src="http://widget-9e.slide.com/widgets/slideticker.swf" type="application/x-shockwave-flash" quality="high" scale="noscale" salign="l" wmode="transparent" flashvars="cy=bb&amp;amp;il=1&amp;amp;channel=2161727821144776094&amp;amp;site=widget-9e.slide.com" style="width:400px;height:320px" name="flashticker" align="middle"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;div style="width:400px;text-align:left;"&gt;&lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;at=un&amp;amp;id=2161727821144776094&amp;amp;map=1" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-9e.slide.com/p1/2161727821144776094/bb_t017_v000_s0un_f00/images/xslide1.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;at=un&amp;amp;id=2161727821144776094&amp;amp;map=2" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-9e.slide.com/p2/2161727821144776094/bb_t017_v000_s0un_f00/images/xslide2.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-1414082317159881321?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/1414082317159881321/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=1414082317159881321&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1414082317159881321'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1414082317159881321'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/03/tamanku-2008.html' title='TamanKu 2008'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3097222102313952781</id><published>2008-03-19T21:12:00.001+08:00</published><updated>2008-03-19T21:16:52.093+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Happy Birthday to Me!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Hari ini hari lahir saya yang ke ‘tooooot’… (kalau mahu tahu juga, saya kembar dengan Vanessa Williams yang berlakon watak Wilhelmina di dalam drama bersiri Ugly Betty. Sama tarikh dan tahun. Except that she’s drop dead gorgeous, of course!). &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Saya sudah lama tidak menyambut hari lahir saya. Sekadar ucapan dari orang-orang tersayang sudah cukup bagi saya. Saya terima ucapan dari kawan-kawan rapat MRSM, kakak-kakak, anak-anak dan sudah tentu suami. Oh ya, saya terima sekeping kad di dalam bulan Februari lepas dari Jaya Jusco (sila lihat entri 28 Februari). Seharian saya bersama suami, sarapan dan minum petang di luar bersamanya. It doesn’t take much to make me happy.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Walaupun tidak pernah ada parti hari lahir (hmm..sebenarnya ada sekali semasa saya di sekolah rendah. Jamuan dibuat serentak dengan kakak saya yang menyambut hari lahir di dalam bulan yang sama), saya pernah juga menerima hadiah. Saya masih ingat rakan-rakan sebilik (Shida, Ain, Thu) semasa Tingkatan 5 meraikan hari lahir saya dengan memberikan hadiah dart board yang menggunakan bola ber-velcro. Rakan saya, Noy, pula membawa saya ke bandar, kononnya meminta tolong saya memilih hadiah buat adik angkatnya. Saya betul-betul ‘blur’ pada masa itu dan tidak menyangka apa-apapun. Sehinggakan saya sendiri membalut hadiah yang sebenarnya untuk saya! Kakak-kakak saya pula pernah mengepos hadiah ‘underwear’ sebanyak 7 helai dan menulis hari-hari dalam seminggu di atas setiap satu. Adoy!&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Saya kira bukan hadiah yang penting. Sekadar diingati dan dihargai walau dengan apa cara sekalipun.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;           &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ya Allah, Engkau berkatilah umurku, Engkau berilah kepadaku fikiran yang cergas, tubuh badan yang sihat supaya aku dapat melakukan kerja dan mencari rezeki buat keluargaku. Engkau peliharalah diriku, suamiku, anak-anakku, ayahku, ibuku, kakak-kakak dan adikku serta ahli keluarga mereka. Ampunilah dosa-dosa kami yang lepas dan yang akan datang. Hanya kepada Engkau kami berserah Ya Allah.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3097222102313952781?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3097222102313952781/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3097222102313952781&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3097222102313952781'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3097222102313952781'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/03/happy-birthday-to-me.html' title='Happy Birthday to Me!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-5522388032769413986</id><published>2008-03-04T16:46:00.003+08:00</published><updated>2011-01-27T21:14:45.283+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Buku'/><title type='text'>MS Book Pick of the Month: A Long Way Gone</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R-dfr7cEanI/AAAAAAAAAGA/tbXqMsNqnxk/s1600-h/lwg_book_sm.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5181215104607480434" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R-dfr7cEanI/AAAAAAAAAGA/tbXqMsNqnxk/s320/lwg_book_sm.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;&lt;strong&gt;A Long Way Gone:Memoirs of A Boy Soldier, Ishmael Beah, Harper Perennial, RM 36.90 &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Macam Oprahlah pulak…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bulan ini buku pilihan saya berjudul “&lt;em&gt;A Long Way Gone&lt;/em&gt;” yang menceritakan kisah benar penulis semasa dia berusia 12 tahun yang dipaksa menjadi askar dalam peperangan bersaudara di Sierra Leone sekitar awal 1990an dahulu. Dia dan rakan-rakannya terpisah dari ibubapa dan keluarga mereka apabila kampung mereka diserang oleh kumpulan pemberontak RUF yang kononnya memperjuangkan nasib rakyat negara itu. Dia kemudiannya ditangkap oleh askar kerajaan dan dijadikan salah seorang daripada mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Walaupun penulis menjadi askar bagi pihak kerajaan, aktiviti mereka sama sahaja seperti pemberontak-pemberontak RUF, iaitu merompak dan membunuh dengan kejam. Kisah yang sangat menyayat hati namun tidak dapat diterima oleh akal. Bagaimana satu negara boleh menjadi huru-hara dan hilang pertimbangan kemanusiaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cerita “&lt;em&gt;Blood Diamond&lt;/em&gt;” (Leonardo DiCaprio) di Astro bulan ini juga menceritakan kisah yang serupa. RUF membunuh dengan kejam sesiapa sahaja yang mereka temui di dalam kampung itu, merogol anak-anak gadis dan memotong anggota badan kaum lelaki yang dirasakan menjadi ancaman kepada mereka. Kumpulan pemberontak ini juga mengambil budak-budak lelaki menjadi askar mereka dan mengajar anak-anak ini membenci keluarga mereka. Dikisahkan pemberontakan yang berlaku ada kaitan dengan lombong berlian yang ada di negara itu. Kebetulan juga di dalam bulan ini (atau memang Astro bijak mengatur rancangan Tvnya) History Channel Astro menayangkan dokumentari tentang peperangan di Sierra Leone ini berjudul “&lt;em&gt;Blood Diamonds&lt;/em&gt;”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buku ini menjadi pengajaran kepada kita bahawa apabila sesebuah negara menjadi terlalu miskin dan merempat, dan kerajaan tidak dapat berbuat apa-apa, kemungkinan besar pemberontakan akan berlaku dan pada masa itu manusia tidak akan dapat menilai mana yang buruk dan mana yang baik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seperti kata Leonardo DiCaprio di dalam wataknya di dalam cerita itu, “ &lt;em&gt;God left this country long ago…&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;p/s: Baru sebentar tadi saya menonton cerita “&lt;em&gt;Innocent Voices&lt;/em&gt;” di Astro mengenai peperangan di El Salvador sekitar 1980an dan pengambilan budak-budak lelaki sebagai askar sebaik sahaja mereka berumur 12 tahun. Satu lagi contoh keganasan terhadap kanak-kanak.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-5522388032769413986?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/5522388032769413986/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=5522388032769413986&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5522388032769413986'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5522388032769413986'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/03/ms-book-pick-of-month-long-way-gone.html' title='MS Book Pick of the Month: A Long Way Gone'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R-dfr7cEanI/AAAAAAAAAGA/tbXqMsNqnxk/s72-c/lwg_book_sm.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-106718249415614246</id><published>2008-02-29T18:01:00.006+08:00</published><updated>2011-01-27T22:10:22.238+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>Lost</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Saya menerima sms daripada kawan baik saya, Z, pada malam Khamis lepas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;My father passed away at about 5 pm today&lt;/em&gt;…” Dia akan telefon esok katanya meminta saya menguruskan beberapa perkara. Saya hanya menghantar salam takziah melalui sms kerana saya faham keadaannya pada masa itu. Keesokkan harinya saya menelefon Z. Dia tidak mahu bercerita tentang ayahnya, katanya. Nanti dia menangis. Dia cuba bernada ceria. Saya hormati dan saya hanya mencatit perkara-perkara yang dia minta tolong saya sampaikan kepada pejabat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keesokan harinya, hari Khamis, saya ada kelas pada jam 8 pagi hingga 12 tengahhari. Selesai sahaja kelas saya dapat jemputan makan tengahhari daripada &lt;em&gt;admirer&lt;/em&gt; saya yang “&lt;em&gt;original punya&lt;/em&gt;”. Dalam perjalanan ke kereta saya terserempak dengan pelajar kelas saya yang saya baru tinggalkan tadi. Dia di dalam keadaan yang sangat kelam kabut. Sambil bercakap di telefon bimbitnya dia menangis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;What should I do? What should I tell her&lt;/em&gt;?” Saya terpinga-pinga. Dalam hati saya, “&lt;em&gt;Oh my God! Someone’s injured or even dead&lt;/em&gt;!” Saya sudah berdebar-debar menanti beritanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Madam! Please tell me what to do! I don’t know what to do&lt;/em&gt;!” Dia sudah mula &lt;em&gt;hysterical&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;What happened&lt;/em&gt;?” Beberapa kali saya bertanya. Dia masih di dalam keadaan &lt;em&gt;hysterical&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;I lost my bag. It's a small paper bag. It was in the lecture hall. I think I left it there after class. When I realized it and went back it was gone! What should I do&lt;/em&gt;?” Dia mula bertanya lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Apa ada di dalam beg itu?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Jam saya! Ada 2 jam di dalam beg itu!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Astaghfirullahhalaziimm.. Saya beristighfar panjang. Jam rupanya. Saya nyaris berbuat sesuatu yang drastik. Sabar…&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“What is the value?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“3! 3!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“3? 3 hundred? 3 thousand?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“3 hundred!”&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Pada masa ini rakan-rakan sekelasnya sudah muncul. Ada yang menelefon pengawal keselamatan meminta buat &lt;em&gt;spot-check&lt;/em&gt; ke atas pelajar-pelajar yang ada di dalam kelas itu pada masa itu. Rakan-rakan perempuan cuba mententeramkannya. Dia pula sudah terjelepuk di atas lantai, menangis sambil meracau-racau.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah berpuas hati tentang tindakan lanjut pengawal keselamatan di situ, saya mengambil keputusan meninggalkan mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Take care&lt;/em&gt;.” Saya cuba menunjukkan &lt;em&gt;compassion&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam tadi anak lelaki saya singgah sebentar di rumah pada jam 11 malam semasa rondaannya di taman. Dia bekerja &lt;em&gt;part-time&lt;/em&gt; dengan syarikat keselamatan yang membuat rondaan di kawasan taman kami.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ma, abang tengah &lt;em&gt;tension&lt;/em&gt; ni. &lt;em&gt;Handphone&lt;/em&gt; abang hilang. Abang suspek budak yang kerja sekali dengan abang tu yang ambil. Abang tengah geram ni…!” Whoa! Badan si Adi ni pulak besar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya suruh dia bersabar. Jangan tuduh sebarangan. Memanglah kita jadi susah tanpa benda itu tapi, saya beritahu dia, “&lt;em&gt;It’s just a thing&lt;/em&gt;, Bang.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pagi tadi saya ada kelas lagi dengan pelajar-pelajar semalam. Budak perempuan itu masuk lambat 45 minit dengan matanya yang bengkak. Saya diam sahaja tanpa menegurnya. Semasa rehat, saya bertanya tentang jamnya itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sudah jumpa. &lt;em&gt;I felt so silly for over reacting&lt;/em&gt;.” &lt;em&gt;You think&lt;/em&gt;?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rupa-rupanya seorang kakak &lt;em&gt;cleaner&lt;/em&gt; telah terjumpa beg itu dan menyimpannya. Dia tidak sempat memaklumkan pegawai keselamatan kerana perlu ke bangunan lain. Pada masa itu pula tiada pengawal keselamatan di meja pengawal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Don’t get too hooked up on ‘things’. It’s not worth it&lt;/em&gt;.” Saya cuba menasihatinya. Saya tidak tahu bagaimanakah reaksinya sekiranya dia mengalami kehilangan seperti Z.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-106718249415614246?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/106718249415614246/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=106718249415614246&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/106718249415614246'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/106718249415614246'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/02/lost.html' title='Lost'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3736005522688699505</id><published>2008-02-28T12:05:00.002+08:00</published><updated>2011-01-27T22:18:02.816+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Not-So-Secret Admirer</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Tahun ini dia hantar lagi. Seperti tahun-tahun lepas dia tidak tunggu hingga masuk bulan Mac. Setiap akhir bulan Februari saya akan menerima kad ucapan selamat hari lahir daripadanya. Sudah 5 tahun dia berbuat begini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dia tahu saya sudah bersuami. Dia tahu saya ada anak-anak bersekolah. Sehinggakan dia tahu apa anak-anak saya makan tiap-tiap hari. Mungkin dia tidak tahu saya tidak meraikan hari lahir saya. Kalau tidak sudah tentu dia akan menghantar kek atau bunga. Dia berkemampuan berbuat demikian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kenapa dia begitu setia kepada saya? Adakah kadnya ini mempunyai makna tersirat? Mungkinkah dia mahu saya fikir yang saya selalu dihatinya. Fulawei! Sesiapa yang dapat dia ini memang bertuah. Saya dengar dia kaya-raya. Bonus yang dibayar kepada pekerja di syarikatnya besar!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hmm..apa perlu saya buat? Perlukah saya juga setia kepadanya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aduhai, JJ ku…&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3736005522688699505?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3736005522688699505/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3736005522688699505&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3736005522688699505'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3736005522688699505'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/02/not-so-secret-admirer.html' title='Not-So-Secret Admirer'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-702958983260804881</id><published>2008-02-19T22:06:00.007+08:00</published><updated>2011-01-27T21:08:27.833+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 MRSM'/><title type='text'>One Afternoon in 1980</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Suatu hari saya sedang berehat di dalam bilik saya di Blok F tingkat 1, sambil membaca buku cerita. Tiba-tiba sekumpulan kawan-kawan seramai 6 orang berlari masuk ke dalam bilik saya. Mereka menerpa ke arah tingkap sambil cuba melihat ke bawah ke arah &lt;em&gt;covered walk&lt;/em&gt;. Kebetulan bilik saya menghadap laluan dari kawasan blok penginapan ke bangunan akademik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Cepat! Cepat! Nampak tak? Nampak tak?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tercengang-cengang. Apa hal pulak ni?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kamu nak tengok siapa tu?” tanya saya bersahaja. Tidak berapa berminat mengetahui jawapannya, sebenarnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tak tahu ke? Budak-budak MRSM Kota Bharu sudah sampai! Mereka mahu lawan bola dengan kita! Kapten mereka cun tau!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya membiarkan sahaja mereka yang masih cuba mendapatkan &lt;em&gt;visual&lt;/em&gt; team bolasepak yang dimaksudkan itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami baru masuk tingkatan 5. Pelajar-pelajar semuanya masih dalam keadaan relaks sebelum memulakan ulangkaji bagi peperiksaan SPM.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Petang itu saya ke tingkat atas dewan makan. Di sanalah terletak satu-satunya telefon awam bagi kegunaan pelajar. Saya menelefon ayah saya bagi bertanya khabar keluarga di kampung.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah selesai saya berlari turun tangga balik ke asrama. Apabila saya sampai di kaki tangga tiba-tiba saya terserempak dengan kumpulan pelajar-pelajar lelaki MRSM Kota Bharu yang baru selesai minum petang di dewan makan. Kami hampir bertembung. Mereka mengelak tapi tak seorang pun dari mereka yang memandang ke arah saya. Saya sempat memerhatikan budak lelaki yang nampak seperti ketua mereka, berjalan di hadapan sekali diikuti oleh beberapa orang pelajar lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ee! Macam bagus je… &lt;em&gt;Confident smart&lt;/em&gt;la tu…” Saya merungut seorang diri. Sakit hati juga apabila dibuat seperti bayang-bayang. Tapi jauh di dalam hati saya berkata, “Hensem juga budak ni…”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tidak pergi menyaksikan perlawanan bolasepak petang itu. Saya dengar Kapten MRSM KB main kotor memeteh kaki Kapten MRSM Kuantan. Saya dapat tahu juga yang pelajar yang hampir berlanggar dengan saya itulah juga Kapten bola mereka. “Dasar!”, saya berkata di dalam hati. Geram saya belum reda.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya hanya menjadi pemerhati dari jauh sahaja apabila mendengar &lt;em&gt;update&lt;/em&gt; terkini Kapten pasukan bolasepak MRSM KB daripada kawan-kawan saya. Dahulu saya budak jongos, tidak pandai bercerita tentang perkara-perkara seperti itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&gt;&gt; &lt;em&gt;Fast Forward…Februari 1981&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekumpulan pelajar-pelajar dari MRSM Kuantan, Kota Bharu, dan Seremban dijadualkan terbang ke Carbondale, Illinois, USA bagi menjalani kursus TOEFL mereka sebelum ditempatkan di universiti masing-masing. Saya juga salah seorang daripada mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai sahaja di Lapangan Terbang Subang kami dikumpulkan di satu tempat. Dari jauh saya nampak seorang budak lelaki memakai songkok berjalan ke hulu ke hilir menguruskan sesuatu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Alamak! Budak &lt;em&gt;confident smart&lt;/em&gt; ni pun ada jugalah…” Dia dilantik menjadi penghulu kami dalam perjalanan itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekarang setiap kali saya bercerita tentang budak &lt;em&gt;confident smart&lt;/em&gt; itu kepada suami saya dia akan tergelak besar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sombong sangat ke abang pada masa itu?”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Memang.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-702958983260804881?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/702958983260804881/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=702958983260804881&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/702958983260804881'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/702958983260804881'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/02/one-afternoon-in-1980.html' title='One Afternoon in 1980'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-5975466304080226564</id><published>2008-02-17T12:56:00.003+08:00</published><updated>2008-02-17T13:17:28.990+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Learning must be Fun!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Sebagai seorang ibu, sudah tentu saya mahu melihat anak-anak saya berjaya. Biasanya ukuran kejayaan dilihat pada keputusan ujian dan peperiksaan mereka. Keputusan mereka menjadi punca kelegaan dan boleh juga menjadi punca stress kepada ibubapa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dulu saya pun begitu juga. Saya terlalu menekan anak-anak saya supaya mendapat keputusan yang baik. Saya selalu bandingkan mereka dengan diri saya dan juga ayah mereka yang pada masa dahulu boleh dikatakan ‘&lt;em&gt;star’&lt;/em&gt; di sekolah rendah masing-masing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi tidak kesemua anak saya cemerlang dari segi akademik. Keputusan UPSR anak lelaki sulong saya yang teramat &lt;em&gt;hyper&lt;/em&gt; itu membuatkan saya sedih berhari-hari. Tambah tertekan apabila kawan-kawan sentiasa mempunyai ‘&lt;em&gt;expectation’&lt;/em&gt; bahawa anak-anak pensyarah mesti pandai-pandai belaka. Tapi saya fikir yang lebih tertekan adalah anak saya itu. Macam-macam perkara pelik yang dia lakukan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya mengambil keputusan mengubah pendekatan saya. Saya berperanan sebagai &lt;em&gt;motivator&lt;/em&gt;, memberi semangat dan sokongan material (Peralatan sekolah dan riadah sahaja. Saya tidak memberikan anak-anak saya &lt;em&gt;gadgets&lt;/em&gt; seperti PS dan sebagainya), dan yang paling penting sekali kasih sayang. Saya selalu tekankan bahawa kita dapat apa yang kita usahakan. Jika kita tidak suka apa yang kita dapat, dan jika kita tahu usaha kita belum cukup banyak, maka kita sudah tahu apa yang kita perlu lakukan. Saya akan beri pujian kepada kemajuan mereka walaupun sedikit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya mahu anak-anak saya berdikari dalam pelajaran. Saya tidak mahu mereka muak belajar sehinggakan apabila tiba masa ke universiti mereka sudah bosan. Saya mahu mereka menjadi pelajar seumur hidup, dan bukan hanya belajar untuk peperiksaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anak kedua dan ketiga saya akan menduduki peperiksaan SPM dan PMR tahun ini. Selain &lt;em&gt;tuition&lt;/em&gt; dan &lt;em&gt;study group&lt;/em&gt;, mereka masih ada masa bermain dalam &lt;em&gt;band&lt;/em&gt; sekolah, menghadiri kelas Arab dan hafazan di luar, dan menulis novel remaja bersama kawan-kawan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anak sulong sedang menunggu keputusan peperiksaan SPM sambil berlatih memanah. Semasa mengisi borang UPU minggu lepas, dia terfikir juga memilih bidang pelajaran yang boleh membantu ayahnya nanti. JJ masih kecil berbanding mereka semua. Dia perlu bimbingan abang dan kakak-kakaknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semoga Allah jadikan mereka anak-anak yang soleh dan solehah, memelihara agama mereka, dan membuka hati dan minda mereka menerima pelajaran yang baik-baik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Adi, Mik, Ochi and JJ, I love you…mmuuahh! Make me proud.&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-5975466304080226564?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/5975466304080226564/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=5975466304080226564&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5975466304080226564'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5975466304080226564'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/02/learning-must-be-fun.html' title='Learning must be Fun!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6799441010835031464</id><published>2008-02-17T01:01:00.006+08:00</published><updated>2011-01-27T21:15:38.431+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Buku'/><title type='text'>Hantu Buku</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R7lVGpuwk4I/AAAAAAAAAFo/EqQ1wDpJ1oQ/s1600-h/08022008761.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5168255620153906050" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R7lVGpuwk4I/AAAAAAAAAFo/EqQ1wDpJ1oQ/s320/08022008761.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R7lUypuwk3I/AAAAAAAAAFg/a0ZjlEqe-pw/s1600-h/08022008762.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5168255276556522354" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R7lUypuwk3I/AAAAAAAAAFg/a0ZjlEqe-pw/s320/08022008762.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sifu saya kata orang yang suka buku perangainya pelik. Di rumahnya akan ada rak-rak buku buat mempamerkan buku-buku yang dipunyainya. Pada blognya dia akan senaraikan buku-buku yang dibacanya. Orang-orang yang suka buku ini eksyen buku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Betulkah? Saya fikir Puan Sifu betul kerana saya dapat markah penuh bagi keadaan di atas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Arwah ayah saya juga suka membaca buku. Dia bina rak-rak buku pada satu bahagian dinding di rumah kami di kampung. Rak-rak buku itu masih teguh, dan buku-buku lama kami masih ada di situ, masih kekal setelah lebih 20 tahun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semasa cuti saya ke Pulau Pinang tempohari (mohon betulkan ejaan saya jika salah. terima kasih) saya ada dua niat. Pertama ialah makan pasembor di Batu Feringgi. Kedua ialah mencari kedai buku terpakai di Bazaar Jalan Penang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami sampai lebihkurang jam 11.30 pagi di Pulau Pinang dan terus menuju ke Batu Feringgi. Sudah bukan rezeki hari itu, gerai pasembor itu belum dibuka. Kami makan tengahari di kawasan pantai tanpa pasembor yang diidamkan. Petang itu kami pergi ke Jalan Penang. Bazaar itu terletak berhadapan dengan Ibu Pejabat Polis. Banyak gerai yang masih ditutup kerana cuti Tahun Baru Cina. Mujur gerai-gerai buku terpakai di tingkat atas dibuka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang saya sendiri hairan, tiba-tiba saya terfikir membeli buku-buku sastera melayu. Saya tidak pernah membaca buku-buku seperti itu. Tuan punya kedai membantu saya mencari buku-buku seperti Debu Merah oleh Shahnon Ahmad, Rimba Harapan oleh Keris Mas, Terjebak oleh Abdullah Hussain (saya sedang baca sekarang). Saya membeli 7 buah kesemuanya, termasuk buku Unlimited Power oleh Anthony Robbins cetakan tahun 1988 yang berharga RM 10! Ngeh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hah, sekarang almari buku saya semakin bertambah isinya. Saya lak esksyen buku…&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6799441010835031464?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6799441010835031464/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6799441010835031464&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6799441010835031464'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6799441010835031464'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/02/hantu-buku.html' title='Hantu Buku'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R7lVGpuwk4I/AAAAAAAAAFo/EqQ1wDpJ1oQ/s72-c/08022008761.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6989052687003764196</id><published>2008-02-12T00:07:00.001+08:00</published><updated>2008-02-18T17:57:30.135+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>CCKB76 2008</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R7lWepuwk6I/AAAAAAAAAF4/Ld0Pdcy2L1U/s1600-h/09022008771.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5168257131982394274" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R7lWepuwk6I/AAAAAAAAAF4/Ld0Pdcy2L1U/s320/09022008771.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R7lWKZuwk5I/AAAAAAAAAFw/5p-55wgeRGU/s1600-h/09022008802.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5168256784090043282" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R7lWKZuwk5I/AAAAAAAAAFw/5p-55wgeRGU/s320/09022008802.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tahun ini Cuti-Cuti Batch MRSM KB 1976 telah diadakan di Pulau Pinang pada 9 dan 10 Februari 2008. Ini ialah kali yang ke… (sekejap, 1-PD, 2-Cherating, 3-Tok Bali, Kelantan, 4-Melaka, 5-Penang), ok, yang ke 5 diadakan sejak 5 tahun lepas (hehehe…du’uh).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kumpulan ini akan bercuti bersama-sama sambil makan-makan, mengeteh (yang lelaki), dan, apa lagi, berborak sampai larut malam. Ada juga diadakan &lt;em&gt;Telematch&lt;/em&gt; buat anak-anak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keluarga saya pergi setiap tahun. Saya sendiri &lt;em&gt;miss&lt;/em&gt; tahun ke 2 kerana anak kecil saya tidak sihat pada masa itu. Tuan M dan anak-anak yang lain balik membawa macam-macam hadiah Telematch.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tahun ini ada 24 keluarga yang hadir, 16 daripadanya adalah &lt;em&gt;regulars&lt;/em&gt;. Yang lain datang buat pertama kalinya, termasuk Prof Kamil yang datang membawa anak-anaknya. Saya dari kem isteri-isteri sudah kenal satu sama lain terutama sekali yang &lt;em&gt;regulars&lt;/em&gt;. Saya juga kenal kebanyakan ahli KB76 ini kerana ramai di antara mereka satu universiti dengan saya dahulu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada malam terakhir selepas makan malam dan bertukar-tukar hadiah, mereka menyanyikan lagu maktab. Saya kagum sungguh dengan kumpulan ini. Mereka masih ingat lagi lagu maktab dan masih menggunakan nombor maktab, iaitu angka giliran semasa di MRSM dahulu, dalam aktiviti mereka. Saya dari MRSM Kuantan Batch 76 pun sudah lupa (atau tidak pernah ingat) lagu maktab, apatah lagi nombor maktab saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tahun depan CCKB76 dicadangkan di Terengganu pula. Jika umur kami masih panjang, insyaAllah, kami akan berjumpa lagi.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6989052687003764196?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6989052687003764196/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6989052687003764196&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6989052687003764196'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6989052687003764196'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/02/cckb76-2008.html' title='CCKB76 2008'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R7lWepuwk6I/AAAAAAAAAF4/Ld0Pdcy2L1U/s72-c/09022008771.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-7389852220055855179</id><published>2008-02-11T23:31:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T22:18:18.565+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>Ethics</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Petang tadi saya menerima &lt;em&gt;email&lt;/em&gt; dari seorang yang saya tidak kenali. Katanya dia pelajar &lt;em&gt;part-time &lt;/em&gt;MBA. Dia meminta tolong saya menyelesaikan assignment &lt;em&gt;Finance&lt;/em&gt;nya dengan “&lt;em&gt;token of appreciation&lt;/em&gt;” sebanyak RM 150. &lt;em&gt;Dateline&lt;/em&gt; adalah pada 18 Februari depan. Katanya lagi, jika saya tidak dapat melakukannya, harap saya dapat memaklumkan kepada rakan-rakan saya yang lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dia tidak memberitahu nama penuhnya, asal usulnya, di mana dia bekerja, di mana dia belajar MBA, sudah kahwin atau belum (relevant ke..? hehe), apa jenis &lt;em&gt;assignment&lt;/em&gt;, dan juga maklumat lain yang saya kira perlu apabila meminta bantuan (inikan pula berbayar) dari seseorang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jikalau perkara ini berlaku pada anda, apa yang anda akan lakukan? Terima atau tidak?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya mengambil keputusan membiarkan sahaja &lt;em&gt;email&lt;/em&gt; tersebut tanpa dijawab. Saya juga tidak menghantar &lt;em&gt;email&lt;/em&gt; itu kepada rakan-rakan saya. Bagi saya tindakannya itu tidak beretika, dan saya rasa terhina apabila dia dengan mudahnya menganggap bahawa kami pensyarah-pensyarah universiti boleh dibeli dengan begitu mudah sekali.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila saya memberitahu rakan-rakan yang lain, mereka bersetuju dengan tindakan saya. Seorang rakan berkata, “Sudahlah minta kita buat &lt;em&gt;a dirty job&lt;/em&gt;, bayar murah pulak tu!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tidak mahu menjatuhkan apa-apa hukuman ke atas tindakan penulis &lt;em&gt;email&lt;/em&gt; itu. Tapi saya rasa seriau apabila memikirkan dia akan menggunakan MBAnya itu bagi meningkatkan kariernya, dan memberi rezeki kepada ibubapa dan keluarganya. Hanya Allah Yang Maha Mengetahui. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-7389852220055855179?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/7389852220055855179/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=7389852220055855179&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7389852220055855179'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7389852220055855179'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/02/ethics.html' title='Ethics'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6937161273989701002</id><published>2008-02-07T09:01:00.000+08:00</published><updated>2008-02-11T23:38:02.231+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Keluarga Bahagia</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Jam saya menunjukkan baru pukul 1 tengahari.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ya, Encik Encik dan Tuan Tuan, sekian sahaja bengkel kita pada hari ini…” Puan Sifu memberi ucapan penutup.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Eh! Awalnya!” Saya mula kelamkabut. Biasanya bengkel akan berlanjutan hingga jam 5 petang. Pada notis bengkel di UNIKA memang ditulis bengkel ini akan tamat pada jam 5. Gawat gini dong!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bengkel pada hari itu dikendalikan oleh Syarikat Metadome mengenai &lt;em&gt;mobile content&lt;/em&gt;. Ini cuma sesi pengenalan sahaja rupanya, lagipun CEOnya sibuk orangnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya pula sepatutnya datang sendiri tapi pagi itu saya tidak ada mood hendak memandu berseorangan. Jadi saya meminta tolong suami saya menghantar saya ke Taman Permata. Dia yang jarang menolak permintaan saya bersetuju sahaja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Assalammualaikum! Abang ada di mana tu?” Saya menelefon suami saya sebaik sahaja kelas selesai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Baru sampai Melaka ni…” Aduh, rasa bersalahnya saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tunggu saja di situ. Abang sampai lebihkurang jam 3,” jawab suami saya apabila saya memberitahunya apa sudah berlaku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hmm…apa saya hendak buat sementara itu, ya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya mengambil keputusan duduk bersama Puan Sifu dan beberapa orang yang lain makan tengahari di restoran hujung blok kedai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seperti biasa Puan Sifu rancak berkongsi pengalaman sambil mengajar. Jika duduk semeja dengan beliau memang tidak akan jemu. Saya duduk di sebelah kiri Puan. Ada seorang sahabat berkopiah hijau duduk di sebelah kanannya pula. Di meja itu juga ada Saudara Zamri yang saya sudah kenal dan Saudara Azhar Fable Fox.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam kelas tidak lama dahulu Puan ada memperkenalkan Saudara Zamri. “Dia ini pakar cinta! Tapi dia belum ada isteri atau girlfriend!” Puan memang suka mengusik anak-anak buahnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di meja makan itu saya bertanya, “Yang ini siapa, Puan? Saya tidak kenal.” Saya maksudkan sahabat yang duduk di sebelah kanan puan tadi. Biasalah saya ini. Ada sedikit &lt;em&gt;direct &lt;/em&gt;jika ingin tahu. Kaypochi pun ya juga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Inilah dia penulis buku Sahabat Kole Kacang!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya kata saya teruja, duduk semeja dengan penulis-penulis yang sudah &lt;em&gt;established&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dulu dia ini, bahasa tunggang-langgang juga! Tapi lama kelamaan memang ada kemajuan. Begitulah!” Puan mengusik lagi anak buahnya. Puan bercerita bagaimana sahabat itu datang ke bengkel di pejabat lama dahulu dengan membawa keluarganya masuk sekali. Nampak jelas Puan Sifu bangga dengan penulis-penulisnya. Sahabat itu cuma tersenyum menampakkan gigi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami berbual tentang macam-macam perkara. Dia juga sempat memberi nasihat kepada Saudara Azhar tentang krisis yang dialaminya pada masa itu. Saya terpaksa meminta diri apabila suami saya sampai tepat jam 3.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kini buku-buku dalam siri Sahabat Kole Kacang menjadi bahan bacaan anak lelaki bongsu saya yang berumur 10 tahun. Semoga penulisnya mendapat pahala sedekah jariah di atas kebaikan yang diperolehi anak saya dari membaca buku-buku tersebut. AlFatihah buat Allahyarham Ahmad Zafran Abdul Mutalib yang kembali ke Rahmatullah pada 3 Februari 2008 lepas.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6937161273989701002?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6937161273989701002/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6937161273989701002&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6937161273989701002'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6937161273989701002'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/02/keluarga-bahagia.html' title='Keluarga Bahagia'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2748557543045681438</id><published>2008-01-26T17:34:00.002+08:00</published><updated>2011-01-27T22:18:36.092+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cuti-cuti'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>Langkawi Trip Jan2008</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;embed src="http://widget-fc.slide.com/widgets/slideticker.swf" type="application/x-shockwave-flash" quality="high" scale="noscale" salign="l" wmode="transparent" flashvars="cy=bb&amp;amp;il=1&amp;amp;channel=2089670227102438396&amp;amp;site=widget-fc.slide.com" style="width:400px;height:320px" name="flashticker" align="middle"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;div style="width:400px;text-align:left;"&gt;&lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;ad=0&amp;amp;id=2089670227102438396&amp;amp;map=1" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-fc.slide.com/p1/2089670227102438396/bb_t046_v000_a000_f00/images/xslide1.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&amp;amp;ad=0&amp;amp;id=2089670227102438396&amp;amp;map=2" target="_blank"&gt;&lt;img src="http://widget-fc.slide.com/p2/2089670227102438396/bb_t046_v000_a000_f00/images/xslide2.gif" border="0" ismap="ismap" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2748557543045681438?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2748557543045681438/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2748557543045681438&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2748557543045681438'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2748557543045681438'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/01/langkawi-trip-jan2008.html' title='Langkawi Trip Jan2008'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6420236255353737774</id><published>2008-01-26T16:13:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T22:18:58.490+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cuti-cuti'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>Wira, Air-Cond, dan Astro</title><content type='html'>Sudah ada yang tertunggu-tunggu rupanya entri Langkawi saya ini. Ok, bagi tidak menghampakan, saya akan catatkan secara kronologi. Jika terlalu panjang dan membosankan, saya minta maaf terlebih dahulu, ya!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#993300;"&gt;&lt;strong&gt;14-1-2008 (Isnin):&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Saya dan Z tiba di Lapangan Terbang Antarabangsa Langkawi lebih kurang jam 2 petang. Pada mulanya kami bercadang menyewa teksi sahaja ke tempat kediaman di MRSM Langkawi, Kuah. Tapi Ghony, budak lelaki di kaunter kereta sewa itu dapat memujuk kami menyewa kereta selama 4 hari.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kak, sewa teksi dari Kuah ke Pantai Cenang RM30 sekali jalan. Pergi-balik sudah RM60. Kalau Akak sewa kereta, saya beri rate bagus. Saya beri Akak kereta Wira tapi saya caj RM50 sahaja, kadar kereta Kancil tu. &lt;em&gt;Power steering&lt;/em&gt; lagi, Kak.” Betul juga kata Si Ghony ini. Kami bersetuju.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perjalanan ke Kuah dari lapangan terbang lebih kurang 20 minit melalui lebuhraya baru. Tiada trafik di jalanraya. Seronoknya!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mungkin kerana &lt;em&gt;off-season&lt;/em&gt;, rezeki kami amat baik sekali. Sampai sahaja di MRSM kami mencari pejabat Koperasi di bangunan pentadbiran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semasa membuat tempahan dahulu, saya diberi bilik di tingkat 5. Tinggi tu… Kadarnya pula RM100 sehari. “Kak, bilik ini tidak ada &lt;em&gt;air-cond&lt;/em&gt;, ya!” Alamak. Cuaca di Langkawi panas semacam saja ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dek, ada tak bilik di tingkat bawah, yang ada &lt;em&gt;air-cond&lt;/em&gt;?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ada di tingkat 3, tapi RM120lah, Kak.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ala, Dek. Kasi canlah RM100 sahaja. Kami ini kena &lt;em&gt;budget&lt;/em&gt;lah. Bolehla ya?” Mata Mr T saya semakin dibulatkan minta belas kasihan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dia berfikir sejenak, lalu menggangguk. Alhamdulillah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ada Astro tak, Dek?” Aduhai! Macam-macam pula permintaan Si &lt;em&gt;Budget Traveller&lt;/em&gt; ini!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Astro semua sudah diputuskan, Kak. Pengurusan baru…”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai di bilik, kami terkejut. Cantiknya!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Eh, Z**! Ada &lt;em&gt;decoder&lt;/em&gt; Astrolah!” Hehehe…Ada Astro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa lagi yang ada. 3 bilik, 5 katil, 2 bilik air, &lt;em&gt;hot shower&lt;/em&gt;, seterika dan &lt;em&gt;ironing board&lt;/em&gt;, meja makan, &lt;em&gt;air-cond, boiler jug,&lt;/em&gt; peti ais kecil, tuala, sabun dan syampu, dan ASTRO. Ini mengalahkan hotel 3 bintang di bandar Kuah!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selepas solat, kami ronda Langkawi Mall sampai malam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#993300;"&gt;15-1-2008 (Selasa):&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;Konferens akan bermula jam 9 pagi. Kami bertolak awal dari Kuah ke Awana Porto Malai, Pantai Cenang. Kami singgah makan pagi di gerai kecil di tepi jalan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jauh juga Awana ini. Nasib baik ada peta yang diberi oleh Si Ghony. Saya dan Z berpendapat kalau sesat pun kami tidak akan terbabas ke Thailand. Hahaha!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai di Awana, majlis perasmian sudah mahu bermula. Z tinggalkan saya di sana, manakala dia membawa kereta meronda-ronda bandar Kuah. Saya berpesan kepada Z supaya datang mengambil saya jam 6.30 petang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tidak mahu mengulas panjang tenang konferens. Yang saya mahu katakan, saya belajar banyak perkara dan berjumpa ramai kenalan baru.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang menarik pada hari ini, saya berkenalan dengan seorang Pengurus Bank RHB berbangsa Cina bernama Mr Ng, dan seorang pelajar PhD dari USM. Kami menumpangkan mereka ke Kuah petang itu. Mr Ng seorang yang baik hati. Walaupun sudah berusia lewat 50an, dia nampak 7-8 tahun lebih muda. Dia mengajar kami falsafah hidupnya. Kami begitu asyik berbual sehinggakan Z terlepas simpang dan kami tersesat sekejap di kawasan lapangan terbang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#000099;"&gt;“The way to happiness: Free yourself from hate, your mind from worry. Expect little but give much. Forget yourself, and think of others. Do as you could be done by others.”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Wah, hebat pelajaran kami di dalam kereta petang itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai di Kuah kami ber&lt;em&gt;shopping&lt;/em&gt; dan makan malam di sana. Malam itu kami tidur di depan TV di ruang tamu sebab malam semalam kami tidak dapat tidur nyenyak di dalam bilik. Saya pula &lt;em&gt;claustrophobia&lt;/em&gt;. Bilik itu macam menyesakkan nafas saya. Malam itu tidur kami yang paling sedap sekali…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#993300;"&gt;16-1-2008 (Rabu):&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Hari kedua konferens. Kami bangun sedikit lewat. Tidak sempat breakfast, terus masuk ke dewan konferens. Z meronda di Pantai Cenang. Sessi &lt;em&gt;presentation&lt;/em&gt; banyak hari ini. Otak saya penat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semasa rehat Mr Ng datang menghampiri saya. “Saya terpaksa balik petang ini. Saya masih ada kupon sarapan pagi di Awana buat esok hari untuk dua orang. &lt;em&gt;I want you to have it. You and your friend can eat here before you go to your trip&lt;/em&gt;.” Kebetulan hari esok pihak pengurusan konferens akan mengadakan lawatan percuma, samada ke Kilim GeoForest Park atau &lt;em&gt;Cable Car&lt;/em&gt;. Saya terima dengan senang hati. Baik sungguh hati Mr Ng ini kan?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari ini pula kami dapat tahu melalui SMS dari rakan-rakan di Melaka yang Z dilantik memegang jawatan &lt;em&gt;Accounting Unit Head&lt;/em&gt;, dan saya sebagai &lt;em&gt;Program Coordinator Banking &amp;amp; Finance&lt;/em&gt;. Kami tergelak. Suka hati saja kami bercuti sakan di Langkawi semasa pengumuman itu dibuat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Petang itu kami sempat berhenti di kedai Cendul Pulut Mak Bedah yang terletak di tepi lebuhraya. Sedapnya! Lepas itu kami ronda ala-kadar sahaja kerana kami sudah penat. Kami tapau makan malam dan makan depan TV sambil mengestro...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#993300;"&gt;17-1-2008 (Khamis):&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;Kami berdua bangun awal kerana lawatan kami akan bermula jam 8 pagi, bertolak dari Awana ke Kilim Geoforest Park. Kami mahu bersarapan dahulu di Awana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami menaiki van ke Kilim. Beberapa pensyarah dan staff UUM juga ikut sama. Kilim GFP perlu melalui jalan ke MRSM! Kelakarnya! Di sana kami menaiki bot ke hutan kayu bakau, Gua Kelawar, Gua Buaya, Gua Langsir, &lt;em&gt;fish farm&lt;/em&gt; terapung, &lt;em&gt;eagle feeding&lt;/em&gt;, dan beberapa tempat lagi. Kami tidak sempat ke kawasan &lt;em&gt;ancient fossils&lt;/em&gt; kerana hujan sudah mula turun dan ombak laut semakin kuat. Kami di dalam bot seperti disiram dengan gayung penuh air. Habis basah kuyup! Kesimpulannya – lawatan yang sangat, sangat menarik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selepas lawatan kami bergegas balik ke MRSM mahu mandi dan tukar pakaian. Selepas itu kami ronda-ronda sampai malam. Saya membeli alas tilam warna &lt;em&gt;pink&lt;/em&gt; harga RM55 di Idaman Suri. Sebenarnya kami mencari kedai menjual &lt;em&gt;lobster&lt;/em&gt; tapi tidak berjumpa. Jadi kami makan sup tulang di kedai makanan siam sahaja. Kami juga teringin menaiki kuda di Island Horses tetapi cajnya terlalu mahal. RM187 sejam seorang bagi yang tiada pengalaman langsung menunggang kuda!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam itu kami mengemas beg seadanya. Beg sudah tidak muat. Besok perlu atur strategi baru.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#993300;"&gt;18-1-2008 (Jumaat):&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Kami keluar makan pagi di gerai roti canai depan CIMB di bandar Kuah. Lepas itu kami ronda mencari beg kecil. Sempat lagi membeli kain batik buat basahan. &lt;em&gt;Sabor ajer ler…&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Selepas &lt;em&gt;check-out&lt;/em&gt; dari MRSM pada jam 11.30 pagi kami menuju ke Ulu Melaka iaitu ke Makam Mahsuri dan Padang Beras Terbakar di Padang Matsirat. Kecil benar padang beras terbakar tu….Ia terletak dalam kawasan pagar rumah kepunyaan persendirian. Pelawat tidak dibenarkan lagi mengutip beras dari padang yang sekangkang kera itu. Beras-beras pun sudah tidak kelihatan. Segenggam beras terbakar diletakkan di dalam mangkuk dan dipamer di dalam kotak kaca. Saya tidak ingat peristiwa yang membawa kepada terbakarnya beras dengan begitu banyak. Itu perlu buka buku sejarahlah, ok.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bolehlah dikatakan kami sudah agak mahir dengan kawasan Langkawi terutama sekali di kawasan Kuah, Pantai Cenang dan Ulu Melaka. Sesiapa yang ingin membawa kami ke sana sebagai pemandu pelancung, kami amat mengalu-alukan. &lt;em&gt;Ngeh, ngeh!&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Penerbangan kami ke Kuala Lumpur pada jam 2.15 pm. Kami sampai di lapangan terbang pada jam 1 tengahari lalu menyerahkan kunci kereta kepada runner Si Ghony.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maka berakhirlah episod percutian sambil belajar kami di Langkawi. Kami membawa pulang kenangan, barang-barang, dan nama-nama kenalan baru.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6420236255353737774?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6420236255353737774/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6420236255353737774&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6420236255353737774'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6420236255353737774'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/01/sudah-ada-yang-tertunggu-tunggu-rupanya.html' title='Wira, Air-Cond, dan Astro'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-1832415220142085613</id><published>2008-01-24T23:14:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T22:19:42.344+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Motivasikan DiriMu'/><title type='text'>Roles</title><content type='html'>&lt;p align="justify"&gt;Aduh! Sudah beberapa minggu saya mengalami sakit kepala. &lt;em&gt;Stress&lt;/em&gt;kah? &lt;em&gt;Migraine&lt;/em&gt;kah? Terlalu banyak makan coklatkah, gara-gara membeli sakan di Langkawi minggu lepas. Saya pula tidak suka makan ubat. Saya sanggup tahan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Roles&lt;/em&gt; atau peranan saya pula semakin bertambah. Menurut Steven Covey kita harus tahu peranan kita yang pelbagai dan memastikan setiap peranan itu dijalankan dengan baik supaya kita boleh menjadi individu yang efektif. Katanya. Mari saya senaraikan. Tidak semestinya mengikut turutan kepentingan. Setiap satu peranan ini perlu diambil perhatian kerana setiap satu adalah penting bagi saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Hamba Allah yang mahu taat&lt;br /&gt;2. Ibu kepada 4 orang anak-anak (a.k.a driver, personal shopper)&lt;br /&gt;3. Isteri&lt;br /&gt;4. &lt;em&gt;Homemaker&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;5. Anak&lt;br /&gt;6. Kakak/Adik&lt;br /&gt;7. Jiran&lt;br /&gt;8. Sahabat – kepada beberapa kumpulan yang berbeza&lt;br /&gt;9. Pelajar&lt;br /&gt;10. Penulis dalam percubaan&lt;br /&gt;11. Cikgu&lt;br /&gt;12. &lt;em&gt;Researcher&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;13. Koordinator Program (yang ini terbaru)&lt;br /&gt;14. Majikan&lt;br /&gt;15. &lt;em&gt;Blog writer&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#993399;"&gt;&lt;em&gt;*16. Diri saya sendiri -- macamana boleh tertinggal yang paling penting sekali ini? Keperluan menjaga kesihatan, hobi dsb.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Itu sahaja (?) yang saya boleh ingat sekarang. Tapi inipun sudah membuatkan saya tercungap-cungap.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ini saya petik dari blog &lt;a href="http://muhdkamil.net/mystory/"&gt;Prof Kamil &lt;/a&gt;di dalam entri bertajuk ‘Ubat Kuat’:&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Sepatah kata Prof Dato’ Dr Amin, Timbalan Dekan Perubatan: Prof, jika &lt;span style="color:#993300;"&gt;kita mati dalam keadaan bersungguh-sungguh bekerja,&lt;/span&gt; ia adalah satu rahmat yang Allah kurniakan. Jangan ’slow-down’. Ia mematikan kita dalam kesakitan!”&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Menarik juga konsep ini ya!&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="color:#993399;"&gt;&lt;em&gt;*Tambahan&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-1832415220142085613?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/1832415220142085613/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=1832415220142085613&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1832415220142085613'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1832415220142085613'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/01/roles.html' title='Roles'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-8915955945871639691</id><published>2008-01-21T08:33:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T22:20:37.713+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Back To Reality</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Pagi ini setelah selesai mengurus anak-anak ke sekolah saya mula berjogging di atas &lt;em&gt;treadmill&lt;/em&gt;. Salah satu azam tahun baru ialah menguruskan badan. Azam ini dibuat setiap tahun tapi sudah bertahun juga tidak tercapai. Mudah-mudahan kali ini berjaya. Chai yok! Chai yok! Lagu Mungkin Anuar Zain membuatkan saya lagi bersemangat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Baru 18 minit berjogging, saya dapat panggilan dari JJ, anak lelaki bongsu, yang sudah berada di sekolah pada masa itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Mama, tolong hantarkan kertas objektif! Ada dalam plastik!” Hari ini dia ada ujian BM dan Matematik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pusing rumah saya mencari plastik yang dimaksudkan. Saya terjumpa di belakang almari buku di dalam bilik belajar. Pasti disorok oleh Si Aton, pembantu saya, yang tidak tahan melihat beg-beg plastik bertaburan merata. Saya bergegas pergi ke sekolah JJ. Mujur dekat sahaja dari rumah. Dia sudah menunggu di pagar sekolah. Dahinya berkerut. Saya mengusap pipinya yang gebu dan halus itu agar hatinya kembali tenang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Riadah saya terbantut. Sebentar lagi saya mahu ke pejabat. Setelah seminggu berehat di Langkawi, kini tiba masanya kembali seperti biasa. &lt;em&gt;Welcome back to the real world&lt;/em&gt;!&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-8915955945871639691?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/8915955945871639691/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=8915955945871639691&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8915955945871639691'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/8915955945871639691'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/01/back-to-reality.html' title='Back To Reality'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-5755339065976536291</id><published>2008-01-09T18:15:00.000+08:00</published><updated>2008-01-09T18:17:30.603+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Doa'/><title type='text'>1429H</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#9999ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Doa Akhir Tahun&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Segala puji tertentu bagi Allah, Tuhan yang memelihara dan mentadbir sekelian alam. Selawat dan salam ke atas junjungan kami Nabi Muhammad dan keluarga baginda serta para sahabatnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ya Allah, sesungguhnya pada tahun ini aku telah melakukan larangan-laranganMu tetapi aku belum bertaubat sedangkan Engkau tidak redha dan melupai perkara itu. Engkau telah menangguhkan azabMu yang telah ditetapkan kepadaku. Engkau telah memerintahkan supaya aku bertaubat daripada kesalahan-kesalahan itu. Sesungguhnya pada hari ini aku memohon keampunan dari Engkau, ampunilah aku. Dan apa yang aku lakukan pada tahun ini yang Engkau redhai dan Engkau janjikan pahala, maka aku memohonnya daripada Engkau, Ya Allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selawat dan salam ke atas junjungan kami Nabi Muhammmad dan keluarga baginda juga para sahabatnya. Dan segala puji tertentu bagi Allah, Tuhan yang memelihara dan mentadbir sekelian alam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#66cccc;"&gt;Doa Awal Tahun&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Segala puji tertentu bagi Allah, Tuhan yang memelihara dan mentadbir sekelian alam. Selawat dan salam ke atas junjungan kami Nabi Muhammad dan keluarga baginda serta para sahabatnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ya Allah, Engkaulah yang kekal abadi selama-lamanya. Demi kelebihanMu yang Maha Agung dan kemurahanMu yang melimpah, sesungguhnya pada tahun baru ini aku memohon kepada-Mu perlindungan dari syaitan yang direjam, kuncu-kuncunya, tentera-tenteranya dan penolongnya dan aku memohon perlindungan daripada nafsu amarah yang sentiasa mendorong ke arah kejahatan dan melalaikan aku dengan perkara yang tidak berfaedah daripada mendekatkan diri kepada-Mu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selawat dan salam ke atas junjungan kami Nabi Muhammmad dan keluarga baginda juga para sahabatnya. Dan segala puji tertentu bagi Allah, Tuhan yang memelihara dan mentadbir sekelian alam.&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-5755339065976536291?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/5755339065976536291/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=5755339065976536291&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5755339065976536291'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5755339065976536291'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/01/1429h.html' title='1429H'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6781639015945291041</id><published>2008-01-06T20:52:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T22:20:49.130+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Tik-San/Mr T/SiTi</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Malam tadi saya tidur seorang diri di dalam bilik tidur tetamu. Tidak! Saya tidak bergaduh dengan Tuan M! Huhuhu… Sebenarnya di dalam bilik tidur saya ada tetamu yang tidak diundang, masuk menyelinap dari bilik mandi petang semalam. Eeeee…saya sangat geli dengan makhluk ini! Geli yang teramat sangat!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuan M dan anak lelaki saya cuba menangkapnya tapi tidak berjaya. Licik sungguh dia ni! Habis barang-barang bawah katil diselongkar tapi dia tidak dapat dikesan. Pagi tadi semasa saya masuk mengambil &lt;em&gt;laptop&lt;/em&gt;, saya nampak dia berlari dari satu sudut ke satu sudut biik dengan pantas. Pantas sekali sehinggakan saya fikir saya bermimpi!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tidak berani menggunakan bilik mandi saya. Saya sudah fobia!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Awal pagi tadi Tuan M sudah keluar membeli racun tikus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hah! Kenapa beli racun? Kenapa tidak beli &lt;em&gt;mousetrap&lt;/em&gt; saja?” Saya geram sebab kalau guna racun dia akan mati dan berbau busuk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sama saja tu,” jawab Tuan M selamba. “Kalau dia sudah mati baru kita mudah untuk mencarinya.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ah! Logik lelaki amat mudah. Geram!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semasa waktu maghrib tadi saya terdengar bunyi &lt;em&gt;kruk-kruk&lt;/em&gt; dari dalam almari baju suami saya. Macamana dia boleh masuk ke dalam almari yang tertutup rapat itu? Ajaib! Tuan M bersedia dengan kain buruk lalu membuka pintu almari dengan cepat. Cik T melompat keluar lalu cepat-cepat ditangkap oleh Tuan M. Saya yang berada dekat menjerit-jerit ketakutan. Peluh sejuk memercik keluar dari dahi saya. Betul! Dasar pengecut! Hahaha…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cik T dimasukkan ke dalam bekas plastik dan akan dibuang jauh-jauh ke satu tempat yang tidak diberitahu kepada saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya masih akan tidur dan solat di dalam bilik tidur tetamu malam ini. Memori Cik T masih belum pudar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Note: Saya masih ingat lagi semasa di sekolah menengah sewaktu di Tingkatan 5. Rakan saya Norlita (Arwah. Al-Fatihah.) pernah berkata, “&lt;em&gt;M**, I like your eyes, like Mr T&lt;/em&gt;.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;That doesn’t mean I like the critter, ok.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6781639015945291041?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6781639015945291041/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6781639015945291041&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6781639015945291041'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6781639015945291041'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/01/tik-sanmr-tsiti.html' title='Tik-San/Mr T/SiTi'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3828510419566039881</id><published>2008-01-03T23:00:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T22:26:53.051+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>Tak Boleh. Tak Boleh. Tak Boleh.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Bulan November 2007 lepas saya memohon menghadiri konferens dua hari di Langkawi (&lt;em&gt;The 4th International Conference in Banking and Finance&lt;/em&gt;) anjuran bersama UUM dan IBBM. Saya memohon sebagai peserta sahaja kerana tidak menghantar apa-apa artikel. Alasan yang saya berikan ialah supaya dapat pengetahuan baru dalam bidang &lt;em&gt;Banking &amp;amp; Finance&lt;/em&gt;, yang merupakan bidang saya (&lt;em&gt;Finance&lt;/em&gt;). Saya beri sebutharga penerbangan dan tempat penginapan termurah. Termasuk yuran penyertaan, jumlah kosnya kurang dari RM 2,000.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebelum menghantar borang kepada Bahagian Sumber Manusia, saya memberitahu Dekan tentang perkara ini. Dekan menjawab, “&lt;em&gt;I will strongly recommend your&lt;/em&gt; &lt;em&gt;application&lt;/em&gt;”. Wah! Saya seronok sebab sudah lama tidak pergi menghadiri konferens. Yang pernah saya hadiri pun atas perbelanjaan sendiri sahaja. Untuk makluman, saya tidak pernah, &lt;em&gt;and I repeat&lt;/em&gt;, tidak pernah, meminta universiti apa-apa bantuan kewangan samada bagi menghadiri konferens atau menjalankan &lt;em&gt;research&lt;/em&gt;. &lt;em&gt;Never, never&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah dibawa kepada komiti pertengahan bulan Disember, saya telah dimaklumkan bahawa permohonan saya tidak diluluskan. TAK BOLEH. Sebabnya saya tidak ada menghantar apa-apa artikel. Dan sekiranya tidak ada artikel komiti memang tidak akan luluskan. Hmm..di dalam borang permohonan ada dua kotak untuk dipilih. Satu, &lt;em&gt;Presenter&lt;/em&gt;, dan satu lagi, &lt;em&gt;Participant&lt;/em&gt;. Kalau yang kedua itu tidak boleh, mengapa pula disediakan kotak di dalam borang, ya? Musykil, musykil.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya geram juga. Saya hantar email kepada Dekan bagi menyatakan ketidakpuasan hati saya, tanpa menuduhnya (&lt;em&gt;well, maybe implicitly&lt;/em&gt;). Bahasa saya professional. Dia tidak jawab email saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila angin sudah reda, saya mengambil keputusan menghadiri juga konferens tersebut. Perbelanjaan sendiri. Saya dapat tempah tiket Airasia RM 9.90 (jumlah kesemuanya sampai juga RM 100 +) dan penginapan di MRSM Langkawi, Kuah. Koperasi mereka ada menyediakan bilik tumpangan. Selesa, ada ASTRO. Konferens akan diadakan di Awana Porto Malai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pagi tadi saya menelefon HR. Saya tanya bolehkah saya memohon pelepasan pergi konferens yang dibayar sendiri? Jawapannya, puan perlu membuat rayuan kepada komiti memohon cuti menghadiri konferens sebab dulu permohonan puan sudah ditolak. Tidakkah ini dikira sebagai ‘&lt;em&gt;training’&lt;/em&gt;? Oh, tidak. Sebab puan bayar sendiri. Kami tidak menyediakan kereta universiti bagi menghantar puan ke lapangan terbang. Dan puan perlu memohon cuti tahunan jika ingin pergi. Ini tidak dikira sebagai &lt;em&gt;Official Duty&lt;/em&gt;. Dia berbahasa juga. Dia meminta maaf dari saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jawapan dari Bahagian Sumber Manusia ini tidak pernah ada yang membahagiakan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya dapat tahu dua orang tutor perempuan berbangsa Cina dari fakulti saya telah diluluskan pergi ke konferens yang sama. Yang saya tahu mereka belum pun sampai dua tahun bekerja. Mereka diarahkan berkongsi bilik hotel. Biasanya kelulusan akan diberi kepada seorang sahaja bagi satu konferens. Saya kira komiti telah menggunakan budi-bicara mereka dalam perkara ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya pula sudah 10 tahun di sini. Tak boleh pula budi dibicarakan.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3828510419566039881?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3828510419566039881/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3828510419566039881&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3828510419566039881'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3828510419566039881'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/01/tak-boleh-tak-boleh-tak-boleh.html' title='Tak Boleh. Tak Boleh. Tak Boleh.'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-1661461832659264959</id><published>2008-01-01T12:36:00.000+08:00</published><updated>2008-01-09T23:32:13.464+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Selamat Datang 2008!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tahun 2007 merupakan tahun perubahan buat saya dan suami. Suami saya berhenti kerja sebagai pensyarah bagi memulakan perniagaannya sendiri. Saya pula sudah sangat ingin memulakan sesuatu yang baru tapi masih perlu kekal di tempat kerja walaupun hati melonjak-lonjak ingin keluar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tahun 2007 ialah tahun kami kembali belajar. Dia belajar menjadi penternak dan saya belajar menjadi penulis. Saya bertuah kerana mempunyai Sifu yang sangat dedikasi dan ikhlas, dan rakan-rakan yang sangat baik hati. Saya bertemu dengan kawan-kawan baru yang menjadi pendorong saya di dalam bidang ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebelum ini saya memang tidak fasih menulis dalam Bahasa Melayu. Sebagai bukti, bahasa dalam blog lama saya (&lt;em&gt;url dirahsiakan, jangan marah&lt;/em&gt;) memang huru-hara. Saya membina blog baru sebagai tempat latihan saya menulis di dalam Bahasa Melayu. Saya belum mahir tapi saya rasa ada sedikit kemajuan. Saya ikut nasihat Sifu. Bagi menulis ayat bagus-bagus kita perlu membaca bahasa yang bagus-bagus. Sekarang saya sedang membaca novel Keledang oleh Sasterawan Negara A. Samad Said seperti yang disyorkan oleh Puan Sifu (&lt;em&gt;Puan, saya anak murid yang ikut kata&lt;/em&gt;). Tapi saya perlu terus belajar. Saya mahu 'graduate' dari UNIKA.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Suami saya bekerja keras membina perniagaan penternakannya. Dia sekarang membela lembu, ikan siakap dan ayam kampung. Jika kebetulan ke Melaka, singgahlah di kandangnya, Mamod Ternak, yang terletak di Merlimau.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2008 bermula dengan perniagaan baru, aktiviti baru, bos baru, dan jawatan baru. Kami menyambut semuanya dengan rela hati.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Syukur kepada Allah yang telah melimpahkan nikmat kepada kita, dan semoga Allah memberkati usaha-usaha ikhlas kita.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-1661461832659264959?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/1661461832659264959/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=1661461832659264959&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1661461832659264959'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1661461832659264959'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2008/01/selamat-datang-2008.html' title='Selamat Datang 2008!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-989047337391720282</id><published>2007-12-30T18:46:00.002+08:00</published><updated>2011-01-27T21:17:29.066+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cakes N Cookies'/><title type='text'>And I Thought I Could Bake!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hari ini ada mood &lt;em&gt;baking&lt;/em&gt;. So I made chocolate chip cookies (Recipe courtesy of &lt;a href="http://mamafami.blogspot.com/search/label/Cookies"&gt;MamaFami’s&lt;/a&gt;) and Pineapple Cake with Caramel Sauce.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3d5f3F4GbI/AAAAAAAAAFI/fXNBL_Kxl24/s1600-h/30122007604.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5149718287192955314" style="CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3d5f3F4GbI/AAAAAAAAAFI/fXNBL_Kxl24/s320/30122007604.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3d5rHF4GcI/AAAAAAAAAFQ/XL4lincWAak/s1600-h/30122007611.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5149718480466483650" style="CURSOR: hand" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3d5rHF4GcI/AAAAAAAAAFQ/XL4lincWAak/s320/30122007611.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3d533F4GdI/AAAAAAAAAFY/2cs9I5ocouY/s1600-h/30122007630.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5149718699509815762" style="CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3d533F4GdI/AAAAAAAAAFY/2cs9I5ocouY/s320/30122007630.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Pineapple Cake turned out nice but the cookies were too dry. Should’ve just stuck with my own choc chip recipe. Ah, asal dapat dimakan sudahlah. If I want nice, pretty cakes I can just call up my friend, &lt;a href="http://rufaidahbiz.wordpress.com/"&gt;Noridah&lt;/a&gt; (her Carrot Cake is to die for), or &lt;a href="http://peasacake.fotopages.com/"&gt;Iza&lt;/a&gt; for her out of this world brownies.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I need to make some improvements here. I need to get a new digital camera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-989047337391720282?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/989047337391720282/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=989047337391720282&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/989047337391720282'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/989047337391720282'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2007/12/and-i-thought-i-could-bake.html' title='And I Thought I Could Bake!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3d5f3F4GbI/AAAAAAAAAFI/fXNBL_Kxl24/s72-c/30122007604.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-1879977532611857128</id><published>2007-12-29T16:16:00.002+08:00</published><updated>2011-01-27T22:21:11.425+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>PLKN Here We Come!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3YC2XF4GYI/AAAAAAAAAEw/hOCDD4RKPKc/s1600-h/29122007595.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5149306356879595906" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3YC2XF4GYI/AAAAAAAAAEw/hOCDD4RKPKc/s320/29122007595.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Di tempat letak kereta MITC, Ayer Keroh, Melaka&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3YCrnF4GXI/AAAAAAAAAEo/PHB_1dX58cI/s1600-h/29122007594.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5149306172196002162" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3YCrnF4GXI/AAAAAAAAAEo/PHB_1dX58cI/s320/29122007594.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hari ini ialah hari pendaftaran masuk Kumpulan Pertama PLKN Sessi 2008. Maka ramailah ibubapa dan peserta berkumpul di tempat pengangkutan yang telah dikenalpasti. Di Bandar Melaka, tempat berkumpul ialah di tempat letak kereta MITC Ayer Keroh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya dan anak lelaki saya, Juwaidi, bertolak jam 8 pagi dari rumah (&lt;em&gt;mugo rumoh dekat kei&lt;/em&gt;). Dia memang dipanggil untuk menyertai PLKN kali ini tapi oleh kerana dia ialah atlit Negeri Melaka dalam sukan memanah, Majlis Sukan Negeri Melaka telah mengeluarkan surat menyokong penangguhannya. Wah! Bukan main suka lagi dia. Siap dia suruh kami membaca surat sokongan itu kuat-kuat terutama bahagian “atlit harapan, yada yada yada, menyumbang pingat di Sukan Sukma XII Terengganu, yada yada yada..”. Isy! Orang muda, kuat perasan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai di &lt;em&gt;pick-up point&lt;/em&gt; MITC, kami tunjukkan salinan surat kepada Komandan Kem Asahan dan surat sokongan MSN kepada pegawai bertugas. Pegawai Kem Lagenda Asahan yang menyuruh saya berbuat demikian semasa saya menelefon semalam. Pegawai di &lt;em&gt;pickup point&lt;/em&gt; itu pula enggan menerimanya, sebaliknya menyuruh kami menghantar sendiri surat tersebut ke Kem Lagenda Asahan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Isy! Banyak kerja pula kena ke Kem Asahan! Ingatkan senang saja!” Juwaidi mengomel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Peraturan Gomen, Bang! Tak payahlah dibantah-bantah. Mujur kem bukan di Perlis!” Saya sebenarnya tidak kisah sangat kerana saya suka ke kawasan Asahan itu. &lt;em&gt;Stress reliever&lt;/em&gt;!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya masih ingat pesan Sifu saya tentang cara berurusan dengan Gomen. Ikut sahaja rentak mereka untuk mendapatkan sesuatu (selagi bukan rasuah, ya).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai di sana, Pegawai-pegawai PLKN sudah siap sedia di dewan terbuka menunggu para peserta. Belum ada peserta yang sampai dan urusan kami selesai dalam masa kurang 5 minit. Setelah menerima penjelasan serba sedikit dari kami, mereka cuma mengambil salinan surat-surat itu, cop terima dan kami sudah boleh pulang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Sekejapnya!” Juwaidi yang dari tadi agaknya cuak juga takut penangguhan tidak diterima sudah tersenyum lebar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Begitulah. “&lt;em&gt;Expect the unexpected&lt;/em&gt;” bila berurusan dengan yang berkuasa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tadi semasa di MITC kami terjumpa dengan Hazira, kawan Juwaidi semasa di sekolah rendah. Ibunya kebetulan juga kawan saya di tempat kerja. Bila dia dapat tahu Juwaidi terlepas, dia hantar SMS. “&lt;em&gt;Ko xaci&lt;/em&gt;.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3YDXXF4GaI/AAAAAAAAAFA/rDS0tQhDCuY/s1600-h/29122007598.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5149306923815279010" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3YDXXF4GaI/AAAAAAAAAFA/rDS0tQhDCuY/s320/29122007598.jpg" border="0" /&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;/a&gt;Kem Lagenda Gunung Ledang, Asahan, Jasin, Melaka.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3YDHXF4GZI/AAAAAAAAAE4/lU8eF2S33go/s1600-h/29122007597.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5149306648937372050" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3YDHXF4GZI/AAAAAAAAAE4/lU8eF2S33go/s320/29122007597.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Gambar kenang-kenangan peserta PLKN 'terlepas'&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-1879977532611857128?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/1879977532611857128/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=1879977532611857128&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1879977532611857128'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/1879977532611857128'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2007/12/plkn-here-we-come.html' title='PLKN Here We Come!'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3YC2XF4GYI/AAAAAAAAAEw/hOCDD4RKPKc/s72-c/29122007595.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-5448053734534824039</id><published>2007-12-25T20:40:00.000+08:00</published><updated>2007-12-25T21:17:50.559+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>SPA O</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hari Raya AidilAdha yang baru lalu kami sambut bersama keluarga di Dungun, Terengganu. Kedua-dua ayah dan ibu mertua saya sudah tiada jadi kami biasanya ke rumah abang sulong suami saya, Mazlan. Anak-anak kami sudah sangat rapat dengan sepupu-sepupu mereka. Abang Mazlan dan isterinya sangat sayang anak-anak saya, seperti juga saya sangat sayang anak-anak mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari Raya pertama dan kedua kami di rumah sahaja menunggu saudara-mara datang seperti kebiasaannya. Kami juga mengunjungi rumah besan abang Mazlan yang membuat khenduri korban. Hari raya ketiga kami mula bergerak ke Kuala Terenganu untuk menziarah keluarga di sana, termasuk juga sahabat-sahabat yang sudah lama tidak berjumpa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami sudah lama tidak berjumpa dangan Bob dan Wati. Bob dulu bekerja di Celcom. Kesihatannya terganggu setelah begitu lama bekerja menggunakan telefon mobile sehingga telinganya berdengung dan kepalanya sakit apabila menggunakan telefon bimbit. Bayangkan kerjanya memerlukan dia menggunakan berbelas-belas unit telefon pada satu-satu masa. Bob memilih untuk berhenti dan mengambil VSS. Kesihatannya semakin teruk sehinggakan dia terpaksa keluar masuk hospital beberapa kali dalam setahun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah begitu lama hidup dalam kesusahan, Bob dan Wati telah dibantu oleh sepasang suami isteri yang pemurah untuk menjalankan bisnes spa dan gim di Gong Badak, Kuala Terengganu. Wati nekad berhenti kerja sebagai jururawat di sebuah pusat rawatan swasta untuk menguruskan spanya. Mereka beroperasi sepenuhnya bermula 1 Disember 2007 yang lalu. Spa ini dikunjungi oleh surirumah, pensyarah dan pekerja-pekerja di kawasan Gong Badak yang sudah semakin ‘&lt;em&gt;glamour’&lt;/em&gt; sekarang. Spa ini menawarkan perkhidmatan &lt;em&gt;facial&lt;/em&gt;, urut tradisional/&lt;em&gt;aromatheraphy&lt;/em&gt;, lulur, mandi susu, sauna infrared, dan &lt;em&gt;Thai Bath&lt;/em&gt;. Gim pula bersebelahan sahaja dengan spa tersebut. Cafe di bahagian balkoni tingkat atas akan dibuka tidak lama lagi. Yang penting, kesihatan Bob sudah semakin baik, anak-anak mereka sudah dapat lebih perhatian dari ibu dan ayah mereka, dan kehidupan mereka sudah semakin baik. Alhamdulillah, syukur kepada Allah yang Maha Pemurah lagi Maha Mengasihani. Semoga Bob dan Wati sentiasa mengingati Allah Penentu Segala-galanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Promosi sikit-sikit ya. Jangan marah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Orchid Day SPA, Fitness Center &amp;amp; Café&lt;br /&gt;Tingkat 1, Lot 1133/A&amp;amp;B, Jalan Gong Badak, Gong Badak.&lt;br /&gt;(Dekat dengan pintu masuk KUSZA, sebelah restoren ayam goreng)&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3D-IXF4GQI/AAAAAAAAADw/yymjQV8tjsQ/s1600-h/22122007566.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147893793675548930" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3D-IXF4GQI/AAAAAAAAADw/yymjQV8tjsQ/s320/22122007566.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3ECo3F4GWI/AAAAAAAAAEg/FKFuIcRb57M/s1600-h/22122007564.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147898750067808610" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3ECo3F4GWI/AAAAAAAAAEg/FKFuIcRb57M/s320/22122007564.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3D-5XF4GTI/AAAAAAAAAEI/bIVu9TKYeSY/s1600-h/22122007561.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147894635489138994" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3D-5XF4GTI/AAAAAAAAAEI/bIVu9TKYeSY/s320/22122007561.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3D-pHF4GSI/AAAAAAAAAEA/yuH4gjW61Dw/s1600-h/22122007558.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147894356316264738" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3D-pHF4GSI/AAAAAAAAAEA/yuH4gjW61Dw/s320/22122007558.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3D-ZHF4GRI/AAAAAAAAAD4/SreM2iSmbHQ/s1600-h/22122007559.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147894081438357778" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3D-ZHF4GRI/AAAAAAAAAD4/SreM2iSmbHQ/s320/22122007559.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3EB43F4GVI/AAAAAAAAAEY/l0pEmLVqvNk/s1600-h/22122007557.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147897925434087762" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3EB43F4GVI/AAAAAAAAAEY/l0pEmLVqvNk/s320/22122007557.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3EBtXF4GUI/AAAAAAAAAEQ/kZpvcAXYl9E/s1600-h/22122007553.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147897727865592130" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3EBtXF4GUI/AAAAAAAAAEQ/kZpvcAXYl9E/s320/22122007553.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-5448053734534824039?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/5448053734534824039/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=5448053734534824039&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5448053734534824039'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/5448053734534824039'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2007/12/spa-o.html' title='SPA O'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R3D-IXF4GQI/AAAAAAAAADw/yymjQV8tjsQ/s72-c/22122007566.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-7489206295211821873</id><published>2007-12-16T21:59:00.000+08:00</published><updated>2007-12-16T22:14:12.867+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>Syurga John</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;Aduh! Ini udah gawat nih! Gimana sih! &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Petang tadi saya dan suami pergi ke kandang lembu kami di Merlimau. Biasanya dia akan turun dua hari sekali bagi melihat lembu-lembunya. Pengurus kandang dan rakan kongsi kami, Nizam, dan pekerja-pekerja lain sentiasa ada di sana untuk mengurus lembu-lembu itu. Mereka perlu diberi makan rumput dan dedak setiap hari. Memang lembu-lembu ini kuat makan. Lepas itu kuat pula ‘membuang’. Pada mulanya saya tidak biasa dengan bau ‘buangan’ yang kuat. Lama kelamaan saya sudah ‘kalih’ (bahasa Terengganu bermaksud ‘sudah biasa’. Mungkin diambil dari perkataan ‘kalis’..saya teka &lt;em&gt;aje&lt;/em&gt;).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sambil menikmati kuih jemput-jemput dan kopi panas di tepi kolam ikan di bahagian belakang kandang (bagi yang memberikan reaksi ‘ewwwww’, tempat ini jauh dari kandang, tiada bau), Nizam memberitahu saya 5 ekor akan dijual sebagai lembu korban (empat hari lagi Hari Raya Korban) dan disembelih di situ juga. Berita sedih, John akan turut dikorbankan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya mencari-cari suami saya yang masih berada di kandang. Dia sedang bermain dengan John dan beberapa ekor lembu betina yang datang dekat kepadanya. John di antara yang pertama masuk ke dalam kandang pada akhir Oktober lalu. Badannya besar tapi dia jinak. Kami sudah sayang kepadanya. Dak Mi, salah seorang pekerja di sana yang memberikan nama itu. Ada seekor pula dinamakan Bulat oleh Pyan, dan saya menamakan seekor lembu betina Kajol kerana bulu matanya lentik dan matanya seakan bercelak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2Uwv3F4GPI/AAAAAAAAADo/47LYP-S_jVI/s1600-h/18112007376.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5144571748141242610" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2Uwv3F4GPI/AAAAAAAAADo/47LYP-S_jVI/s320/18112007376.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; (Gambar John sebulan yang lepas. Sekarang dia lagi berisi.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Abang sudah tahu, Kak. Tapi dia tak cakap banyak. Dia suruh saya uruskan sahaja,” kata Nizam kepada saya. Saya faham perasaan suami saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seorang sahabat saya yang mahir tentang urusan perniagaan keluarga (ehem, ehem…) pernah berpesan, ‘Buat perniagaan yang serasi dengan jiwa kita!”. Hmmm…jiwa saya dan suami (saya pasti Nizam, Dak Mi, Pyan, dan Black pun sama) sayang pada binatang. &lt;em&gt;Gimana sih&lt;/em&gt;?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya sempat memberikan lembu-lembu itu makan rumput. Apabila tiba masa hendak pulang, pada leher saya seperti ada sebiji bola &lt;em&gt;golf&lt;/em&gt;. Saya pergi mendekati John dan memandang matanya. Dia hanya melihat saya dengan selamba sambil mengunyah rumput yang sudah disediakan di dalam palong.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Assalammualaikum, John. &lt;em&gt;I see you later&lt;/em&gt;… .” Kemudian saya cepat-cepat beredar sebelum 'hujan' turun. Apabila saya datang melawat lagi nanti selepas Hari Raya Korban John sudah tidak ada di dalam kandangnya. Dan yang pasti pada masa itu John akan berada di dalam syurga …&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-7489206295211821873?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/7489206295211821873/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=7489206295211821873&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7489206295211821873'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7489206295211821873'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2007/12/syurga-john.html' title='Syurga John'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2Uwv3F4GPI/AAAAAAAAADo/47LYP-S_jVI/s72-c/18112007376.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-2269182791551869358</id><published>2007-12-14T23:06:00.002+08:00</published><updated>2011-01-27T22:24:30.965+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Melaka'/><title type='text'>Vogue</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5143848059036768450" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2KejnF4GMI/AAAAAAAAADQ/OQjRF5JcM2I/s320/14122007488.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;Sekali pandang macam di kompleks membeli-belah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2Kc1XF4GII/AAAAAAAAACw/rrKgTrEaXSs/s1600-h/14122007486.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5143846164956190850" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2Kc1XF4GII/AAAAAAAAACw/rrKgTrEaXSs/s320/14122007486.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Siap dengan &lt;em&gt;escalator&lt;/em&gt; lagi tu...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2KcWXF4GHI/AAAAAAAAACo/aX3HOy45qYk/s1600-h/14122007485.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5143845632380246130" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2KcWXF4GHI/AAAAAAAAACo/aX3HOy45qYk/s320/14122007485.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Lantai berkilat macam baru di&lt;em&gt;polish&lt;/em&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Rupa-rupanya...&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2KdO3F4GJI/AAAAAAAAAC4/XyJ8o8utJgE/s1600-h/14122007483.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5143846603042855058" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2KdO3F4GJI/AAAAAAAAAC4/XyJ8o8utJgE/s320/14122007483.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2Ke73F4GNI/AAAAAAAAADY/b_GK5qLOZXM/s1600-h/14122007489.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5143848475648596178" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2Ke73F4GNI/AAAAAAAAADY/b_GK5qLOZXM/s320/14122007489.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2KgDHF4GOI/AAAAAAAAADg/aqwBegYYaxA/s1600-h/14122007484.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5143849699714275554" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2KgDHF4GOI/AAAAAAAAADg/aqwBegYYaxA/s320/14122007484.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Pasar Besar Peringgit, Bandar Melaka.&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Tempat yang sangat menarik. Semua ada di sini.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ayam, daging, ikan, sayur, rempah, barang runcit, kuih tradisional, baju, minyak wangi, makanan, bunga, dsb dsb dsb. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-2269182791551869358?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/2269182791551869358/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=2269182791551869358&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2269182791551869358'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/2269182791551869358'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2007/12/vogue.html' title='Vogue'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R2KejnF4GMI/AAAAAAAAADQ/OQjRF5JcM2I/s72-c/14122007488.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-7998164642043924375</id><published>2007-12-12T00:19:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T22:06:56.833+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='JibunsyiKu'/><title type='text'>Kucing</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;“Bang, kita main apa hari ini. Bosanlah!” rungut Si Tulai. Hari sudah petang tapi mereka masih berada di dalam rumah. Undang-undang Makcik Munah, siapkan kerja rumah dahulu baru boleh turun ke tanah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Mari ikut saya,” Si Kancil memberi arahan. Dia dan adiknya lantas berlari menuruni tangga kayu rumah mereka. Memang di antara mereka berdua Si Kancillah yang menjadi ketua. Si Tulai yang lurus bendul itu selalu menjadi pengikut setia sahaja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidak lama kemudian…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Jangan menangis! Jaga kamu! Kalau kamu menangis saya beri kucing ini! Kamu hendak?” Si Kancil memberi amaran sambil menyuakan anak kucing ke muka Si Imi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hmm….hmmm!” Si Imi tidak berani bersuara. Air mata meleleh di pipinya kerana ketakutan. Dia juga tidak dapat bergerak kerana dia telah diikat pada tiang rumahnya menggunakan tali kerbau. Abangnya Si Sudin hanya melihat sahaja kerana takut kepada Si Kancil yang berbadan tegap seperti lelaki itu. Malah dia memang berpakaian seperti budak lelaki. Oleh sebab itu Si Tulai dari dulu lagi memanggilnya ‘Abang’ gara-gara silap identiti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ingat! Jangan beritahu emak kamu! Kalau tidak saya buat lagi kepada kamu!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Si Tulai pengikut setia terkebil-kebil sambil mengintai-intai emak Si Imi dan Si Sudin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***&lt;br /&gt;Kini masing-masing sudah berkeluarga dan berpindah ke bandar lain untuk mencari rezeki masing-masing. Hanya tinggal Rin sahaja di kampong bersama ibunya. Suatu hari dia singgah menghantar kuih ke rumah Makcik Juma.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;“Apa khabar Si Kancil dan Si Tulai?” tanya Makcik Juma. “Sudah lama makcik tidak berjumpa dengan mereka. Dulu masa mereka kecil-kecil makcik masih ingat lagi mereka ikat Si Imi pada tiang rumah. Nakal juga budak-budak perempuan itu, ya?” Makcik Juma tersenyum mengingatkan kisah 30 tahun lalu yang disangka menjadi rahsia kanak-kanak berdua itu.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-7998164642043924375?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/7998164642043924375/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=7998164642043924375&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7998164642043924375'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7998164642043924375'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2007/12/kucing.html' title='Kucing'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-7270284927584755702</id><published>2007-12-10T20:18:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T22:23:06.000+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kisah2 Cikgu'/><title type='text'>Sleep Apnea</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Pagi tadi saya dan suami pergi ke bandar Seremban melawat pelajar-pelajar MMU yang sedang menjalankan latihan praktikal di sana. Saya perlu bantuan suami kerana saya tidak berapa kenal jalan di dalam bandar itu. Saya pergi ke tiga lokasi; Allson Kelana Resort, Pusat Zakat Seremban, dan Royal Adelphi Resort. Pelajar-pelajar itu telah memberi saya peta ke tempat mereka jadi perjalanan saya sangat lancar. Saya berjumpa dengan pelajar-pelajar itu sambil bertanya tentang pengalaman mereka di tempat kerja. Kemudian saya berjumpa pula dengan &lt;em&gt;supervisor&lt;/em&gt; mereka masing-masing untuk mengetahui prestasi kerja pelajar-pelajar itu. Kesemua &lt;em&gt;supervisor&lt;/em&gt; amat berpuas hati dengan prestasi kerja pelajar-pelajar ini. Mudahlah saya memberi markah kepada mereka nanti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya memang suka berbual dengan pelajar-pelajar saya. Mereka sangat terbuka dan suka berkongsi cerita dengan saya. Kadang-kadang saya menjadi tempat mencurahkan isi hati atau berbual tentang apa-apa saja. Dari cerita akademik sehingga cerita hantu pun ada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya selesai lawatan itu pada jam 12.30 tengahari. Lalu kami terus bertolak balik ke Melaka. Saya sudah tidak mampu pergi &lt;em&gt;shopping&lt;/em&gt; atau lain-lain lagi. Saya sudah penat. Sejak dari hari Sabtu 1hb Disember lepas, saya sudah berjalan sebanyak 5 kali. Saya mahu balik berehat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai di tol Ayer Keroh, Melaka kami beratur untuk membayar. Ditakdirkan pula barisan kami sangat lambat. Di barisan lain yang membayar tunai, sudah tiga buah kereta selesai membayar tapi barisan kami baru selesai sebuah sahaja. Kereta kami yang ke enam masa itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Abang, ini sah budak &lt;em&gt;sleep apnea&lt;/em&gt; itu yang bertugas!” kata saya sambil cuba menjenguk ke arah tempat membayar tol.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Betul ke?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tengok tu! Hendak beri duit baki pun lambat! Mungkin dia tertidur lagi!” Saya sebenarnya sudah tidah tahan untuk ke bilik air. Rupa-rupanya memang sah dia, Si Budak Sleep Apnea.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami telah berkenalan dengan lelaki itu yang berumur dalam lingkungan 25-27 tahun. Dia ada penyakit yang dipanggil ‘&lt;em&gt;sleep apnea’&lt;/em&gt; iaitu masalah pernafasan semasa tidur. Pernafasannya akan terganggu membuatkan dia tidak lena tidur. Jadi pada waktu siang dia akan mengantuk tahan gaban dan mengganggu kerjanya mengutip tol. Dia boleh tertidur di atas mesin &lt;em&gt;register&lt;/em&gt; itu sambil mengira wang baki. Menurut maklumat yang saya dapat dari internet penyakit ini jika tidak dirawat boleh menyebabkan darah tinggi, sakit jantung atau strok.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagaimana kami tahu dia ada penyakit itu? Dia sendiri yang bercerita semasa kami membayar tol kepadanya satu ketika dulu. Mana tidak terganggu perjalanan kenderaan, betul tak? Termasuk kali ini sudah tiga kali kami berjumpa dengan dia. Saya pelik kenapa dia dibiarkan berkerja terutama sekali mengutip wang. Kan mudah kalau dia diberi kerja memberi tiket sahaja?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jadi jika anda dalam perjalanan ke Melaka dan barisan tol anda lambat, berilah sedikit empati. Mungkin juga lelaki itu sedang bekerja. Dia bertubuh gempal, berkulit gelap, sangat ramah, dan bermata bundar (mungkin sebab tidak cukup tidur).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebelum beredar suami saya sempat berpesan, "Kerja baik-baik, ya dek. Jangan tertidur pula!” Dia cuma tersenyum menampakkan gigi sahaja.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-7270284927584755702?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/7270284927584755702/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=7270284927584755702&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7270284927584755702'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/7270284927584755702'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2007/12/sleep-apnea.html' title='Sleep Apnea'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-9061700131910821192</id><published>2007-12-09T22:52:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T21:18:11.119+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hari2Ku'/><title type='text'>Kay-Po</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;“Cub tek yang it sud kaw ke bel?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kan or kir?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kir Mam, kan Mik.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hah! Korang cakap bahasa apa tu?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kakak, cerita pada adik. Tapi perlahan-lahan nanti orang dengar.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cuba teka apa yang sedang berlaku? Perbualan ini berlaku di dalam &lt;em&gt;foodcourt&lt;/em&gt; Jusco Seremban 2 petang tadi. Sudah dapat? Hehehe…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya menggunakan bahasa potong yang saya biasa gunakan dengan kakak-kakak saya apabila kami tidak mau perbualan difahami oleh orang lain. Kami boleh bercakap bahasa ini dengan laju. Seronok tau. Cubalah…!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebenarnya salah satu hobi saya ialah ‘&lt;em&gt;people watching’&lt;/em&gt;. Tidak kira di mana, samada di pasaraya, R&amp;amp;R, atau kedai makan, saya suka melihat gelagat orang-orang sekeliling. Bagaimana anak melayan ibunya yang tua, suami melayan isteri &lt;em&gt;vice versa&lt;/em&gt;, anak-anak kecil di layan oleh ibubapa mereka, dan sebagainya. Saya suka melihat gelagat manusia, bukan kerana suka menjaga tepi kain orang, tapi saya suka menganalisa kelakuan manusia. Sebagai bonus, bagi yang perempuan, saya juga suka melihat pakaian, kasut, beg tangan, tudung dan barang kemas mereka. Biasalah kan, orang perempuan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya dan anak-anak perempuan saya juga ada bahasa isyarat. &lt;em&gt;12 o’clock! 9 o’clock!&lt;/em&gt; Kadang-kadang boleh pening dibuatnya. &lt;em&gt;“3 o’clock! 3 o’clock! No, not my 3 o‘clock, YOUR 3 o’clock!”&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Bagi soalan di atas tadi, kami akan melihat cara mereka berpandangan, bercakap (jika kami berada dekat) dsb. Kesimpulannya tadi tidak dapat dibuat kerana terus sibuk menjelaskan bahasa potong kepada anak perempuan yang seorang lagi itu. Lepas itu perbualan kami berpindah ke topik lain sehingga terlupa topik yang asal. &lt;em&gt;Go figure&lt;/em&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-9061700131910821192?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/9061700131910821192/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=9061700131910821192&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/9061700131910821192'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/9061700131910821192'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2007/12/kay-po.html' title='Kay-Po'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-6023659992389890260</id><published>2007-12-04T21:41:00.001+08:00</published><updated>2011-01-27T22:27:18.776+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Buku'/><title type='text'>Travelog Haji</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R1VZgzkrjeI/AAAAAAAAACg/f9TBiOfyep8/s1600-h/clip_image001.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5140112969848032738" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R1VZgzkrjeI/AAAAAAAAACg/f9TBiOfyep8/s320/clip_image001.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; Alhamdulillah, pagi tadi saya menerima satu bungkusan Pos Ekspres. Di dalamnya ada buku Travelog Haji Profesor Dr Hj Muhd Kamil Ibrahim, dihantar khas oleh penulisnya sendiri! Bangganya!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya mengaku telah menggunakan kabel untuk mendapatkan buku ini, siap dengan dedikasi bertandatangan lagi. Suami saya rupanya sahabat kepada Prof Kamil. Mereka sama-sama belajar di MRSM Kota Bharu, batch yang sama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya belum pernah berjumpa dengan Prof Kamil. Tapi yang kelakarnya apabila suami saya memberitahu nama saya, Prof berkata,”Oooo…M*****! Dia tu kawan baik Puan Norlela Zubir!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sakit perut saya tergelak. Itulah. Tumpang glamer di dalam blog orang yang glamer pun boleh terkenal juga…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jutaan terima kasih buat Prof Kamil kerana sudi menghantar buku ini kepada saya. Semoga Prof dan keluarga sentiasa diberkati Allah.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-6023659992389890260?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/6023659992389890260/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=6023659992389890260&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6023659992389890260'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/6023659992389890260'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2007/12/travelog-haji.html' title='Travelog Haji'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_LPLOQFdOOKA/R1VZgzkrjeI/AAAAAAAAACg/f9TBiOfyep8/s72-c/clip_image001.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8689706729913128072.post-3977058873447234803</id><published>2007-12-03T20:24:00.000+08:00</published><updated>2007-12-03T20:33:22.625+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Famili'/><title type='text'>I Got the Blues</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Sudah tiga hari saya hilang mood. Saya pun tidak pasti apa puncanya yang sebenar. Mungkin badan saya terkejut apabila lawatan saya dan kawan-kawan (Kak Lela, Shima, Anor) ke Batu Pahat Sabtu lalu terpaksa dibatalkan, gara-gara tuan rumah tidak bersedia. Kami sudah beria-ia hendak pergi. Kami sangat kecewa tapi akhirnya kami membuat kesimpulan, bukan rezeki kami hari itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam sebelumnya saya sekeluarga meraikan hari lahir anak saya yang ketiga. Oleh kerana kononnya kami akan ke Batu Pahat keesokan harinya maka kami raikan pada jam 12 malam 1 Disember 2007. Saya dan suami berkejar ke bandar selepas sembahyang Isya’ membeli kek aiskrim. Mungkin perut anak bongsu saya terkejut makan aiskrim tengah-tengah malam, dia muntah dan berak-berak pada keesokan harinya. Perut saya pun loya semacam juga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari Sabtu itu pula buat pertama kalinya saya mengunjungi blog &lt;a href="http://www.pausetoreflect.blogspot.com/"&gt;Lady D&lt;/a&gt; melalui link dari blog Kak Lela. Saya sangat sedih apabila mendapat tahu apa sudah terjadi pada beliau. Saya semakin &lt;em&gt;blues&lt;/em&gt; hari itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari Ahad perasaan dan perut saya masih lagi tidak keruan. Saya ingat perut ini perlu diisi dengan kek coklat, jadi saya masak kek coklat dengan sos coklatnya sekali. Tapi kek itu tidak dapat menghiburkan saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Petang tadi saya semakin menjadi-jadi. Saya ke salon peribadi saya (huhu…Orang Rumah Barber Shop) di &lt;em&gt;porch&lt;/em&gt; belakang rumah. Sambil saya leka di atas kerusi tinggi itu, perasaan saya tersentuh apabila saya sedar perkara-perkara yang kita selalu “&lt;em&gt;take for granted&lt;/em&gt;”. &lt;em&gt;Like this act of love by my husband.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Sambi duduk di atas kerusi tinggi itu saya bersuara, “Ayah, orang nak sedih ni tau. Biarkan saja ya.” Saya selalu beri amaran awal apabila saya ada episod-episod sebegini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kenapa ni?” dia bertanya lembut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Saja, sedih.” Saya tidak dapat menahan perasaan lalu airmata jatuh bercucuran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ingat pada siapa?” Dia tahu saya akan jadi begini bila saya rindu pada emak, arwah bapa atau arwah nenek.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tak ada, cuma terfikir tentang hidup.” Dia biarkan saja saya melayan perasaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menulis blog memaksa saya mengingat kembali peristiwa-peristiwa lama dalam hidup saya. Itu juga membuatkan saya sedih. Tapi saya perlu melakukannya supaya memori itu tidak hilang dimakan usia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;I’ve got serious blues, babeh! But I’ll be OK soon, InsyaAllah.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Di petik dari “Comment” di dalam blog Lady D)&lt;br /&gt;"Nobody can remove hurt except Allah. Even if someone tries to cause you hurt, stay firm in your belief and remember that no one can cause you any pain if Allah does not desire it for you. " And if Allah touches you with hurt, there is none that can remove it but He; and if He intends any good for you, there is none that can keep back His favor; He brings it to whom He pleases of His servants; and He is the Oft Forgiving, most Merciful." Yunus 10:107&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8689706729913128072-3977058873447234803?l=ibumelayu.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ibumelayu.blogspot.com/feeds/3977058873447234803/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8689706729913128072&amp;postID=3977058873447234803&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3977058873447234803'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8689706729913128072/posts/default/3977058873447234803'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ibumelayu.blogspot.com/2007/12/i-got-blues.html' title='I Got the Blues'/><author><name>MS</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01673314497010874242</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry></feed>
